Det här är bra bistånd

Vi vill att svenskt bistånd ska vara effektivt och transparent. Bistånd ska göra skillnad för de mest utsatta, minska fattigdom och stärka människors rättigheter.

När OECD:s biståndskommitté DAC granskade det svenska biståndet 2019, kom de fram till att det håller mycket hög kvalitet och är effektivt. En stark bidragande faktor är Sveriges mångfacetterade biståndsportfölj, där bilateralt stöd fokuserat på de minst utvecklade länderna blandas med långsiktigt kärnstöd till multilaterala organisationer och ett tätt samarbete med civilsamhället.

Bistånd ska vara bistånd

  • Vi vill att biståndet ska gå till att stärka människor som lever i fattigdom och förtryck och skapa möjligheter för alla människor att ha makt att förändra sina liv.
  • Svenskt bistånd bör stärka det långsiktiga stödet till organisationer i civilsamhället då deras arbete är centralt för att bidra till en demokratisk utveckling.
  • Biståndet bör ha ett särskilt fokus på de allra mest utsatta och de kontexter där de Globala målen är som längst ifrån att uppfyllas. Vi får inte glömma principen om att ingen ska lämnas utanför.
  • Vi bygger bäst ett effektivt och transparent bistånd tillsammans. Civilsamhället är en viktig partner i svenskt bistånd och måste därför involveras när biståndspolitiken tas fram. Civilsamhället har utvecklat erfarenheter och expertis som utförare av svenskt bistånd i över hundra år. Denna kunskap är värdefull och vi bidrar gärna med idéer och återkoppling på regeringens förslag utifrån våra perspektiv.

Svensk biståndspolitik som gör skillnad

Att vara drabbad av fattigdom handlar inte bara om brist på ekonomiska resurser. Det handlar också om att människor nekas sina mänskliga rättigheter, diskrimineras eller på andra sätt saknar möjligheter att påverka sina liv. Stora framsteg har gjorts för att minska fattigdomen i världen, men samtidigt ser vi en växande ojämlikhet.

Flera av vår tids ödesfrågor är globala. Klimatkrisen tar ingen hänsyn till nationsgränser. Vi måste våga vara långsiktiga och förstå att världen hänger samman. Ett bra bistånd består av både ett långsiktigt arbete och ett humanitärt bistånd vid akuta katastrofer. Multilateralt samarbete är en viktig komponent av biståndet. Multilaterala organisationer utför arbete som inte kan ersättas av civilsamhället eller någon annan aktör.

Svenskt och internationellt bistånd ska präglas av ett rättighetsperspektiv och utgå från behov hos människor som lever i fattigdom. 

Transparens inom biståndet

För att upprätthålla biståndets transparens är det viktigt att det finns möjlighet att kommunicera. Med stöd för informations- och kommunikationsarbete kan civilsamhället informera om, sprida resultat från och granska det svenska biståndet. Det här lyfter också Expertgruppen för biståndsanalys i en rapport från 2024. Rapporten har analyserat vad transparens innebär inom biståndet och betonar vikten av informationsstöd för att öka transparensen i svenskt bistånd. En av slutsatserna är att det är viktigt att öka allmänhetens kunskap om Sveriges bistånd och dess resultat.

Exempel på vårt arbete

Bidrog till att stoppa svenskt bistånd till belarusiska staten

I utbyte med att Belarus tog steg mot demokratin hade Sverige och EU förmedlat bistånd till statliga belarusiska aktörer. Östgruppen hade under flera år påtalat att biståndet måste omdirigeras till andra aktörer som de facto arbetar för mänskliga rättigheter och demokrati. Det var först i samband med det folkliga upproret som den svenska regeringen och Utrikesdepartementet lyssnade och stoppade biståndet till statliga aktörer.

Civilsamhället avslöjade korruption i Kenya

ForumCiv har förmedlat bistånd till den oberoende mediaorganisationen Africa Uncensored i Nairobi, Kenya. År 2017 producerade de en dokumentärserie som avslöjade korruption bland inspektörer som arbetade med att kontrollera handelslicenser. De visade sig använda utpressning, trakasserier och våld för att dra in mutor till sig själva. Serien skapade stor debatt och ledde till slut till att fem korrupta inspektörer arresterades. 109 miljoner kronor förskingrades årligen genom utpressningar, en summa motsvarande 800 000 skolavgifter eller ett års matförbrukning för 10 000 familjer.