Biståndskvarten om migration och bistånd med Göran Holmqvist från Sida

Det finns en övertro i Sverige när man pratar om bistånd, att vi har ungefär samma påtryckningsmöjligheter med biståndet som vi hade för 30 år sedan. Det är inte riktigt så längre.

Flera riksdagspartier tycker att vi bör använda biståndspengar som påtryckningsmedel för att exempelvis få länder att ta emot sina medborgare. Går det att använda utvecklingsbistånd på det sättet? Göran Holmqvist från Sida menar att man inte ska överskatta biståndets påtryckningsförmåga.

– Det finns en övertro i Sverige när man pratar om bistånd, att vi har ungefär samma påtryckningsmöjligheter med biståndet som vi hade för 30 år sedan. Det är inte riktigt så längre.

Detta beror dels på att länderna har blivit mindre biståndsberoende, vilket är en stor framgång för biståndet. Dels har stat- till statrelationen minskat, säger Göran. 

Villkor i biståndet bör vara tydligt kopplade till utveckling och ökad välfärd

Det är vanligt att ställa villkor i biståndet. Sida kopplar sina insatser till saker som länderna åtar sig att göra. Göran poängterar att det är viktigt att dessa villkor är tydligt kopplade till biståndets syfte – att bidra till utveckling och välfärd. Det blir problematiskt när vi ställer villkor som inte har med biståndets syfte att göra eller när insatserna i första hand görs för att tjäna givarlandets intressen. 

– Då blir det inte riktigt hederligt att prata om det som bistånd längre. 

Bistånd spelar en stor roll i att förhindra att människor ska behöva fly från sina länder

På frågan om bistånd kan påverka migration svarar Göran att biståndet spelar en viktig roll. Det humanitära biståndet går till de människor som blir kvar i krisdrabbade länder. Sida stödjer även dessa länders grannländer där majoriteten av alla människor på flykt befinner sig.

– Det är någonting som möjliggör för människor att bo närmare sina hem och lättare kunna återvända. 

Enprocentsmålet kommer från en internationell överenskommelse

Görans medskick till valårets biståndsdebatt är att vi i Sverige borde sluta prata om enprocentsmålet som ett svenskt påhitt. Han tycker att vi istället ska påminna oss själva om den internationella överenskommelsen som rika länder ingått om att ta ansvar för global utveckling. Även om andra länder varit sena att leva upp till överenskommelsen bör vi fortsätta leverera. 

– Det är en levande referensram internationellt. Vi som föregångsland, vi ska vara de sista som spelar ner det här som dumt eller tokigt, säger Göran. 

Missa inte extramaterialet med Göran.