Vad vill partierna att Sveriges bistånd ska gå till?

När vi frågar om vilka områden som ska prioriteras i det svenska biståndet för att det ska göra störst skillnad för människor som lever i fattigdom och förtryck lyfter Socialdemokraterna bland annat vikten av att ”främja jämställdhet och ett tydligt barnrättsperspektiv” och ”uppbyggnad och stärkande av demokratiska styrelseskick, fria politiska partier, folkrörelser, civilsamhällesorganisationer och fackföreningar.”

L: Vi vill att Sverige ska jobba efter en mer-för-mer-princip och ge stöd i tid för att hjälpa de som kämpar för demokratin.

Liberalerna ser demokrati och fria val som högsta prioritet:

”För att framtiden ska bli ljusare för oss alla behöver varje människa växa upp i en stat med respekt för de mänskliga fri- och rättigheterna, och som FN uttryckt i artikel 21 hör rätten till fria val dit. Vi vill att Sverige ska jobba efter en mer-för-mer-princip och ge stöd i tid för att hjälpa de som kämpar för Demokratin. Demokratin bör vara ett övergripande mål både i den svenska utrikespolitiken och för biståndet, och vi måste minnas att demokratiutveckling får många positiva följdeffekter också för fattigdomsbekämpning.”

Fattigdomsbekämpning och att stärka demokratin och öka respekten för mänskliga fri- och rättigheter är prioriterade områden för Kristdemokraterna. “Sverige ska stödja demokratikämpar och verka för stärkt yttrandefrihet och tankefrihet i länder där den begränsas. Demokrati och frihet är den bästa garanten för fred och säkerhet. Endast med varaktig och stabil demokrati som grund kan social och ekonomisk utveckling få hållbart fäste i samhällen.”

Flera partier lyfter nödvändigheten i att prioritera klimatet i biståndet.

”Klimatet är vår tids största utmaning. Vägen ur fattigdom går för många människor genom en ökad effektivitet i jordbruket. De reformer som krävs för att växla upp effektiviteten i jordbruket måste vara klimatsmarta. […] Vägen ut ur fattigdom är inte fossildriven, utan måste drivas av grön energi och kantas av biologisk mångfald”, svarar Centerpartiet.

MP: Vi behöver öka och förbättra klimatbiståndet, och få till stånd en hållbar matproduktion som kan stå emot klimatförändringarna.

Vänsterpartiet vill ha ett additionellt klimatbistånd och att rika länder och stora företag tar mer ansvar i klimatpolitiken. Socialdemokraterna vill se stöd till utvecklingsländer för att genomföra klimatåtgärder och –anpassning.  Moderaterna vill öronmärka en större andel av biståndet för klimatbistånd, framför allt utsläppsminskning i utvecklingsländer.

Även Miljöpartiet vill se att klimatbiståndet prioriteras högre: ”Vi behöver öka och förbättra klimatbiståndet, och få till stånd en hållbar matproduktion som kan stå emot klimatförändringarna. […] Fler än någonsin lever på flykt, fattigdomen är enorm och hungern ökar från vad som redan var alarmerande nivåer. Det svenska biståndet måste hjälpa utvecklingsländerna att ta sig ur dessa akuta lägen och ge dem resurserna att själva stärka sin ekonomiska säkerhet och tillgång till mat”, svarar Miljöpartiet.

När det kommer till frågan om hur mer resurser ska nå de mest utsatta finns skatt och skuldavskrivningar med i flera av partiernas svar. Vänsterpartiet och Kristdemokraterna lyfter behovet av att motverka skatteflykt. Centerpartiet och Liberalerna lyfter vikten av bistånd som går till att stödja uppbyggnaden av rättvisa och transparatenta skattesystem i utvecklingsländer.

Skuldavskrivningar för utvecklingsländer nämns av Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna.

”Det finns också annat än bistånd som är viktigt inom utvecklingspolitiken, som t.ex. att Sverige driver på Human rights due diligence och ett stopp för skatteflykt och skatteundandragande,” svarar Vänsterpartiet.

M: Bara en politik som tillåter framväxten av en inhemsk marknadsekonomi i låginkomstländer kan i längden öka resurserna till de mest utsatta.

Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna anser att det är viktigt att mobilisera det lokala näringslivet. 

”Moderaternas uppfattning är att finansiering av hållbar utveckling som regel ska ske inom ramen för marknadsekonomiska instrument och en tillväxtorienterad politik. Bara en politik som tillåter framväxten av en inhemsk marknadsekonomi i låginkomstländer kan i längden öka resurserna till de mest utsatta”, svarar Moderaterna.

Sverigedemokraterna anser att det skulle vara mer effektivt att lägga om en större andel av biståndet till Sidas garantiverksamhet och FN-systemet:

”Vi anser liksom Riksrevisionsverket att möjligheterna för givarländer att gå in som garanter för lån till utvecklingsprojekt i fattiga länder inte utnyttjas fullt ut [...] Garantiverksamheten ger, under förutsättning att den sköts noga så att förluster hålls nere, betydligt mer pengar till reell utveckling än traditionellt bistånd, men beloppen syns som sagt inte i biståndsmålet. Därtill vill vi att större andel av biståndet via FN går genom FN-organisationer som UNHCR, WFP och UNICEF.”