ForumCivs inspel till reformeringen av biståndet

Inspel till reformagendan för biståndet, 17 maj 2023

Svensk biståndspolitik har potentialen att ta ett helhetsgrepp för global utveckling, och då är det viktigt att låta effektivitetsprinciperna och biståndets mål styra. Gör vi det har vi alla möjligheter att göra rätt prioriteringar för folk som lever i fattigdom och under förtryck, samtidigt som vi stärker civilsamhälle, handel och lokalt småföretagande och arbetar för människors rätt att ha makt över att förändra sina liv.

Nyckeln till demokratiska samhällen

Ett livskraftigt civilsamhälle är en förutsättning och ett uttryck för fria, hållbara och demokratiska samhällen. När människor tillsammans utkräver sina rättigheter och deltar i demokratisk utveckling ökar möjligheterna för att resurser ska fördelas mer rättvist och att fattigdomen kan minska. Vi tror att ett mångfaldigt civilsamhälle är grundläggande för att låta en större grupp bli hörd och vara en kraft som bidrar till hållbar utveckling. På så sätt står civilsamhället upp för och försvarar demokrati världen över.

Det är viktigt att svensk utrikes- och biståndspolitik adresserar grundorsakerna bakom det krympande utrymmet för civilsamhället. Vi bör jobba aktivt för att stärka uppbyggnad av demokratiska samhällen där civilsamhällesaktörer, inklusive människorätts- och miljöförsvarare, kan verka fritt. Stödet till civilsamhälle och demokratiåtgärder i länder med repressiva regimer bör stärkas, och organisationer som är särskilt utsatta i sina länder eller regioner måste stödjas, så att de kan stärka sin motståndskraft.

Efter valet i Belarus 2020 gick belarusiska kvinnor, klädda i vitt och med blommor i handen, ut på gatorna som reaktion på polisens brutalitet mot demonstranter. Flera av dem representerade civilsamhället som ForumCiv stöttat under många år. Detta var början på den rörelse som skulle förändra hela protesterna i Belarus och starten på en massmobilisering av människor.

Effektivisera biståndet!

Vår strävan är alltid att lära av och förbättra vårt arbete, och samarbetar gärna med Sveriges regering för att göra biståndet så effektivt som möjligt. För att det ska ske måste vi se vårt samarbete som ett partnerskap, som bygger på transparens och tillit. Det kräver att vi involverar varandra i viktiga processer, för en löpande dialog och diskuterar förslag ordentligt innan de klubbas igenom. Detta är etablerat såväl genom Gemensamma Åtaganden som effektivitetsprinciperna som nämns nedan, men borde egentligen säga sig självt.

För ett effektivt bistånd kan vi till exempel se till de principer för effektivt utvecklingssamarbete som har framtagits genom Globala partnerskapet för effektivt utvecklingssamarbete, GPEDC, där Sverige är medordförande 2023–24. Där har givarländer, civilsamhälle och lokala partners enats om vad som utgör det mest effektiva utvecklingssamarbetet: lokalt ägarskap, transparenta och pålitliga partnerskap med civilsamhället och fokus på de mest utsatta är några av huvudingredienserna.

Genom lokala organisationer och samarbetspartners är vi i civilsamhället välförankrade i de samhällen där vi arbetar. Det möjliggör ett effektivt utvecklingssamarbete som är anpassat efter de utmaningar som finns och kunskap om hur de kan lösas, där de mest utsatta människornas röster och behov blir hörda. På så sätt kan bistånd genom civilsamhället bidra till att följa effektivitetsprinciperna för biståndet.

Trots att 80% av jordbrukare i Liberia är kvinnor, är deras ägande- och beslutsrätt över mark mycket begränsad. En lag från 2018 ger kvinnor rätt att äga mark utan att behöva ärva den, men lagen är en sak, dess implementering en annan. ForumCiv har sedan 2020 samlat jordbrukande kvinnor för att stötta dem i att göra verklighet av lagen. Garmai Koko var en utav deltagarna som i sin hemstad krävde ökat kvinnligt inflytande och valdes in i det starkt mansdominerande äldrerådet. Hon ser sig som en garant för att kvinnors markrättigheter inte längre försummas.

Hur låter vi lokala behov styra?

Svenska civilsamhällesorganisationer jobbar kapacitetsbyggande mot lokala samarbetspartners. Vi vill bidra till att skapa en hävstångseffekt i svenskt bistånd, där en del av arbetet med att förmedla svenskt bistånd inkluderar att samtidigt bygga upp kapaciteten i lokala organisationer. Detta kan exempelvis leda till att organisationer hittar vägar till att söka bidrag från flera andra håll, exempelvis genom att kunna bidra med egeninsats för EU-bidrag eller genom att förmedla och skapa möjlighet till mer direkta kontakter, för att organisationerna i allt högre utsträckning ska kunna stå på egna ben.

Vårt program Wajibu Wetu i Kenya stöttar gräsrotsorganisationer i det civila samhället som genom media, konst och kultur ska fördjupa demokratin, stärka medborgarnas deltagande och ansvar i samhällsutvecklingen och sätta jämställdhetsfrågan högst på dagordning. Nu ser vi hur många av dessa gräsrotsorganisationer genom stöd har utvecklats och står på egna ben som starka röstbärare för demokrati och mänskliga rättigheter i Kenya. 

På liknande sätt ser vi hur handel kan vara positivt i en del av de kontexter vi arbetar. Att främja småföretagande, förbättra människors landrättigheter och bygga upp den lokala företagarkapaciteten kan vara sätt att stärka människors rättigheter och ge dem makt över att skapa förändring i sina liv. Detta görs redan idag, och är positiva exempel på hur handelsperspektiv och utvecklingssamarbete kan gå hand i hand, i och med att det är lokala behov som står i centrum. 

Swedish Somali Business Programme var ett pilotprojekt där kapacitetsutveckling tillsammans med finansieringsstöd syftade till att underlätta för företagare att starta upp och vidareutveckla hållbara affärsverksamheter i Somalia. Målsättningen var att öka investeringar i landet och att stärka den privata sektorn utifrån ett rättighetsbaserat perspektiv och skapa varaktig försörjning för somalier och en inkluderande utveckling på lång sikt.

Slutligen ser vi stor potential i att arbeta med lokalbaserad kommunikation och resultatspridning, för att visa upp det svenska biståndets goda resultat och belysa de lokala behov som finns, som ska styra biståndets inriktning. Denna form av kommunikation skulle bidra till att öka biståndets transparens och skulle även kunna uppvisa områden där det finns möjligheter till utökade nya former av samarbeten. Stöd för dessa former av kommunikation skulle exempelvis kunna rymmas inom ett utvidgat anslag för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället.

Efter att fredsavtalet signerats i Colombia mellan regeringen och FARC gerillan startades en sanningskommission. Kommissionen inkluderade deltagande av flyktingar, diaspora och konfliktens offer och dess organisationer. I Sverige koordinerade MR-Fonden genom stöd från ForumCiv insamlandet av vittnesmål från colombiansk diaspora i Sverige och hjälpte på så vis sanningskommissionen att inkludera röster utanför Colombia i strävan mot en inkluderande fred.