Civilsamhällets kamp i Burma 

-Jag tror inte att någon kunde förutspå militärkuppen” säger Kristina Jelmin, verksamhetschef på Svenska Burmakommittén.  Militären har rättfärdigat statskuppen med påståenden om valfusk.  -Det är något lite Trumpistiskt över anklagelserna om hur valutgången stals av Aung Suu Kyis parti NLD, säger Kristina Jelmin. NLD vann med 83 procent av de valbara platserna i parlamentet och militärens egna proxyparti fick färre mandat än i förra valet.  -Jag tror inte militären förstod hur otroligt impopulära de är, förklarar Kristina.   

Militärkuppen inträffade den 1 februari. Politiska ledare arresterades och de folkliga protesterna var ett faktum. Prodemokratiska demonstranter gick ut på gatorna i hundratusental. Militären svarade med våld - våld menat att döda. Statistiken är osäker och Kristina vill ogärna referera till några exakta siffror. -Militären stängde snabbt ner stora nyhetsbyråer och har försökt stänga ner internet, så det är svårt att veta hur statistiken ser ut, förklarar Jelmin. Men enligt FN har över 138 personer dödats, hälften av dem var under 25 år och minst 9 var barn, medan omkring 2 000 personer arresterats.   

Motståndet  

Människor är fortfarande ute på gatorna trots militärens övervåld. Gatorna fylls inte längre till bristningsgräns men Kristina bedömer att tusentals fortfarande trotsar protestförbudet varje dag.  

Det finns ingen speciell kategori av människor som protesterar. Alla människor protesterar.

Militärens våld har gjort att färre är ute på gatan, istället anordnas flashmobs och ljusmanifestationer efter utegångsförbudet. En av de troligtvis kraftfullaste metoderna är strejker. Överallt strejkar arbetare vilket skapat ett samhälle som står still. I vad som närmast kan beskrivas som en generalstrejk är 300 sjukhus är helt nedstängda, banksystemet förlamat och elavbrotten många. 

300 av drygt 1000 sjukhus är på grund av strejk nedstängda.

Staten är en enorm arbetsgivare som i sin roll inte bara erbjuder jobb utan även tak över huvet. Till arbetskontrakten knyts ofta även bostadskontrakt. De arbetare som nu strejkar riskerar inte bara att förlora sina arbeten utan även att hela deras familjer sätts på gatan. Medan militären bestraffar strejkande genom att vräka dem är civilsamhället fullt sysselsatt med att stötta arbetarna med strejkkassor, mat och nya husrum.    

Enligt en av Burmakommitténs partners är kvinnor överrepresenterade och de uppskattar att i vissa områden är 80 procent av demonstranterna kvinnor. De har bland annat dragit fördel av patriarkal vidskepelse. I Burma liksom i många andra länder lever föreställningen att kvinnokläder på olika sätt skulle förminska manlighet. Genom att hänga upp kvinnokläder på elledningar har kvinnor i vissa fall hindrat eller sinkat militärens framfart.  

Militärens svar på protesterna förutom våldet, vräkningarna, nedstängningarna av fri media och internet är övervakning. Alla organisationer med någon koppling till mänskliga rättigheter är särskilt utsatta. De övervakas och tvingas ge information om sina inkomstkällor, och förklaras i vissa fall som olagliga. -Det finns hot om att militären kommer konfiskera medel som betalats ut till organisationer från utlandet, uppger Kristina.  

Internationell solidaritet    

-Civilsamhället är starkt i Burma och människor kommer fortsätta protestera med olika medel, säger Kristina Jelmin och beskriver hur varje provins har minst en stark MR organisation och hur kompetensen inom civilsamhället är långt starkare än vad som existerar inom parlamentets väggar.   

-Många länder valde att börja stödja staten mer efter de politiska öppningarna 2011 men Sverige fortsatte sitt stöd till civilsamhället. Det är det som behövs, ett långsiktigt pålitligt stöd där civilsamhället själva ges tid att bygga starka organisationer och sätta egna mål. Det behövs för att dokumentera kränkningar mot mänskliga rättigheter men också för forskning som är mycket viktig vad gäller t.ex. att ta fram uppgifter om militärens kopplingar till företag, uppger Kristina.

Som svensk organisation verksam i Burma är Svenska Burmakommittén nu fullt sysselsatt med att försöka hålla sig uppdaterade om den akuta situationen. I Sverige finns ett informellt nätverk som samlar svenska civilsamhällesaktörer med verksamhet i eller intresse för Burma. De utbyter nyheter och har gemensamt skrivit en debattartikel som kräver stopp för handel med företag som har kopplingar till militärjuntan.  

Militärens ekonomiska intressen är omfattande. De äger och kontrollerar flera stora företag som de får in stora intäkter från. Genom att från internationell sida trycka på för att företag inte ska göra affärer med de militärägda bolagen kan omvärlden sätta press på juntan.

Hur framtiden kommer utvecklas törs inte Kristina uttala sig om, däremot är hon säker på att civilsamhället kommer fortsätta sitt motstånd. Och i det motståndet behöver burmeserna stöd från omvärlden.