Vad betyder klimaträttvisa?
Vi befinner oss i en klimatmässig nödsituation. Extremväder hotar skördar och biologisk mångfald. Torka och stigande havsnivåer gör att platser inte längre går att bo på. I slutändan drabbas vi alla av klimatförändringarna, men redan nu påverkas vissa väldigt mycket mer.
– Vi arbetar i Indien och Bangladesh och där ser vi tydligt konsekvenserna från klimatförändringarna. Människor påverkas extremt mycket, till mycket större grad än vad vi gör här. Både när det kommer till att drabbas av extremt väder som orsakar torka och översvämningar, så finns det också ett sämre skyddsnät för de mest utsatta i samhället, säger Alexandra Klang på Svalorna Indien Bangladesh.
De drabbas hårdare av klimatförändringarna
Klimatkrisen är därför en kris som inte är rättvis. De som orsakat minst klimatavtryck är ofta de som drabbas hårdast – trots att rikare länder står för större utsläpp. Begreppet klimaträttvisa synliggör och erkänner detta.
– Vi drabbas olika av konsekvenserna av klimatförändringarna. Det handlar även om vilka delar av världen som drabbas hårdast, vart man bor, samt vilka som på den platsen drabbas hårdare, säger Evelina Sartori Valck på Framtidsjorden.
På de platser som drabbas av klimatförändringarna finns också grupper som drabbas hårdare än andra. Det kan handla om kvinnor och flickor, icke-binära, minoriteter eller människor med funktionsnedsättningar.
– Det finns samhällsstrukturer, normer och olika typer av diskriminering, som gör att det skapas ytterligare orättvisor för vissa särskilda grupper, säger Sara Hjelm på ActionAid.
Klimaträttvisa handlar också om vem som tar ansvar
När till exempel naturkatastrofer inträffar är det större risk för kvinnor än män att dö. Bland annat på grund av kvinnors lägre sim- och läskunnighet. Lösningar som bara handlar om att minska utsläpp är därför inte tillräckliga.
– Ofta tänker man kanske på växthusgaser, utsläpp och rena naturkatastrofer. Men det finns så många lager i klimatförändringarnas effekter som inte bara handlar om de uppenbara saker som vi kanske får till oss genom medierapporteringen här i Sverige. Det är också sociala, ekonomiska och säkerhetsmässiga aspekter som inte minst drabbar flickor och kvinnor och andra grupper, säger Sara Hjelm på ActionAid.
I slutändan handlar klimaträttvisa också om vem som tar ansvar. Helt enkelt att de länder som bidragit mest till klimatförändringarna också borde ta ansvaret för följderna.
Andra nyheter
Från beroende till egenmakt i Uganda
Alkoholmissbruk är ett utbrett problem i Uganda och har särskilt påverkat Teso regionen. Här är konsekvenserna av alkoholkonsumtionen förödande – från familjer som svälter till barn som tvingas hoppa...
Regeringens omläggning av biståndet saknar stöd
Svenska folket vill känna stolthet över Sveriges internationella engagemang för fred, jämställdhet och demokrati, visar en undersökning. Regeringens omläggning av biståndet saknar stöd – inte ens var...
Anders Gustafsson: Biståndet är på väg att bli en del av ett kulturkrig
I Biståndskvarten om mediedebatten diskuterar Anders Gustafsson, redaktör och skribent på Altinget Civilsamhälle, den förändrade tonen i mediernas bevakning av biståndet.