”Trots krav på bättring – pensionsinvesteringar leder till att mänskliga rättigheter kränks”

Runt 2 700 miljarder kronor av svenska folkets pensionspengar förvaltas av AP-fonderna, vilket innebär ett stort ansvar. Trots detta investerar AP-fonderna fortfarande i en mängd verksamheter som kränker mänskliga rättigheter, ökar utsläppen och förstör miljön. AP-fondernas Etikråd behöver nu förstärka sitt arbete.

I omställningen till ett hållbart samhälle och en grön ekonomi spelar finansmarknadens aktörer en central roll. Eftersom pensionsfonderna förvaltar ett stort kapital blir deras agerande särskilt viktigt. Under förra året fick Sjätte och Sjunde AP-fonderna nya regelverk med lagkrav på hållbara och ansvarsfulla investeringar. Motsvarande regelverk har funnits för Första-Fjärde AP-fonderna sedan 2019. Trots detta har AP-fonderna investeringar i företag som bidrar till miljöförstöring, ökad klimatpåverkan och kränkningar av mänskliga rättigheter. 

Behov av skarpare Etikråd

Första-Fjärde AP-fonderna har ett gemensamt internt Etikråd som samordnar fondernas dialogarbete kring miljö- och etikfrågor med globala bolag. Det har länge varit uppenbart att Etikrådets arbete behöver förstärkas och sedan drygt ett år har det gjorts en översyn av rådet. Den nya chefen som nu har rekryterats måste ta tag i de problematiska områden där AP-fonderna har investeringar.

Fossila innehav

Första och Andra AP-fonden annonserade 2020 att de skulle sälja av sina fossila innehav, men Andra AP-fonden investerar fortsatt mångmiljonbelopp i kapitalförvaltare kopplade till regnskogsskövling såsom Blackrock och Blackstone samt franska banken BNP Paribas, en av EU:s största finansiärer av fossilindustri. BNP Paribas har nyligen stämts av flera organisationer i en fransk domstol för finansiering av stora fossila bolag.

Sjunde AP-fonden har fortfarande betydande investeringar i några av världens största fossila bolag, bland annat Chevron och det sydafrikanska bolaget Sasol som är en av kontinentens största utsläppare. Detta trots att Parisavtalet är en av de normer som Sjunde AP-fonden utgår från i sin svartlistning av företag.

Även Tredje och Fjärde AP-fonden har investeringar i några av världens största utsläppsbovar. Samtidigt är Tredje AP-fonden en av de investerare som har stämt Shells styrelseledamöter i en brittisk domstol för brister i företagets klimatstrategi, som de anser är otillräcklig för att möta klimatmålen och utsätter ägarna för finansiella risker. 

Investeringar i ockuperade Västsahara

Trots hård kritik har AP-fonderna fortsatt investeringar i företag som levererar och underhåller energiinfrastruktur i det ockuperade Västsahara. Det handlar om gruvnäring och transport, men också förnybar energi. Branschen är lukrativ där utländska bolag tillsammans med marockanska myndigheter samt marockanska kungens privata bolag bygger vindkraftsparker på ockuperad mark. Bolag som Siemens Gamesa och Enel finns i AP-fondernas innehav.

Västsahara är ett av 17 territorier i världen som fortfarande väntar på avkolonisering enligt FN. Större delen av Västsahara ockuperas av Marocko sedan mitten av 70-talet och området står i centrum för en av världens mest långvariga konflikter. En utlovad folkomröstning om territoriets status i FN-regi är över 30 år försenad.

Miljöskadligt gasprojekt 

AP-fonderna har innehav till ett värde av drygt 14 miljarder kronor i bolag och finansiärer involverade i naturgasprojekt som håller på att utvecklas i Cabo Delgado i norra Moçambique.

Förutom massiva utsläpp av växthusgaser anläggs projektet i ett område med känslig miljö som klassas som ett biosfärområde av UNESCO. Det omfattar korallrev, mangroveträsk och andra ekosystem som är viktiga för den biologiska mångfalden och för att motverka de värsta effekterna av klimatförändringarna som redan drabbat Moçambique mycket hårt. Infrastrukturen för gasprojekten har hittills lett till att mer än 500 familjer tvångsförflyttats från sina hem och förlorat sin försörjning, och ytterligare cirka 2 000 familjer förväntas drabbas. 

Svaga utvärderingar av regeringen

Nu när även Sjätte och Sjunde AP-fonderna fått nya regelverk är det viktigt att följa upp hur alla AP-fonderna lever upp till de existerande lagkraven. Regeringen har hittills gjort årliga utvärderingar av Första-Fjärde AP-fonderna, som presenteras i en skrivelse till riksdagen. Vi förutsätter att Sjätte och Sjunde AP-fonderna nu också kommer att utvärderas. 

I utvärderingarna måste regeringen göra en mycket grundligare uppföljning av hur AP-fondernas tolkning och implementering av regelverket lever upp till hållbarhetskraven. Det måste vara en självklarhet att AP-fonderna ska följa internationella konventioner och att deras tolkning av Parisavtalet ska utgå ifrån aktuell forskning. Vi förväntar oss att finansmarknadsminister Niklas Wykman tar tag i detta, så att vårens utvärdering av AP-fonderna blir skarpare än tidigare utvärderingar.

Oberoende hållbarhetsråd

När översynen av det interna Etikrådet nu är klar, bör AP-fonderna ta tillfället i akt att också inrätta ett oberoende hållbarhetsråd. Ett oberoende råd med expertis från civilsamhället, finanssektorn och den akademiska världen skulle kunna bistå vid granskning av investeringar och utvärdering av måluppfyllelse.

När världen nu befinner sig mitt i flera brinnande kriser; klimatkris, livsmedelskris, energikris och ett krig i vårt närområde med allvarliga globala konsekvenser, är det viktigare än någonsin att finansiella aktörer agerar ansvarsfullt. För att säkerställa hållbara och ansvarsfulla investeringar av AP-fonderna måste följande ske:

• Etikrådets arbete måste förstärkas. Dessutom bör Sjätte och Sjunde AP-fonderna också ingå i samarbetet kring Etikrådet.
• Regeringen måste förstärka den årliga utvärderingen av AP-fonderna. Utvärderingen bör även omfatta Sjätte och Sjunde AP-fonderna.
• Ett oberoende hållbarhetsråd bör inrättas med expertis från civilsamhället, finanssektorn och den akademiska världen.

Det är inte acceptabelt att svenska folkets pensionspengar fortsatt investeras i företag som orsakar kränkningar av mänskliga rättigheter, ökade klimatutsläpp eller skador på miljön.

Anna Stenvinkel, generalsekreterare, ForumCiv
Louise Lindfors, generalsekreterare, Afrikagrupperna
Nastaran Zagari, ordförande, Jordens Vänner
Gabi Björsson, ordförande, Emmaus Stockholm
Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare, Kristna Fredsrörelsen
Klara Knapp, ordförande, Latinamerikagrupperna
Catarina Antikainen, ordförande, FIAN Sverige
Alex Brekke, generalsekreterare, Amazon Watch Sverige
Pia Björstrand, talesperson, Klimataktion