Svenska företag driver på regeringen för effektivt EU-direktiv
Förhandlingarna om en EU-lagstiftning med krav på företag att de ska respektera mänskliga rättigheter och miljö går nu in i sitt slutskede. Många hävdar att Sverige har agerat bromskloss i förhandlingarna då regeringen motsätter sig att civilrättsligt ansvar ska ingå och driver att direktivet enbart ska omfatta företagens leverantörskedja och inte hela värdekedjan. Den svenska regeringen vill även begränsa lagstiftningen till att omfatta ännu färre företag.
I linje med internationella ramverk
I sitt uttalande välkomnar företagen en harmoniserad lagstiftning på EU-nivån, som de menar har potential att skapa en gemensam spelplan för företag och säkerställa att negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö motverkas. Men för att detta ska uppnås betonar företagen att direktivet måste baseras på existerande ramverk inom FN och OECD.
Företagen uppmanar regeringen att verka för att direktivet ska täcka hela värdekedjan liksom samtliga sektorer och företag, använda etablerade definitioner och innehålla due diligence-krav som baseras på de allvarligaste riskerna.
Risk för tandlös lag
Utkrävande av ansvar när negativ påverkan sker är en naturlig del av ett effektivt direktiv anser företagen. Detta omfattar både administrativa åtgärder liksom civilrättsligt ansvar. Civilrättsligt ansvarsutkrävande behöver vara förutsägbart och baserat på etablerade definitioner av hur företag kan vara involverade i negativ påverkan i enlighet med FN:s ramverk.
Företagen uppmanar den svenska regeringen att driva dessa frågor i de pågående förhandlingarna och säkerställa att EU-direktivet blir effektivt. Då kan lagstiftningen bistå ansvarsfulla företag, leda till att risker motverkas i praktiken och att respekten för mänskliga rättigheter och miljö stärks i globala värdekedjor.
Följande företag står bakom uttalandet: Arvid Nordquist, Axfood, Ericsson, ICA Sverige, IKEA (Inter IKEA Group och Ingka Group), Lidl Sverige, Luleå Lokaltrafik, Menigo Foodservice, Open Air Group, Soltech Energy, Systembolaget, Telia Company, Volvo Cars Group.
Aida Birinxhiku (S), ledamot i riksdagens näringsutskott, har lämnat in en skriftlig fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch gällande regeringens position: ”Vid ministerrådets möte i december 2022 meddelade energi- och näringsminister Ebba Busch att den svenska regeringen ansåg att det civilrättsliga skadeståndsansvaret borde strykas från direktivet. Det skulle innebära att företag som bryter mot regelverket inte kan hållas juridiskt ansvariga. En sådan ordning skulle göra regelverket tandlöst och urholka syftet med direktivet.”
På vilken grund anser ministern att det civilrättsliga skadeståndsansvaret bör strykas från direktivet, och avser regeringen att hålla fast vid denna position i de fortsatta förhandlingarna?
Other recent articles
EU-lag om företags ansvar nästan i hamn
Europaparlamentet har röstat ja till direktivförslaget om företags ansvar. EU är därmed nära målet att få en historisk lagstiftning som ser till att företag respekterar mänskliga rättigheter och miljö...
Regeringen minskar biståndsbudgeten med nästan en miljard kronor 2025
I den senaste vårändringsbudgeten avslöjas två betydande förändringar inom det internationella biståndet. Å ena sidan återförs 1,5 miljarder kronor, pengar som tidigare inte använts för asylkostnader...
Regeringens attack på biståndet ett lågvattenmärke
Regeringen går i öppen konflikt med svenska biståndsorganisationer och kastar borgerliga biståndsprinciper över bord. När en regering angriper civilsamhället är det dags att dra öronen åt sig, skriver...