”Sverige måsta tala med gemensam röst mot regimen i Belarus”

Debatt - 2021-08-09
Efter de senaste attackerna mot journalister i Belarus är risken överhängande att tillgången till oberoende information inifrån landet stryps. Sverige måste ge långsiktigt stöd till media och svenska företag upphöra att göra affärer med Belarus statliga och semi-statliga företag, skriver vi och International Media Support i OmVärlden

Demonstranter vid manifestation för Belarus i Stockholm 8 augusti 2021.

Dagen efter kapningen av Ryanairs flight 4978 och gripandet av journalisten Raman Pratasevich trädde Europas mest repressiva medielagstiftning i kraft i Belarus. Sedan dess har situationen för journalister och människorättsaktivister försämrats dramatiskt.

Förutom långtgående restriktioner för oberoende mediers möjligheter att verka inskränker de nya lagarna också kraftigt rätten att demonstrera och sprida information. Att organisera eller delta i demonstrationer kan resultatera i fängelse i mellan tre och fem år. Den nya lagstiftningen breddar också definitionen av vad som är att misskreditera staten, och hur den informationen delas och till vem. Detta innebär att även vanliga medborgare som sprider information på sociala medier kan straffas.

Mer än 2 000 brottmål har väckts mot politiska motståndare, journalister och demonstranter sedan det mycket omtvistade valet i augusti 2020. Idag sitter ett 30-tal journalister fängslade tillsammans med fler än 500 personer som betraktas som politiska fångar.

FN:s människorättsutredare har mottagit rapporter om hundratals fall av tortyr och flera hundra webbplatser har stängts ner av den belarusiska regimen.

FN:s människorättsutredare har mottagit rapporter om hundratals fall av tortyr och flera hundra webbplatser har stängts ner av den belarusiska regimen. Ett av de medier som tystats är den ledande oberoende nyhetsportalen TUT.BY. Sajten har ett högt anseende både inom landet och internationellt, inte minst för att den också vågat kritisera företrädare för oppositionen.

Regimen är i full färd med att montera ner press- och yttrandefriheten och på det sättet trycka ner all opposition. Genom att skrämma journalister och aktivister till tystnad vill regimen slå undan benen för nya protester.

Risken är nu överhängande att rapporterna om övergrepp upphör. Att det blir tyst om vad som händer i Belarus. Det är precis vad Aleksandr Lukasjenko vill, att läget i landet återgår till den situation som rådde innan protestvågen som startade i augusti förra året.

Omvärlden måste sätta press på regimen

I takt med att informationen inifrån Belarus begränsas kommer omvärldens intresse för landet att minska. Det riskerar att leda till att situationen i landet faller i glömska hos dem som har makt att påverka.

Nyligen förstärkte EU, USA, Storbritannien och Kanada sina sanktioner mot Belarus, men det krävdes en extraordinär händelse i form av flygplanskapningen och gripandet av Raman Pratasevich för att detta skulle ske. I Sverige har Exportkreditnämnden för en kort tid sedan dragit tillbaka större garantier utställda till Belarus.

Den tuffare linjen från omvärlden är helt enkelt starkt kopplad till enskilda händelser som fått uppmärksamhet, men regimen begår dagligen övergrepp mot befolkningen i Belarus. Om Aleksandr Lukasjenko lyckas undvika omfattande protester och den oberoende rapporteringen från landet upphör finns en risk att sanktionerna på sikt kan komma att lyftas. Och att politiker fattar beslut utan någon oberoende information från landet.

Därför är det svenska stödet för belarusierna nu viktigare än någonsin. Det behöver vara uthålligt och det behöver vara konsekvent. Oavsett hur regeringsfrågan i Sverige hanteras den närmaste tiden måste en kommande regeringen säkerställa en långsiktig och tydlig politik.

  • Först och främst måste Sverige tala med en gemensam röst gentemot regimen i Belarus. Att komma med fördömanden med ena handen, och med den andra handen erbjuda lånegarantier och exportkrediter, innebär att de svenska protesterna blir tomma ord. Sverige behöver dra tillbaka allt stöd som kan göda den sittande regimen, och inte byta fot även om situationen i landet blir lugnare jämfört med idag.
  • Sverige behöver ge ett långsiktigt stöd till oberoende medier i Belarus och journalister i exil. I och med att utländsk finansiering är förbjuden i Belarus krävs flexibla lösningar.
  • Sverige måste driva på för att näraliggande länder ska erbjuda asyl till journalister, mediearbetare och oppositionella så att de kan fortsätta sitt arbete.
  • Sverige behöver föra dialog med en bredd av aktivister, journalister och företrädare för det civila samhället i Belarus. Enbart kontakter med oppositionen riskerar att ge en begränsad insyn i vad som sker i landet.
  • Sverige behöver använda sitt ordförandeskap i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) till att lyfta fram Belarus. Hittills har det varit anmärkningsvärt tyst från Sverige om situationen i landet.

Även svenska företag måste ta sitt ansvar. Företaget Sandvine med stark koppling till Sverige har varit i blåsväder då det kommit fram att de sålt teknik som används för övervakning i Belarus.

Efter påtryckningar utifrån sa de upp avtalet. Kraften i företags agerande framgick också tydligt när ishockey-VM flyttades från Belarus till Lettland. När viktiga sponsorer som Nivea och Skoda drog sig ur på grund av kräkningarna av mänskliga rättigheter, tvingades internationella ishockeyförbundet att backa.

Om fler företag följer efter sänder det en viktig signal till regimen. IKEA har fortfarande flera statliga leverantörer i Belarus. Om möbeljätten, tillsammans med andra företag, drar tillbaka sina intressen i landet så skulle det ha effekter för regimens möjligheter att upprätthålla diktaturen.

Den nya lagstiftningen i Belarus riskerar att få förödande konsekvenser för landets möjligheter till en demokratisk utveckling.

Den nya lagstiftningen i Belarus riskerar att få förödande konsekvenser för landets möjligheter till en demokratisk utveckling. Om inte Sverige och andra länder fortsätter att sätta press på regimen i Belarus och ge stöd till oberoende medier är risken stor att de kommande åren kommer att präglas av fortsatta övergrepp på befolkningen. Kränkningar som aldrig når omvärlden och som gör att möjligheterna till en demokratisk övergång i Belarus sätts på paus.

Taggar

Östeuropa

Andra nyheter