Regeringen: Backa inte från ert löfte om EU-krav på företagsansvar!

Gemensamt uttalande från Fairtrade Sverige, ForumCiv, Naturskyddsföreningen, Oxfam och Swedwatch.

Sverige är på väg att göra en kovändning och rösta nej till det viktiga EU-direktivet CSDDD (Corporate Sustainability Due Dilligence Directive) om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö, uppger källor i Bryssel. Ett svenskt nej till direktivet vore obegripligt.

Den 9 februari hålls omröstningen i COREPER, ministerrådets viktigaste förberedande organ. Det är EU-ambassadörerna som då ska rösta om den politiska överenskommelse som nåddes i december förra året.

Arbetet med att få till denna lagstiftning har pågått i över tre år och ett nej i COREPER skulle troligtvis innebära att det arbetet varit förgäves. Förhandlingen måste då börja om på nytt, om det ens hinns med innan EU-parlamentsvalet i sommar. Det är ytterst ovanligt att en omröstning om en redan fattad politisk överenskommelse inte går igenom i COREPER.

I värsta fall blir det ingen gemensam EU-lagstiftning om företagsansvar, vilket i sådana fall ytterst skulle drabba utsatta grupper som blivit offer för människorättskränkningar eller miljöförstöring kopplat till företags verksamhet.

Det har länge varit tydligt att frivilliga åtaganden – FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag – inte varit tillräckliga när det gäller att hålla företag ansvariga för negativ påverkan på mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Avslöjanden om barnarbete i gruvor och på kakaoodlingar, och urfolk som fördrivs från sin mark när palmoljeproduktion expanderar är bara några exempel på varför lagstiftning behövs.

Den svenska regeringen har tidigare varit motsträvig kring vissa delar i direktivet, men efter att flera ändringar gjorts har regeringen ställt sig bakom rådets position. Den har därmed gett sitt stöd till det historiska EU-direktivet för att stärka företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö, och den 15 november 2023 gav Sverige och övriga medlemsstater det spanska ordförandeskapet mandat att komma överens med parlamentet och kommissionen om CSDDD.

En månad senare, den 14 december, nådde rådet och Europaparlamentet en politisk överenskommelse. Därefter återstod vissa detaljer som har diskuterats vidare under tekniska förhandlingar.

Om Sverige väljer att rösta nej i COREPER finns det en risk att andra länder följer efter. Hela direktivet riskerar att falla om alltför många länder röstar emot. Till exempel kan en minoritet av fyra länder blockera förslaget, och Sverige skulle kunna bli en avgörande röst.

Sveriges plötsligt ändrade hållning riskerar med andra ord att allvarligt äventyra den lag som ska säkerställa att företag tar ansvar för mänskliga rättigheter och miljö i sina värdekedjor.

Det här är en lag som inte bara civilsamhället efterfrågar, flera stora företag som Volvo, IKEA och Ericsson efterfrågar också en harmoniserad lagstiftning på EU-nivån och uttryckte detta i ett öppet brev till regeringen i höstas. Redan 2022, inför de inledande förhandlingarna om CSDDD undertecknade också över 100 företag ett stort företagsupprop på EU-nivå med krav på en effektiv hållbarhetslagstiftning. Även aktörer inom finanssektorn vill se en lag inom området.

Undersökningar från nio EU-länder visar att över 85% av medborgarna vill se en lagstiftning som kan ställa företag till svars för kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstöring.

Vi uppmanar därför regeringen att inte ändra ståndpunkt utan stå fast vid sitt stöd och rösta ja till en EU-gemensam lagstiftning som reglerar företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö vid COREPER-mötet den 9 februari.

Bakgrund

Diskussionen om vad ett direktiv för Corporate Sustainability Due Diligence (CSDDD), det som i dagligt tal brukar kallas för en EU-lag om företagsansvar, ska innehålla har pågått länge i många instanser i EU.

Syftet med CSDD-direktivet är att skapa ett gemensamt ramverk för att motverka företags negativa påverkan på mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Konkret handlar det om att företag måste kartlägga risker för exempelvis barnarbete och skogsskövling och agera för att motverka dessa risker. Det handlar också om att se till att människor som drabbats negativt av företags verksamhet ska ha rätt till gottgörelse.

Det var under 2020 som EU-kommissionen tog initiativ till att skapa en lag som reglerar företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö i sina värdekedjor. I februari 2022 presenterade EU-kommissionen ett försenat men efterlängtat förslag till innehåll. Den 1 december 2022 antog sedan ministerrådet en gemensam förhandlingsposition. Efter ett arbete inom åtta av parlamentets olika utskott under våren 2023 fanns till slut ett förslag som det röstades ja till i EU-parlamentet i juni 2023.

I december 2023 gjordes så slutligen en politisk överenskommelse inom EU i slutförhandlingen inom trilogförhandlingarna mellan kommissionen, rådet och parlamentet.

När direktivet formellt har antagits i EU ska det sedan implementeras i Sverige och andra medlemsländer.