Partierna svaga på hur mänskliga rättigheter ska respekteras av företag

Hur mänskliga rättigheter ska skyddas i olika länder där svenska företag är verksamma är ett av de hållbarhetsområden som riksdagspartierna är svagast på enligt en partienkät som gjorts av Aktuell Hållbarhet och Dagens Industri. Under bedömningen har partiernas svar varit anonyma.   

Enkäten behandlar en rad olika hållbarhetsfrågor och visar att företagande och mänskliga rättigheter är ett relativt nytt område för partierna, där de behöver mer kunskap och en djupare förståelse. De flesta partierna lyfter fram åtgärder inom biståndet och handelspolitiken som lösningen. Men denna fråga är bredare än så. Det handlar om företags agerande, statens ansvar för att svenska företag respekterar mänskliga rättigheter liksom företagens eget ansvar.  

Inget parti lyfter behovet av lagstiftning och bindande regler för företagen för att säkerställa att svenska företag respekterar mänskliga rättigheter i hela sin verksamhet. Bland svaren saknas det överlag starkare krav på företagen att de ska ta sitt ansvar. De flesta partierna verkar nöja sig med att företagen ska uppmuntras att respektera mänskliga rättigheter och uppmuntras att tjäna som föredömen utomlands.

Bäst betyg i Forum Syds bedömning av partiernas svar får Kristdemokraterna och Vänsterpartiet.

Kristdemokraterna vill införa en frihetsfond för stöd till människorättsförsvarare och att dialogen mellan svenska företag och biståndsaktörer ska stärkas. Vänsterpartiet anser att ambassader och UD mer aktivt ska främja mänskliga rättigheter och bygga bättre kontakter med organisationer i andra länder samt att det ska vara hårdare krav på Exportkreditnämnden och andra svenska institutionella investerare.

Forum Syd bedömde partiernas svar på följande fråga:

Vilka är era tre främsta åtgärder för att skydda mänskliga rättigheter i andra länder där svenska företag är verksamma?

Centerpartiet

1. Hållbara handelsavtal. EU:s handel kan tydligare användas som verktyg för att bidra till ökat välstånd och utveckling. Mänskliga rättigheter och demokratiska principer bör föras in när handelsavtal diskuteras.
2. Värdegrund och gröna fonden. Svenskt utvecklingssamarbete ska främja mänskliga rättigheter och demokrati, därför är det också viktigt att de företag som medverkar i utvecklingssamarbetet delar denna värdegrund. Gröna fonden spelar en viktig roll för både anpassning och åtgärder i syfte att hävda Parisavtalet.
3. Del av handelspolitiken.  Att främja mänskliga rättigheter ska också vara en integrerad och viktig del av svensk handelspolitik.

Betyg: 2

Motivering: Hållbara handelsavtal och åtgärder i handelspolitiken är viktigt men inte tillräckligt för att säkerställa att svenska företag respekterar mänskliga rättigheter. Det täcker inte behovet av åtgärder gentemot företags agerande. Handel kan öppna för dialog som förbättrar situationen för mänskliga rättigheter, men det sker inte per automatik. Gröna fonden är bra men handlar framför allt om klimatåtgärder. Inga åtgärder med ökade krav på företagen föreslås.

Kristdemokraterna

1. Vi står bakom EU-direktivet om obligatorisk hållbarhetsredovisning och ändring i årsredovisningslagen, som innebär att större företag, med bland annat fler än 250 anställda, ska upprätta en hållbarhetsrapport.
2. Demokrati och mänskliga rättigheter bör ännu tydligare än idag vara fokus inom svenskt utvecklingssamarbete. Sverige bör exempelvis införa en frihetsfond för stöd till människorättsförsvarare, som inte ges stöd på andra sätt. Det kan vara mindre grupper, enskilda journalister, personer som rapporterar om mänskliga rättigheter.
3. I takt med att biståndsanslaget ökar bör Sverige också stärka upp de civilsamhällesorganisationer, i Sverige och i utlandet, som arbetar med mänskliga rättigheter och demokrati. Dialogen mellan svenska företag och biståndsaktörer bör också stärkas, främst inom ramen för företagsnätverket Swedish Leadership for Sustainable Development.

Betyg: 4

Motivering: EU-direktivet om hållbarhetsrapportering är bra, men inte tillräckligt. Det ställer inga krav på företagen att de ska genomföra en riskanalys och åtgärdsplan för mänskliga rättigheter. EU-direktivet är enbart ett rapporteringskrav. Frihetsfond är bra. Ökat stöd till civilsamhällesorganisationer, i Sverige och i utlandet, som arbetar med mänskliga rättigheter och demokrati är också bra liksom att dialogen mellan svenska företag och biståndsaktörer ska stärkas. Dock saknas åtgärder med ökade krav på företagen.

Liberalerna

1. En aktiv utrikespolitik som bidrar till att stärka respekten för demokrati och mänskliga rättigheter i världen.
2. Svenskt utvecklingssamarbete ska bidra till att stärka demokrati och mänskliga rättigheter.
3. Svenska företag har ett ansvar att följa ett lands lagar men också se till att man inte bidrar eller är delaktig i att mänskliga rättigheter kränks.

Betyg: 2

Motivering: Generella krav, som inte är tillräckligt konkreta. Definierar inte hur utrikespolitiken och utvecklingssamarbetet ska bidra till att stärka mänskliga rättigheter. Här saknas åtgärder med ökade krav på företagen. Det tas inte upp hur man ska se till att företagen verkligen tar sitt ansvar.

Moderaterna

1. Tydliga och höga krav. Sverige ska vara tydligt och ställa höga krav på sina samarbetspartner i biståndet när det gäller respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Sverige ska också vara berett att ompröva sitt biståndsengagemang när kraven inte uppfylls.
2. Stärkta rättigheter. Vårt långsiktiga utrikespolitiska fokus ligger på att främja respekten för de medborgerliga och politiska rättigheterna, för att på så sätt skapa förutsättningar för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
3. Internationellt föredöme. Svenska företag ska uppmuntras att vara föredömen utomlands vad gäller affärsetik, arbetsvillkor, miljöhänsyn och socialt ansvarstagande. Genom handel som föregår med gott exempel öppnas förutsättningarna upp för ökad hänsyn till mänskliga rättigheter och goda villkor.

Betyg: 3

Motivering: Bra med höga krav på samarbetspartners i biståndet, men nämner inte statens skyldighet att skydda mot kränkningar av mänskliga rättigheter, inklusive de som begås av företag. Denna skyldighet gäller alltså också Sverige. Det är inte tillräckligt att företagen ska uppmuntras att vara föredömen. Handel kan öppna för dialog som förbättrar situationen för mänskliga rättigheter, men det sker inte per automatik.

Miljöpartiet

1. Miljöpartiet har i regeringen drivit på för en storsatsning på en miljard över tre år för införandet av en strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för global jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter 2018–2022, den innefattar stöd till mänskliga rättigheter och kvinnors ökade deltagande i näringslivet.
2. Vi har verkat för utfasning av fossila subventioner internationellt. Sverige är bland de länder som tagit initiativ till ”Friends of Fossil Fuel Subsidy Reform”.
3. Regeringen har antagit Handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter och vi anser att företagande och respekt för de mänskliga rättigheterna går hand i hand och är en del av en aktiv politik för hållbart företagande.

Betyg: 2

Motivering: Detta täcker inte behovet av åtgärder. Klimatåtgärder är bra, men är inte tillräckligt för att adressera mänskliga rättigheter. Otydligt vad man menar med ” företagande och respekt för de mänskliga rättigheterna går hand i hand”. Handlingsplanen från 2015 och uppföljningen 2018 är steg i rätt riktning. Men dessa är inte tillräckligt konkreta och brister i förslag på åtgärder.

Socialdemokraterna

1. Handlingsplanen för företagande och mänskliga rättigheter som den socialdemokratiskt ledda regeringen antog i augusti 2015 för att genomföra FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Syftet är att försöka stödja de svenska företagen att omvandla FN:s principer till konkret handling. I mars 2018 presenterades uppföljningsrapport till handlingsplanen, där de åtgärder som satts igång, genomförts och antagits redovisas.
2. Antagit skrivelsen Politik för hållbart företagande som ett led i en mer ambitiös politik för hållbart företagande. I skrivelsen redovisas regeringens syn på en rad frågor kopplade till ett hållbart företagande, såsom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöhänsyn och antikorruption, men också jämställdhet, barnrättsperspektivet, mångfald, affärsetik och beskattning.
3. Regeringen har initierat det globala partnerskapet Global Deal för anständiga arbetsvillkor och en inkluderande tillväxt som syftar till att bland annat stärka social dialog och goda arbetsmarknadsrelationer, inklusive föreningsfrihet och kollektivförhandlingar. Rätten att organisera sig fackligt, goda arbetsvillkor och social dialog är centrala frågor inom företagande och mänskliga rättigheter.

Betyg: 3

Motivering: Handlingsplanen från 2015 och uppföljningen 2018 är steg i rätt riktning. Men dessa är inte tillräckligt konkreta och brister i förslag på åtgärder. Bra att stödja de svenska företagen att omvandla FN:s principer till konkret handling. Global Deal är positivt, men en utmaning är till exempel att förenings- och organisationsrätt inte existerar eller inte respekteras fullt ut i många länder. Det saknas åtgärder med ökade krav på företagen.

Sverigedemokraterna

1. I allmänhet är handel av godo och Sverige har ändå inte möjlighet att exempelvis pressa Kina till politiska eftergifter genom handelspolitik. EU-medlemskapet innebär ju också vissa begränsningar vad gäller en självständig handelspolitik.
2. Företagens verksamhet bör emellertid vara transparent och eventuella missförhållanden utomlands är en fråga för företagen själva och deras kunder att ta ställning till.

Betyg: 1

Motivering: Detta är inte tillräckligt och täcker inte behovet av åtgärder. Handelspolitik är inte tillräckligt för att säkerställa att svenska företag respekterar mänskliga rättigheter. Eventuella missförhållanden utomlands är inte en fråga enbart för företagen själva och deras kunder att ta ställning till. Staten har en skyldighet att skydda mot kränkningar av mänskliga rättigheter utförda av bland annat företag. Det saknas åtgärder med ökade krav på företagen.

Vänsterpartiet

1. Våra ambassader och UD ska mer aktivt främja hållbarhet och mänskliga rättigheter och bygga bättre kontakter med organisationer i andra länder.  På främjanderesor ska organisationer mer aktivt få delta och det ska överlag vara ett tydligare organisationsperspektiv på resorna. 
2. Vi vill höja biståndet, och mänskliga rättigheter, hållbarhet och kvinnors roll måste få ett tydligare genomslag.
3. Hårdare krav på Exportkreditnämnden och andra svenska institutionella investerare, där större hänsyn ska tas till miljö, MR mm.

Betyg: 4

Motivering: Bra att ambassaderna och UD mer aktivt ska främja mänskliga rättigheter. Bra att ambassaderna lyfts fram, eftersom de har en viktig roll. Men det krävs då att de har kunskap om mänskliga rättigheter och risker. Bra att främjanderesorna tas upp och att organisationer mer aktivt ska få delta. Men det bör ställas skärpta krav på de företag som deltar i främjanderesor. Bra med hårdare krav på Exportkreditnämnden och andra institutionella investerare. Dock saknas åtgärder med ökade krav på företagen.