Regeringen: Backa inte från ert löfte om EU-krav på företagsansvar!

Debatt - 2024-02-07
I en värld där 25 miljoner människor är fast i tvångsarbete, 160 miljoner barn arbetar och 2 400 träd skövlas varje minut behövs en lag för företags ansvar för mänskliga rättigheter, miljö och klimat. EU var redo. Sverige sa ja. Nu vill Ebba Busch och den svenska regeringen dra sig ur – vilket kan äventyra hela lagstiftningen.
Ebba Busch på presskonferens iklädd en brun kavaj och svart polotröja. I bakgrunden syns EU-flaggan.
Backa inte nu Ebba Busch! Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet


Gemensamt uttalande från Fairtrade Sverige, ForumCiv, Naturskyddsföreningen, Oxfam och Swedwatch.

Sverige är på väg att göra en kovändning och rösta nej till det viktiga EU-direktivet CSDDD (Corporate Sustainability Due Dilligence Directive) om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö, uppger källor i Bryssel. Ett svenskt nej till direktivet vore obegripligt.

Den 9 februari hålls omröstningen i COREPER, ministerrådets viktigaste förberedande organ. Det är EU-ambassadörerna som då ska rösta om den politiska överenskommelse som nåddes i december förra året.

Arbetet med att få till denna lagstiftning har pågått i över tre år och ett nej i COREPER skulle troligtvis innebära att det arbetet varit förgäves. Förhandlingen måste då börja om på nytt, om det ens hinns med innan EU-parlamentsvalet i sommar. Det är ytterst ovanligt att en omröstning om en redan fattad politisk överenskommelse inte går igenom i COREPER.

I värsta fall blir det ingen gemensam EU-lagstiftning om företagsansvar, vilket i sådana fall ytterst skulle drabba utsatta grupper som blivit offer för människorättskränkningar eller miljöförstöring kopplat till företags verksamhet.

Det har länge varit tydligt att frivilliga åtaganden – FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag – inte varit tillräckliga när det gäller att hålla företag ansvariga för negativ påverkan på mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Avslöjanden om barnarbete i gruvor och på kakaoodlingar, och urfolk som fördrivs från sin mark när palmoljeproduktion expanderar är bara några exempel på varför lagstiftning behövs.

Den svenska regeringen har tidigare varit motsträvig kring vissa delar i direktivet, men efter att flera ändringar gjorts har regeringen ställt sig bakom rådets position. Den har därmed gett sitt stöd till det historiska EU-direktivet för att stärka företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö, och den 15 november 2023 gav Sverige och övriga medlemsstater det spanska ordförandeskapet mandat att komma överens med parlamentet och kommissionen om CSDDD.

En månad senare, den 14 december, nådde rådet och Europaparlamentet en politisk överenskommelse. Därefter återstod vissa detaljer som har diskuterats vidare under tekniska förhandlingar.

Om Sverige väljer att rösta nej i COREPER finns det en risk att andra länder följer efter. Hela direktivet riskerar att falla om alltför många länder röstar emot. Till exempel kan en minoritet av fyra länder blockera förslaget, och Sverige skulle kunna bli en avgörande röst.

Sveriges plötsligt ändrade hållning riskerar med andra ord att allvarligt äventyra den lag som ska säkerställa att företag tar ansvar för mänskliga rättigheter och miljö i sina värdekedjor.

Det här är en lag som inte bara civilsamhället efterfrågar, flera stora företag som Volvo, IKEA och Ericsson efterfrågar också en harmoniserad lagstiftning på EU-nivån och uttryckte detta i ett öppet brev till regeringen i höstas. Redan 2022, inför de inledande förhandlingarna om CSDDD undertecknade också över 100 företag ett stort företagsupprop på EU-nivå med krav på en effektiv hållbarhetslagstiftning. Även aktörer inom finanssektorn vill se en lag inom området.

Undersökningar från nio EU-länder visar att över 85% av medborgarna vill se en lagstiftning som kan ställa företag till svars för kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstöring.

Vi uppmanar därför regeringen att inte ändra ståndpunkt utan stå fast vid sitt stöd och rösta ja till en EU-gemensam lagstiftning som reglerar företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö vid COREPER-mötet den 9 februari.

Bakgrund

Diskussionen om vad ett direktiv för Corporate Sustainability Due Diligence (CSDDD), det som i dagligt tal brukar kallas för en EU-lag om företagsansvar, ska innehålla har pågått länge i många instanser i EU.

Syftet med CSDD-direktivet är att skapa ett gemensamt ramverk för att motverka företags negativa påverkan på mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Konkret handlar det om att företag måste kartlägga risker för exempelvis barnarbete och skogsskövling och agera för att motverka dessa risker. Det handlar också om att se till att människor som drabbats negativt av företags verksamhet ska ha rätt till gottgörelse.

Det var under 2020 som EU-kommissionen tog initiativ till att skapa en lag som reglerar företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö i sina värdekedjor. I februari 2022 presenterade EU-kommissionen ett försenat men efterlängtat förslag till innehåll. Den 1 december 2022 antog sedan ministerrådet en gemensam förhandlingsposition. Efter ett arbete inom åtta av parlamentets olika utskott under våren 2023 fanns till slut ett förslag som det röstades ja till i EU-parlamentet i juni 2023.

I december 2023 gjordes så slutligen en politisk överenskommelse inom EU i slutförhandlingen inom trilogförhandlingarna mellan kommissionen, rådet och parlamentet.

När direktivet formellt har antagits i EU ska det sedan implementeras i Sverige och andra medlemsländer.

Vad tycker svenska företag?

I en artikel i DN (6 februari 2024) kommenterar IKEA och Ica vad de tycker om EU-direktivet.

”Vi välkomnar den nya lagstiftningen och har bidragit till dess utveckling. Att ställa krav på företag att stärka mänskliga rättigheter och minska negativa effekter på ekosystem är avgörande för en hållbar framtid. CSDDD kommer att bli en möjliggörare av detta genom att företag förpliktigas att införa robusta due diligence-processer.” Oscar Ljunggren, mediekontakt på Inter Ikea Group

”Ica är positiv till den föreslagna lagstiftningen eftersom den likställer kraven som gäller för företag att arbeta med riskerna kring miljö och mänskliga rättigheter i sina värdekedjor”, skriver Anders Axelsson, chef för strategi och utveckling på Ica Sverige.

Uttalande från Institutet för mänskliga rättigheter och fackförbund

I ett pressmeddelande uttrycker Institutet för mänskliga rättigheter sin oro övar att Sverige kan bli en bromskloss när det gäller företagens ansvar för mänskliga rättigheter.

"Jag är oroad över att ett banbrytande regelverk som skulle kunna skydda de mest utsatta människorna i produktionskedjan stoppas i sista stund. Sverige får inte bli en bromskloss i sammanhanget", säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter.

Fackförbunden LO, TCO och Saco uppmanar regeringen att rösta ja till direktivet. 

”LO, TCO och Saco anser att varje försök att blockera uppgörelsen genom en nedlagd röst eller röst mot CSDD-direktivet vore ett olyckligt steg tillbaka från EU:s och Sveriges ambitioner att skapa rättvis konkurrens på villkor som respekterar mänskliga rättigheter, klimat och miljö”, skriver fackförbunden i ett brev till Ebba Busch.

Mer aktuellt

Text: Återuppta utvecklingsbiståndet till Palestina
Nyhet - 2024-02-21

Återuppta utvecklingsbiståndet till Palestina

Efter sin granskning ser Sida nu inga hinder för myndigheten att återuppta stödet till Palestina. Vi har frågat våra medlemmar med verksamhet i landet om hur de ser på det fortfarande frysta...

Demonstration på Götgatan i Stockholm. Människor med skyltar. En har texten climate inequality kills.. Text
Nyhet - 2024-02-21

Vad tycker svenska folket om bistånd?

Svenskarna vill ha mer bistånd och tror på civilsamhället! Vi sammanfattar delar av Sidas årliga undersökning Opinion om biståndet 2023.