Ny webbplats: Ingen ska lämnas utanför

Besök leavenoonebehind.nu.

Att inte lämna någon utanför i arbetet för de Globala målen betyder att insatserna måste nå de mest utsatta först. Men efter två år av pandemi har ojämlikheterna ökat. Fördelningen av vaccin är ett exempel. I februari 2022 hade 68 % av alla som bor i ett höginkomstland fått åtminstone en vaccindos mot covid-19. Detsamma gäller bara 12 % av alla som bor i ett låginkomstland.

På leavenoonebehind.nu visualiserar ForumCiv statistik på hur världen ligger till i arbetet med att nå de Globala målen. Vilka drabbas värst av klimatförändringarna, den minskande friheten i världen och pandemins sociala och ekonomiska effekter? Statistiken är uppdelad efter de 17 målen och med ett knapptryck kan du dela siffrorna i dina sociala medier. Du hittar också våra rekommendationer till svenska beslutsfattare. Vi kräver ett starkt och långsiktigt internationellt utvecklingsbistånd!

Vilka lämnades utanför under pandemin?

De sociala och ekonomiska effekterna av pandemin har på vissa håll varit förödande. Under 2020 ökade antalet människor som lever på mindre än 18 kronor om dagen med 97 miljoner. På andra håll har återhämtningen gått snabbare än väntat. Jobbförlusterna var betydligt mindre i höginkomstländer och förmögenheten fortsatte att öka för de allra rikaste.

Vi är långt ifrån en värld där alla har tillgång till sjukvård. Höga sjukhusräkningar försätter 100 miljoner människor i fattigdom varje år. Dessutom innebär pandemin att vi riskerar att gå miste om många av de framsteg som faktiskt gjorts. Lockdowns och en överbelastad sjukvård har bland annat lett till hundratusentals fler barn- och mödradödsfall.

Katastrofer samverkar

Pandemin är inte ensam om att driva på ojämlikheterna. 2020 tvingades över 30 miljoner människor lämna sina hem på grund av klimatförändringarnas effekter. Krig och konflikt innebär att världen står inför en hungerkatastrof och 45 miljoner människor befinner sig just nu på gränsen till svält – 18 miljoner fler än för två år sedan.

Samtidigt minskar friheten i världen. Morden på människorättsförsvarare ökar medan förövarna går ostraffade, den politiska homofobin blir allt mer utbredd och demokratin backar på ett eller annat sätt i majoriteten av världens länder.

Världen har inte råd med minskat bistånd

Att ojämlikheter och orättvisor nu syns tydligare än någonsin är samtidigt en chans för världens ledare att satsa på ett internationellt utvecklingssamarbete där ingen lämnas utanför. Men det krävs både mer resurser och mer politisk vilja för att se till att resurserna fördelas och används på ett hållbart och rättvist sätt.

Vi kräver att svenska beslutsfattare:

• Står fast vid riksdagens åtagande om att avsätta en procent av Sveriges BNI till internationellt bistånd. Om vi ska nå de Globala målen och ha en chans att utrota fattigdom behöver vi satsa mer på internationellt bistånd.
• Ger långsiktigt stöd till organisationer och rörelser i det civila samhället och ser till att biståndet kan anpassas snabbt till förändringar i den lokala kontexten.
• Ser till att bistånd går dit andra pengar inte når och stärker stödet till utbildning, hälsovård och breda sociala trygghetssystem.
• Säkerställer att klimatfinansiering når de mest utsatta länderna och grupperna.
• Sluta ta pengar ur biståndet för att täcka inhemska kostnader för flyktingmottagande. Sverige har råd att ge skydd till utsatta människor som flyr till Sverige utan att ta från biståndsbudgeten.