Guidernas guide om globala frågor i valet

Riksdagspartierna har stor samsyn kring flera biståndspolitika frågor. De flesta partierna prioriterar jämställdhet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, utbildning, demokrati och mänskliga rättigheter i biståndet. De skiljelinjerna som finns följer inte alltid blockgränserna, visar Concords kartläggning av partiernas politik i internationella frågor. 

Centerpartiet vill fokusera på bilateralt bistånd till länder i störst fattigdom, Kristdemokraterna vill öka stödet till civilsamhället, medan Moderaterna vill att mer bistånd ska gå via multilaterala organisationer som EU och FN. Moderaterna och Sverigedemokraterna vill öka det humanitära biståndet och minska det långsiktiga. Liberalerna vill ändra det övergripande målet för biståndet till att vara demokrati istället för fattigdomsbekämpning. Miljöpartiet vill öka andelen bistånd som går till klimat. Vänsterpartiet vill att minst hälften av biståndet ska gå till kvinnor och flickor. 

Det har funnits en stor samsyn i riksdagen om att det är fel att villkora bistånd utifrån biståndsgivares egenintresse. I våras gick Socialdemokraterna ifrån detta med sitt förslag att bistånd ska villkoras mot att länder tar emot sina medborgare som fått avslag på asylansökan. Förslaget är kontroversiellt och får inte stöd av partiets biståndspolitiska talesperson. 

"Det är ett skitvillkor som mitt parti har presenterat. Om jag får vara med att bestämma så blir det inte så".

Sa Maria Andersson Willner (S) när hon fick frågan om partiets förslag i civilsamhällets utfrågning i Almedalen.

Ska Agenda 2030 styra biståndet? 

OmVärldens intervjuer med partirepresentanter visar på oenighet om vilken plats Agenda 2030 ska ha i biståndet. Miljöpartiet vill att Agenda 2030 ska vara vägledande för biståndet. Allianspartierna menar att agendan och de 17 Globala målen är för vaga. De vill istället ha tydligare prioriteringar i biståndet men det råder oenighet om vilka länder och typer av bistånd som ska prioriteras.

”Det behövs tydligare regler för att minska mänsklig exploatering. Stora företag måste också ta ett stort ansvar.”

Jan Björklund, Liberalerna, i Diakonias enkät.

Partiledarna ger oroande och överraskande svar

I Diakonias enkät svarar partiledarna på frågor om fattigdomsbekämpning, mänskliga rättigheter och klimaträttvisa. Sex löften om framtida utrikespolitik identifieras och partiledarna ger oroande och överraskande svar. 

Ett område som fick överraskande stort stöd är regler för företags respekt för mänskliga rättigheter. Fem partiledare är beredda att införa bindande regler för att öka de svenska företagens respekt för mänskliga rättigheter. Moderaterna uttrycker mindre motstånd mot reglering än vad Socialdemokraterna gör. 

Forum Syds policyrådgivare Karin Gregow har bedömt partiernas åtgärder inom företagande och mänskliga rättigheter. Läs bedömningen i Aktuell Hållbarhet och Dagens Industris granskning av partiernas åtgärder för att lösa hållbarhetsutmaningarna. 

Hållbara pensioner 

En viktig hållbarhetsfråga är reglerna för AP-fonderna som förvaltar 1800 miljarder av svenska folkets pensionspengar. Det finns en politisk enighet över blockgränserna om att AP-fonderna ska investera sina pengar hållbart och ansvarsfullt. Trots detta går vinstmaximering före hållbarhet bland alla partier förutom Vänsterpartiet och Miljöpartiet.  Forum Syd frågade partierna hur de vill förbättra AP-fondernas investeringar. Läs svaren här!  

Miljö- och klimatpolitik

Naturskyddsföreningen har undersökt riksdagspartiernas miljöpolitiska ambitioner med fokus på klimat, biologisk mångfald och miljögifter. Det finns stora skillnader mellan partierna när det gäller politiken för främjande av den biologiska mångfalden, medan det i klimat- och kemikaliepolitiken finns mer samsyn. Miljöpartiet och Vänsterpartiet rankas högst, tätt följt av Liberalerna. Sverigedemokraterna vill minska miljöbudgeten med flera miljarder kronor per år och är enda partiet som säger nej till Sveriges nya klimatlag.

Ska Sverige skriva på kärnvapenförbudet? 

Svenska Läkare Mot Kärnvapens (SLMK) undersökning av riksdagspartiernas kärnvapenpolitik visar att det bara är Miljöpartiet och Vänsterpartiet som anser att Sverige ska skriva under och ratificera FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen. Socialdemokraterna svarar ”kanske” med motiveringen att man just nu väntar på en utredning av konventionens innebörd och konsekvenser. 

SLMK frågar också hur partierna vill att Sverige i övrigt ska arbeta för kärnvapennedrustning, där svaren blir, till exempel, ”export av demokrati” (Liberalerna), ”internationell dialog” (Miljöpartiet) och ”att fortsätta verka för icke-spridningsfördraget NPT” (Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet). Ett utökat samarbete med NATO lyfts fram som önskvärt av Liberalerna och Moderaterna, medan Vänsterpartiet uttryckligen vänder sig emot detta.