"Bina skickar barnen till skolan"

”Bina skickar barnen till skolan!”, säger Tomas Rono när vi går mot familjens trädgårdsgräns där sex bikupor är placerade och ett högt surrande möter oss. 

Tomas fru Leah Rono tecknade medlemskap hos Vi-skogens partner Marakwet highlands’ farmer association redan 2014. ”På den tiden skötte jag allt i hushållet och all odling. Det var tungt och ensamt.”

Tomas flikar in med ett medskyldigt leende att ”jo på den tiden drev jag runt i byn hela dagarna, satt och pratade strunt med andra män medan Leah slet här hemma”. 

Men Tomas började följa med Leah till föreningens medlemsmöten. Förutom nya kunskaper om odling för att mätta familjen och skapa inkomster fick de även frågor om jämställdhet med sig hem. För att lyckas med småjordbruk stod det klart att de behövde arbeta som ett team, vilket också är hur de beskriver sitt äktenskap idag. 

Tomas och Leahs berättelse delas av alla organiserade bönder vi träffar i nordvästra Kenya, nämligen att hushållsekonomin nu är mycket bättre, att relationen mellan paren är mer jämställd och att kvinnans röst och arbete räknas. 

Sprider kunskap om jordbruksmetoder

Vi-skogen gör i huvudsak två saker, stöttar bönders organisationer till att bli starka och stabila civilsamhällesaktörer och sprider kunskap om jordbruksmetoder som ger bättre skördar samtidigt som de verkar för biologisk mångfald och bättre utstår klimatförändringarnas effekter.
Det senare innefattar läror om vilka plantor som mår bra av varandra, vilka som ger jorden mer näring, vilka som är naturliga insektsbekämpare, vilka som binder kväve eller förebygger jorderosion och mycket, mycket mer. Djur är också en viktig del både för hushållens tillgång på råvaror som mjölk och ägg och för trädgårdens egna ekosystem med naturgödsel. 

Inom det andra benet ryms frågor som demokrati, jämställdhet, mobilisering och påverkansarbete. Den demokratiska praktiken är starkt förankrad och Vi-skogen berättar hur flertalet föreningsordföranden blivit avsatta i förtid när de inte ansetts kunna leverera gott nog. Förutom att bönderna väljer sina styrelser utses även koordinatörer vilka ges särskild träning för att till exempel mäta hur medlemmarnas odlingar bidrar till att binda koldioxid så de kan sälja utsläppsrätter. Många organiserar sig därutöver i särskilda intressegrupper med i sin tur valda ledare, som kvinno- eller ungdomsgrupper, där de verkar för folkbildning och påverkansinsatser.

De här som vi fått av föreningen är bättre, de kan tömmas på honung utan att stressa bina och produktionen är mycket högre, nu får vi 20 kilo på tre månader när vi tidigare fick 3. För pengarna vi tjänar investerar vi i gården och barnen

Skördarna har blivit större och bättre

På små arealer, trädgårdar ofta inte större än 0,5–1 hektar, kan odlingsmetoderna öka skördarna till att inte bara mätta familjen utan även skapa utrymme nog för försäljning. Världsbanken uppskattar att omkring två miljarder människor livnär sig på småskaligt jordbruk, många av dem lever också i absolut fattigdom. De drygt 100 000 bönder som stöttas av Vi-skogens partners vittnar om hur väl metoderna fungerar för dem. I en självuppskattande undersökning uppger de att odlingarna gjort att månaderna under ett år då hushållen inte har tillräckligt med mat på bordet minskat med sex månader. 

Från att hungern varit närvarande i 10 månader per år upplever de nu samma osäkerhet i 4 månader. Det är ett enormt resultat när det enda som förändrats är hur marken brukas. Exakt vilka spinoff-effekter det har för hälsan, för barns utveckling, för mentalt välmående och trygghet har Vi-skogen inte försökt mäta men det är ganska enkelt att föreställa sig. 

Tomas och Leah fortsätter visa oss runt i sin trädgård, berättar vilka hus som tillkommit sedan de kunnat skapa en inkomst, hönshuset de använde då de födde upp 400 höns, kaffeplantorna, apelsin- och bananträden, gräset som motverkar jorderosion och används som kofoder eftersom det är extra proteinrikt vilket ger mer mjölk. Bikuporna är det senaste som prövas av familjen. 

”Vi har haft bin förut men i andra kupor. De här som vi fått av föreningen är bättre, de kan tömmas på honung utan att stressa bina och produktionen är mycket högre, nu får vi 20 kilo på tre månader när vi tidigare fick 3. För pengarna vi tjänar investerar vi i gården och barnen”, säger Leah.