Visa handlingskraft så att företag respekterar mänskliga rättigheter

Visa handlingskraft

Barnarbete, farliga arbetsplatser, kränkningar av fackliga rättigheter, tvångsförflyttningar och hot mot urfolk - detta är några av de övergrepp mot mänskliga rättigheter kopplat till företagande som vi ser runt om i världen. Många svenska företag har egen verksamhet eller leverantörer i länder där kränkningar av mänskliga rättigheter är vanligt förekommande och där det arbetsrättsliga skyddet är svagt. Trots detta har vi inte någon lag som kräver att företag måste respektera mänskliga rättigheter.

 

Coronapandemin har förvärrat situationen för arbetstagare världen över genom nedstängningar av samhällen, omfattande uppsägningar och miljontals människor som kastats ut i arbetslöshet och ökande fattigdom. Fabriker har tvingats att stänga på grund av minskade beställningar, brist på råvaror och för att stoppa smittspridningen. Särskilt drabbade är redan utsatta grupper, som kvinnor, migrantarbetare och de som arbetar i den informella sektorn. 

Tack för att du var med och gjorde skillnad!

Hjälmar i skåp text 21 070 privatpersoner skrev under uppropet

ForumCiv är en av initiativtagarna bakom kampanjen Visa handlingskraft med krav på en lagstiftning som säkerställer att våra företag respekterar mänskliga rättigheter. Kampanjen drevs tillsammans med civilsamhällesorganisationer och svenska företag. 

Organisationer

0

Företag

0
Regeringen, säkerställ att alla företag respekterar mänskliga rättigheter!

Sverige och EU bör ha en lagstiftning som ser till att företag respekterar mänskliga rättigheter i all sin verksamhet. Läs vår debattartikel i Aktuell Hållbarhet tillsammans med 35 organisationer, företag och fackförbund!

Varför behövs en lag?

Svenska företag är idag integrerade i den globala marknaden. Många företag verkar i branscher med hög risk för kränkningar av mänskliga rättigheter eller har leverantörer i länder med undermåliga arbetsvillkor och låga löner. Utvinning av naturresurser kan orsaka miljöförstöring och kränka urfolks rättigheter. Mineraler kan komma från gruvor i länder med långdragna och brutala konflikter. Människor som försvarar sina rättigheter hotas och fängslas i länder där regimerna blir allt mer auktoritära. 

En granskning av 1 000 europeiska företag visar att endast en femtedel rapporterar om hur de arbetar för att hantera påverkan på mänskliga rättigheter.

För företagen är det många risker att hålla koll på och särskilt utmanande är det att ha full insyn i hela leverantörskedjan. Idag finns det endast frivilliga riktlinjer, bland annat inom FN. Här slås det fast att företag har ett ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna, både vad gäller den egna verksamheten liksom leverantörer, kunder och andra affärsförbindelser. Enligt FN:s principer ska företag ha en tydlig process för att identifiera och hantera människorättsrisker, s k Human rights due diligence (HRDD). 

Kvinna vid symaskin
Miljontals människor i låginkomstländer har förlorat sina jobb inom textilindustrin som en följd av Covid-19 pandemin. Många av dessa är kvinnor. Foto: Jenny Engdahl

Frivillighet räcker inte 

En granskning av 1 000 europeiska företag visar att endast en femtedel rapporterar om hur de arbetar för att hantera påverkan på mänskliga rättigheter. Det är uppenbart att frivilliga riktlinjer inte är tillräckligt. Det behövs ett tydligt regelverk så att företagen vet vad de har att förhålla sig till. Med en lagstiftning får människor möjlighet att ställa företag till svars för kränkningar av deras rättigheter.

Ojämlika spelregler

Att det inte finns lagstadgade regler skapar en ojämlik spelplan. De företag som prioriterar ett hållbart och etiskt arbete tvingas konkurrera på orättvisa villkor med företag som inte tar samma hänsyn till mänskliga rättigheter. För företag som vill ställa krav på sina leverantörer blir det dessutom lättare om de kan hänvisa till en lagstiftning. 

Arbetare i gruva
Svåra förhållanden i en gruva i Kongo-Kinshasa. Kränkningar av människors rättigheter är ett stort problem i många branscher. Foto: Roland Brockmann/MISEREOR

Sverige halkar efter

Flera andra europeiska länder har antagit lagstiftningar som kräver att företag respekterar mänskliga rättigheter, exempelvis Storbritannien, Frankrike och Holland. I Schweiz, Tyskland och Norge diskuteras lagförslag och i Finland har regeringen utrett möjligheterna att införa en lagstiftning. I Sverige har regeringen än så länge inte tagit några steg för att utreda en lagstiftning, trots uppmaningar från Statskontoret och Agenda 2030-delegationen. 

Sverige har hittills inte anslutit sig till de länder som arbetar aktivt för ett regelverk på EU-nivå.

EU agerar snabbt

Under våren har EU-kommissionen tagit ett initiativ till lagstiftning med krav på europeiska företag att de ska respektera mänskliga rättigheter och förhindra miljöskador i sina globala leverantörskedjor och affärsrelationer. Kommissionen arbetar nu med att ta fram ett lagförslag som ska presenteras i början på 2021. Sverige har hittills inte anslutit sig till de länder som arbetar aktivt för ett regelverk på EU-nivå.

Sverige ses ofta som ett föregångsland i arbetet för mänskliga rättigheter. Men nu halkar vi efter. Det är dags att den svenska regeringen agerar och visar handlingskraft.

Vi vill:

•    Ha en lagstiftning som kräver att företag respekterar mänskliga rättigheter i den egna verksamheten och i alla sina affärsrelationer.
•    Att Sveriges regering aktivt verkar för ett effektivt regelverk på EU-nivå. 
•    Att Sveriges regering tillsätter en utredning om hur en HRDD-lagstiftning som bygger på FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter kan integreras i svensk lag.