EU:s bistånd fortsatt för lågt

90 miljoner människor har tvingats in i extrem fattigdom som en följd av pandemin, inkomstskillnaderna har ökat, och över två och en halv miljard människor, varav nästan alla bor i låginkomstländer, är fortfarande ovaccinerade, enligt FN. 

EU:s totala bistånd var 0,48 procent av den sammanlagda bruttonationalinkomsten (BNI) år 2021, en knapp minskning från 0,5 procent år 2020. 

Ändå nådde EU:s totala bistånd bara 0,48 procent av den sammanlagda bruttonationalinkomsten (BNI) år 2021, en knapp minskning från 0,5 procent år 2020. Detta visar CONCORD Europas nylanserade AidWatch-rapport, som granskar EU:s och medlemsstaternas bistånd. 

Nivån innebär att EU missar åtagandet om att bidra med 0,7 procent av BNI med bred marginal. Sverige är fortsatt ett av endast fyra EU-länder som når minimigränsen, tillsammans med Luxemburg, Tyskland och Danmark. Fler och fler länder sjunker så lågt som att inte ens bidra med en tredjedels procent av BNI. Enligt nuvarande trend kommer EU inte nå åtagandet om 0,7 procent förrän 2037. 

Vi ser även fortsättningsvis att biståndspengar används till sådant som inte bidrar till global utveckling eller internationellt samarbete. Hela 16 %, nästan en sjättedel, av EU:s rapporterade bistånd används oändamålsenligt, och går till bland annat avräkningar för inhemskt flyktingmottagande, villkorat bistånd – och nu även överblivna vaccindoser. 

EU har visserligen varit en storfinansiär i globala vaccinationskampanjer, inte minst genom att leverera 250 miljoner doser till afrikanska länder i slutet av förra året; men samtidigt inledde man med att samla på sig tre och en halv gånger så många doser som behövdes för behoven inom unionen, och undanhöll därigenom dessa för mer behövande stater. När man sedan skänkte bort överblivna doser rapporterades kostnaderna för dessa in i biståndet, vilket gör att siffrorna trots allt kan vara missvisande höga. 

Årets AidWatch-rapport lyfter behovet av utökad och additionell klimatfinansiering inom EU.

Vidare har civilsamhället höjt röster över bristen på insyn i tre av EU:s nya policyinstrument för samstämmighet och koordination inom internationella partnerskap: Global Europe, Team Europe och Global Gateway lyfts återkommande som viktiga initiativ av EU, men mer transparens behövs i dess implementering. 

Slutligen lyfter årets AidWatch-rapport behovet av utökad och additionell klimatfinansiering inom EU. Kopplingen mellan ojämlikhet och klimaträttvisa är tydlig – den fattigaste halvan av världens befolkning står för endast sju procent av utsläppen, men drabbas tveklöst hårdast av klimatförändringarnas konsekvenser. Världens länder har kommit överens om att bidra med 100 miljarder amerikanska dollar årligen i ”ny och additionell” klimatfinansiering, men där är vi inte ännu. Det är av yttersta vikt att klimatfinansieringen är additionell på riktigt, och inte bara styrs om från stöd till andra utsatta människor.