Nätverket för Östliga Partnerskapet stärker civilsamhället
2015 beslöt ForumCiv att starta ÖstP nätverket med syftet att skapa samarbeten, stärka kapacitet och genomföra gemensamma politiska påtryckningar, för att på så sätt stärka banden mellan det svenska civilsamhället och civilsamhället i ÖstP-regionen. Givet regionens historiska relationer med, och nuvarande inflytande från, Ryssland samarbetar nätverket också med det ryska civilsamhället
I vad som kom att kallas “det svenska civilsamhällets nätverk för ÖstP och Ryssland, eller ÖstP nätverket, har sedan dess koordinerat samarbeten och bedrivit påverkansarbeten som influerat policys och politiska beslut. Strategin är att stötta svenska civilsamhället och dess partners i ÖstP-regionen att få större genomslag av civilsamhällets perspektiv på politiska processer.
Binder samman 36 svenska civilsamhällesorganisationer
ÖstP nätverkets medlemsbas har vuxit till att idag inkludera 36 svenska civilsamhällesorganisationer. Den mångfacetterade geografiska och tematiska expertisen gör nätverket till ett kunskapsnav som kan inta tydlig positionering i gemensamma påverkanskampanjer. Många medlemmar vittnar om den viktiga roll nätverket spelar som plattform för att dela senaste informationen om civilsamhällets situation i regionen. Information som är annars är omöjlig att få tillgång till, då regionen är så underrapporterad i svensk media.
Genom att dela information kan gemensamma utmaningar identifieras, vilka då kan bemötas genom olika kapacitetsstärkande övningar. I en utav de senaste workshopsen diskuterades digital säkerhet och hur en digitalt kan navigera för att kunna arbeta hållbart och säkert i ÖstP-regionen.
Digital säkerhet och trygghet för lokala människorättsförsvarare var något vi ville förstå bättre eftersom det digitala landskapet förändras så snabbt. Det var väldigt fördelaktigt för oss att få den här träningen via nätverket tillsammans med vår personal i Stockholm och våra partners. (Mikaela Engwall, Svenska FN-förbundet)
Nätverket har också möjliggjort nya partnerskap mellan nätverksmedlemmar och civilsamhällesorganisationer i ÖstP-regionen och Ryssland. 2019 arrangerades en fältresa till Armenien för att skapa möten i Yerevan, Gorisa and Gyumri. Resan resulterade i nya kontakter och utbyten, projektplaner skissades fram varav vissa nu är pågående samarbeten.
Deltagande i nätverket ökade möjligheterna för samarbete i regionen, utan det hade vi inte haft chans att möta de här människorna och fått så bra kontakt med dem. (Martin Dworén, Fryshuset)
ÖstP nätverkets inflytande erkänns av den svenska ambassadören för ÖstP-regionen, Anna Westerholm. Hon vittnar om att insikter nätverket delat har kunnat bistå att verifiera eller falsifiera aktiviteter och trender som sker i regionen.
Genom nätverket har det svenska utrikesdepartementet fått värdefull information om trender och lokala behov som vi troligtvis inte fått tillgång till från andra aktörer. (Anna Westerholm, Sveriges ambassadör för ÖstP regionen)
Att koordinera idéer och insikter från civilsamhället och att kunna tala med en gemensam röst är nyckeln till framgångsrikt påverkansarbete. Vid flertaliga tillfällen, när utrikesdepartementet varit i färd med att anta utvecklingsstrategier för Ryssland och för ÖstP-regionen, har nätverket arrangerat konsultationer med civilsamhället som gett direkt input till svenska beslutsfattare om formuleringar och design av nya strategier.
Nätverket blev en plattform där vi kan dela idéer och utveckla gemensamma strategier för att påverka den svenska regeringen. (Anastasia Lundquist, RFSU)
Nätverket gör att civilsamhället når ut bättre
Sammanfattningsvis så har påverkansarbete och konsultationer organiserade av nätverket främjat rösten av civilsamhället att nå ut bättre och hjälpt beslutsfattare att fördjupa sin analys vilket gett avtryck av civilsamhällets perspektiv och behov på svenska och EU policypapper.
Förutom att påverka politiska strategier som får åverkningar i ÖstP-regionen så har nätverket åstadkommit några väldigt konkreta förändringar.
Strax efter en av nätverkets påverkanskampanjer ändrade Sverige formellt landsbenämningen “Vitryssland” till “Belarus”. Enligt Ann Linde, Sveriges utrikesminister, togs beslutet för att visa “ett erkännande av det belarusiska civilsamhällets och folket som länge velat framhäva sitt lands identitet och suveränitet.”
Om det politiska påverkansarbetet inte koordinerats på detta sätt hade våra ansträngningar inte gett samma resultat. Att tala med en gemensam röst gentemot beslutsfattare skapar ett starkare resultat. (Alesia Rudnik, Sveriges Belarusier)
Kampen för demokrati och mänskliga rättigheter är en kamp som måste föras överallt hela tiden. Vilket är anledningen till varför nätverket snabbt satte igång en lobbykampanj när László Trócsányi utnämndes till EU-kommissionär för EU:s grannskapspolitik efter EU-valet 2019. Trócsányi är en kontroversiell politiker med nära kopplingar till Victor Orbáns ungerska parti Fidesz. Nätverket samarbetade tillsammans med sin brysselbaserade nätverkspartner EaP Civil Society Forum och lyckades stoppa den högerextremistiske kandidaten som ersattes av en annan.
Den senaste utvecklingen i regionen, som kriget mellan Armenien och Azerbajdzjan, det troligtvis nu krossade upproret mot regimen i Belarus och val vilka skakat stabiliteten has satt regionen på kartan för världens uppmärksamhet. Tillika civilsamhällets motståndskraft och mod. Det fortsatta civilsamhälleliga arbetet är av största vikt och ÖstP nätverket har en unik roll att fördjupa samarbeten som stärker inflytandet av folkens vilja.
Nätverkets komplexitet är fantastiskt. Det här nätverket går i bräschen för hur en kan arbeta tillsammans. Nätverkets mångfald är dess styrka. (Britt-Marie Torstensson, Winnet Sverige)
Det är en stor fördel att vara del av nätverket, det legitimerar dig när du försöker nå ut till folk eller när du sprider information. (Natia Gvianishvili, RFSL)
Andra nyheter
Tips på julklappar – som också gör världen lite bättre
Här hittar du tips på julklappar till alla i familjen. Bra julklappar som samtidigt stöttar fred, bekämpar fattigdom och hunger och står upp för barns rättigheter.
En femtedel av EU:s bistånd uppfyller inte kriterierna
Enligt AidWatch-rapporten 2024 används totalt 23 procent av de redovisade kostnaderna till ändamål som inte överensstämmer med den fastslagna definitionen av officiellt bistånd enligt OECD DAC.
3 anledningar: Därför är det dumt att använda bistånd som påtryckningsmedel
Regeringen och Sverigedemokraterna annonserade vid en pressträff den 24 oktober att tre miljarder från Sidas budget 2024–2028 ska finansiera migrationsfrågor. Bland annat ska pengarna användas till...