Om jag blir biståndsminister skulle jag...

Nyhet - 2021-10-27
Vad vill Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet med biståndet? Vi bjöd in politiker från några av riksdagspartierna till vår samtalsserie Biståndskvarten.

 

Kristdemokraternas Gudrun Brunegård skulle fokusera mer på civilsamhället om hon blev biståndsminister. Miljöpartiets Camilla Hansén skulle ta vid med fortsatt fokus på mänsklig säkerhet, kvinnor och flickor och klimatförändringar. Yasmine Posio från Vänsterpartiet skulle låta Agenda 2030 gå ut som vinnare i målkonflikter mellan olika politikområden. Magnus Ek från Centerpartiet skulle förstärka arbetet för hållbara jobb, fattigdomsbekämpning, grön omställning och klimatanpassning samt demokrati och rättsstatsåtgärder. 

Om Moderaternas Helena Storckenfeldt blir biståndsminister skulle hon avskaffa enprocentsmålet. Moderaterna sticker ut när det gäller både nivå och fokus för biståndet. Partiet vill minska biståndet med nästan en tredjedel och öka andelen som går till humanitärt stöd. Det skulle innebära att det långsiktiga utvecklingsbiståndet skulle minska ännu mer än den nedskärning som partiet vill se.

Helena Storckenfeldt
Helena Storckenfeldt, Moderaterna.

- Vi ser fler humanitära katastrofer och lägger vi på klimatkrisen så ser vi att vi kommer få fler och fler naturkatastrofer och det humanitära är kärnan i vårt bistånd. Jag tror att det är det de allra flesta tänker på när man tänker bistånd, säger Helena Storckenfeldt, Moderaterna. 

Gudrun Brunegård beskriver Kristdemokraterna som en garant för enprocentsmålet.  
- I tider när det finns partier som vill skära i biståndet så tror jag att den kristdemokratiska rösten behövs ännu mer för att poängtera de här delarna.

Hur ska Sverige stödja en demokratisk utveckling i länder som blir allt mer auktoritära? 

Yasmine Posio menar att i de länder vi kan, ska vi stötta både civilsamhället och statsuppbyggnad. Men när det inte längre går måste vi se till att öka biståndet både via multilaterala organisationer som FN såväl som civilsamhällesorganisationer.

Yasmine Posio
Yasmine Posio, Vänsterpartiet.

- Det här är verkligen en svår fråga för många vill säga att då kanaliserar vi allt bistånd via civilsamhället. Men samtidigt vet vi via forskning att ihop med att civilsamhället förstärks så måste det finnas myndigheter som är jämlika och hållbara och inte är utsatta för korruption för att man ska nå verklig demokratiutveckling, säger Yasmine Posio, Vänsterpartiet. 

Även Miljöpartiets Camilla Hansén pratar om att stärka institutioner och om att bygga upp tilliten i samhällen. Utöver ökat stöd till civilsamhället lyfter Kristdemokraternas Gudrun Brunegård även fram det partianknutna biståndet där de politiska partierna i Sverige arbetar med utbildning i demokrati i de här länderna. 

Moderaterna tror på en mer för mer, mindre för mindre princip där det är tydligt vilken utveckling Sverige stödjer. 

- Ser vi att utvecklingen går åt fel håll, då måste vi vara villiga att säga stopp, och det tror jag och mitt parti är bästa sättet att se till så att demokratiutvecklingen faktiskt går åt rätt håll och att svenska skattemedel inte hamnar i fickorna på ledare som driver på den negativa utvecklingen och är en del av problemet, säger Helena Storckenfeldt, Moderaterna. 

Flera politiker pratar också om vikten av att visa att vi ser och hör de människorättsförsvarare som riskerar sina liv för att försvara sina rättigheter. 

- Något av det viktigaste som vi kan bistå med det tror jag är stödet utifrån som gör att man känner att man inte är ensam och i praktiken inte blir ensam, att det här inte kan fortgå hur som helst utan att det blir reaktioner från omvärlden, säger Magnus Ek, Centerpartiet. 

Utvecklingsfinansiering i biståndet

Långt mer resurser än biståndet behövs för att finansiera en hållbar utveckling där ingen lämnas utanför. Här trycker partierna på olika förslag för att öka resurserna. Miljöpartiet och Kristdemokraterna lyfter Sveriges klimatfinansiering via FN:s gröna fond.

Camilla Hansén
Camilla Hansén, Miljöpartiet.

- För oss är det naturligt att ha fokuset på klimatförändringar, att de måste hejdas för att de andra delarna som vi vill göra inom biståndet ska kunna få full effekt. Annars så lägger vi krokben för oss själva hela tiden, säger Camilla Hansén, Miljöpartiet. 

Vänsterpartiet pekar på behovet av en systemförändring i det ekonomiska systemet för att nå en jämlik värld och driver därför på för att Sverige ska skriva på för en lagstiftning som säkerställer att våra företag respekterar mänskliga rättigheter (Human Rights Due Diligence) och för att företag ska rapportera sina vinster och skatter för varje land de är verksamma i (s.k. land-för-land rapportering) för att stoppa skatteflykt.

- Det räcker inte med att man har schysta arbetsvillkor och löner, utan man måste även ha ett välfungerande välfärdssamhälle som kan erbjuda sjukvård och utbildning. För det behövs skatter och därför behövs land-för-land-rapportering så att vi ser till att skatterna stannar kvar där de behövs. Det här gäller ju även för rika länder där det sker skatteflykt, säger Yasmine Posio, Vänsterpartiet. 

Centerpartiets förslag för ökad utvecklingsfinansiering handlar om att stoppa skatteflykt och om att kanalisera finansiering från näringslivet och kroka arm där det går och där det lämpar sig. 

- Till exempel när vi pratar klimatomställning och grön omställning så har vi inte bara en ekonomisk resurs i det svenska näringslivet utan också ett oerhört kunnande som vi skulle vilja kroka in mer, säger Magnus Ek. 

Magnus Ek, Centerpartiet
Magnus Ek från Centerpartiet.

Magnus Ek är också tydlig med att det finns risker och att samarbete med näringslivet lämpar sig i vissa delar men inte andra, t.ex. när det gäller demokratiarbetet och satsningar på mänskliga rättigheter. Där måste det offentliga bära tyngre ansvar och där kanske man i stället krokar arm med civilsamhället.  

Moderaterna vill också se större satsningar på näringslivet och tycker att Sidas garantiinstrument är något som Sverige kan jobba mycket mer med. Genom garantiinstrument utfärdar Sida garantier till banker och andra investerare som gör att de vågar låna ut pengar till företag. Därmed främjar Sida investeringar genom att ta en del av risken om låntagaren inte kan betala tillbaka sin skuld. 

Bistånd och migrationspolitik 

Kristdemokraterna och Moderaterna tycker att det är rätt att använda migration som villkor för bistånd, det vill säga att bistånd kopplas till huruvida mottagarländerna samarbetar kring återtagande av migranter. Vi frågar hur det går ihop med biståndets syfte att minska fattigdom och de överenskomna principerna om effektivt bistånd som utgår från mottagarens, inte givarens, prioriteringar. 

Gudrun Brunegård
Gudrun Brunegård, Kristdemokraternas biståndspolitiska talesperson.

- Varje land har ett ansvar för sina medborgare. Och är det personer som inte har bedömts ha asylskäl i Sverige och inte ger sig iväg någon annanstans och pröva lyckan så att säga, då har hemlandet ett ansvar för dem. Tar man inte det ansvaret behöver det märkas på något sätt. Det kanske då handlar om att man styr ännu hårdare och kontrollerar ännu hårdare att pengarna används till det som de verkligen ska, säger Gudrun Brunegård, Kristdemokraterna. 

Hittade du några biståndsmyter?

Det är ingen tvekan om att behovet av humanitärt bistånd är enormt i världen idag. Men svaret på detta kan aldrig vara att enbart fortsätta öka det humanitära biståndet. Vi måste också lösa grundproblemen till människors sårbarhet och förebygga kriser. Det är inte antingen eller. Vi behöver både och, som Röda Korsets generalsekreterare Martin Ärnlöv så tydligt beskriver.  

Det är ett stort problem att den demokratiska utvecklingen i många länder har gått bakåt de senaste femton åren. Men generella påstående om att svenska skattemedel hamnar i fickorna på auktoritära ledare, att bistånd okritiskt går till diktaturer och inte ändras när demokratin försämras stämmer inte. Sverige har inte fritt budgetstöd till något samarbetsland inom biståndet. Dessutom har biståndet ställts om i länder där den demokratiska utvecklingen kraftigt försämrats. 

Att svenskt bistånd ska kunna användas som påtryckningsmedel vid utvisningar är ett ogrundat påstående. Det skulle vara verkningslöst eftersom det nästan inte finns någon överlappning mellan länder som inte accepterat att återta sina medborgare med länder där biståndets storlek och typ är sådant att det skulle ge Sverige någon form av inflytande över ländernas beslut i migrationspolitik. 

Mer aktuellt

Text: Återuppta utvecklingsbiståndet till Palestina
Nyhet - 2024-02-21

Återuppta utvecklingsbiståndet till Palestina

Efter sin granskning ser Sida nu inga hinder för myndigheten att återuppta stödet till Palestina. Vi har frågat våra medlemmar med verksamhet i landet om hur de ser på det fortfarande frysta...

Demonstration på Götgatan i Stockholm. Människor med skyltar. En har texten climate inequality kills.. Text
Nyhet - 2024-02-21

Vad tycker svenska folket om bistånd?

Svenskarna vill ha mer bistånd och tror på civilsamhället! Vi sammanfattar delar av Sidas årliga undersökning Opinion om biståndet 2023.