3 anledningar: Därför är det dumt att använda bistånd som påtryckningsmedel
– Vi går fram med en ordentlig påse pengar som delvis ska hantera migrationens grundorsaker, så att vi minskar asylinvandringen till Sverige och att människor stannar kvar, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).
Med det bryter regeringen potentiellt mot internationella överenskommelser. Om det huvudsakliga syftet är att påverka migration till eller i riktning mot givarlandet är aktiviteten migrationspolitisk och kan inte redovisas som bistånd, enligt internationella regler för vad som får kallas för bistånd, de så kallade OECD-DAC-reglerna. Menar man allvar med effektivisering av bistånd bör man inte lägga krutet på att villkora bistånd för att få mottagarländer att ta emot återvändande medborgare.
Här kommer tre anledningar till varför regeringen bör välja en annan linje:
1. Det är ineffektivt bistånd
Bistånd ska utgå från lokala behov och lokalt ägarskap. Det är en grundläggande förutsättning för ett effektivt bistånd, vilket världens biståndsgivare och mottagare har enats om inom ramen för det Globala partnerskapet för utvecklingseffektivitet, GPEDC. Under partnerskapets högnivåmöte i början på 2023, då Sverige dessutom tog över medordförandeskapet för GPEDC, förnyades detta åtagande. Att använda biståndet som påtryckningsmedel på det här sättet är inte att utgå från mottagarens behov. I stället skulle det göra biståndet mindre effektivt.
2. Det går emot OECD/DAC:s riktlinjer
Vid årsskiftet enades OECD-länderna om riktlinjerna för vilka insatser på migrationsområdet som kan definieras som officiellt utvecklingsbistånd (ODA). Målet med bistånd är och förblir utveckling och välfärd i låg- och medelinkomstländer. För att definiera en insats som bistånd måste detta vara huvudsyftet. Medel som villkoras för migrationspolitiska syften får inte räknas som bistånd. Detta förtydligades i DAC:s principer för migrationsrelaterade aktiviteter där det står att en aktivitet inte får rapporteras som bistånd om utbetalningen av medel villkoras till migrationsrelaterade resultat, så länge det inte går att visa att villkoren i sig främst bidrar till att främja mottagarens utveckling snarare än givarens migrationspolitiska intressen.
3. Det riskerar att slå helt fel
En väldigt liten del av Sveriges bistånd går direkt till mottagarländernas statsapparater, och när det gör det handlar det ofta om att stärka granskning och kontroll av regeringen, till exempel genom riksrevisioner, statistikbyråer och ombudsmän för mänskliga rättigheter. De som mest sannolikt kommer drabbas av indraget bistånd är i stället utsatta människor och de som arbetar för att stärka demokratin i landet. Lyssna gärna på Biståndskvarten med Sidas Göran Holmqvist för en fördjupad insikt om kopplingen mellan bistånd och migration.
Att villkora bistånd för migrationspolitiska syften riskerar att urholka biståndets egentliga syfte. Om vi vill skapa verkliga förändringar, behöver vi fokusera på att bygga partnerskap och stödja lokala krafter som arbetar för demokrati och hållbar utveckling.
Andra nyheter
Parul Sharma: Handel är handel och bistånd är bistånd, de två ska inte beblandas
I säsongspremiären av Biståndskvarten snackar vi handel och bistånd med Parul Sharma, generalsekreterare för Institutet mot mutor. Vilka risker finns för transparens, mutor och korruption när...
Nominera till ForumCivs styrelse 2025 – tillsammans skapar vi förändring!
Vi söker dig som i vår styrelse tillsammans vill verka för en rättvis och hållbar värld där alla människor har makt att förändra!
Så hotas människorätts- och miljöförsvarare runt om i världen
Förra året mördades mer än 300 människorättsförsvarare. I en värld där demokratiutvecklingen backar behövs Sveriges stöd mer än någonsin.