30 år som demokratins försvarare

Svenska partnerskapsprogrammet är ForumCivs största program och en central del av Sveriges utvecklingssamarbete genom civilsamhället. Genom programmet kanaliseras biståndsmedel till svenska organisationer som samarbetar med lokala aktörer i över 70 länder. Tanken är enkel men kraftfull: genom partnerskap ska civilsamhällets röster stärkas, så att människor får mer makt att förändra sina liv och samhällen.

En modell med rötter i 1980-talet

Bakgrunden till dagens arbetssätt sträcker sig tillbaka till 1980-talet. Då blev det vanligt att staten gav större civilsamhällesorganisationer uppdraget att fördela offentliga medel till mindre aktörer. Det sågs som både effektivt och demokratiskt. Civilsamhället hade lokal förankring, kunskap och kunde nå fram där statsapparaten inte räckte till.

ForumCivs föregångare, BIFO, började redan på 80-talet hantera ansökningar från organisationer som inte hade direktavtal med Sida. Med tiden gick ansvaret från att bara granska ansökningar till att föreslå beslut och till slut till att fatta besluten själva. Det gjorde arbetet snabbare och mer anpassat till verkligheten på plats.

Svenska partnerskapsprogrammet är ett exempel på hur vidareförmedling av offentliga medel kan stärka demokratin. I stället för att staten själv styr varje enskild insats ger den större organisationer som ForumCiv förtroendet att hantera och fördela medel. Det har gjort det möjligt att nå ut till mindre aktörer med lokal förankring, som annars inte hade haft tillgång till finansiering.

Så fungerar det

ForumCiv bedömer ansökningar utifrån partnerns kapacitet, kontext och potential att skapa långsiktig förändring. Fokus ligger på att stärka lokalt ägande och påverka strukturer som håller människor kvar i fattigdom. Organisationens arbete bygger på stark kompetens inom rättighetsbaserat arbete, finansiell kontroll och internationellt utvecklingssamarbete.

Resultat som leder till långsiktig förändring

En utvärdering från 2020 visar att civilsamhällets arbete gett tydliga resultat: personer med funktionsnedsättning har inkluderats i Nepals folkräkning, kvinnor från urfolk har valts in i Bolivias parlament, färre barnäktenskap, starkare rättigheter för småbrukare och bättre villkor för hbtqi-personer är andra framsteg. 86 procent av lokala organisationer ser dessutom samarbetet med svenska partner som avgörande för trygghet och framtidstro.

Filmer från några av projekten

ForumCivs Infokom-program har under många år bidragit till att stärka demokratin, öka kunskapen om mänskliga rättigheter och skapa engagemang för en mer rättvis och hållbar värld. Programmet gav stöd till svenska civilsamhällesorganisationer för att bedriva informations- och kommunikationsinsatser i Sverige om globala frågor, ofta med koppling till utvecklings-samarbete.

När människor får veta, börjar de agera. Infokom-programmet har gett civilsamhället kraften att sprida berättelser som skapar förändring. Genom programmet har svenska organisationer satt press på klädjättar för säkrare arbetsplatser i Bangladesh, lyft diaspora-röster i Colombias fredsprocess och hjälpt kvinnor i Jemen att ta plats vid fredsbordet. Det är tack vare denna typ av engagemang som förändring inte bara sker i andra länder utan också här hemma, där opinioner byggs och beslut påverkas.

Tusentals skolelever har fått möta exiljournalister och lära sig om pressfrihet, eller upptäcka tobakens dolda baksidor. Andra gånger har opinioner stoppat nya fossilinvesteringar eller fått svenska regeringen att ändra sin politik.

Infokom visar att berättelser kan förändra världen, från klassrummet i Sverige till freds-förhandlingar på andra sidan jordklotet.

Bidrog till att stoppa svenskt bistånd till belarusiska staten

Sverige och EU har förmedlat bistånd till statliga belarusiska aktörer i utbyte mot att Belarus tog steg mot demokrati. Östgruppen, som arbetar med civilsamhället, hade under flera år påtalat att biståndet måste omdirigeras till andra aktörer som de facto arbetar för mänskliga rättigheter och demokrati. Det var först i samband med det folkliga upproret som den svenska regeringen och Utrikesdepartementet lyssnade och bistånd till statliga aktörer frystes.  

Här hittar du fler resultat från programmet

Mellan 2011 och 2023 gav ForumCivs praktikantprogram nästan 900 unga chansen att praktisera hos lokala organisationer i över 35 länder. Programmet finansierades av Sida genom UHR.

Till skillnad från den tidigare volontärverksamheten, som främst syftade till att bistå myndigheter i partnerländer, var praktikantprogrammet specialdesignat för unga. Praktikanterna reste ut under kortare perioder, ofta tre månader, inte för att arbeta, utan för att lära. Från statens sida var målet att bredda den svenska resursbasen av personer med internationell erfarenhet. För oss i civilsamhället handlade det lika mycket om att bygga relationer mellan svenska organisationer och deras partnerorganisationer runt om i världen.

Det har gått snart ett år och jag har fortfarande kontakt med personer jag lärde känna, samt håller mig uppdaterad om utveklingen i Amazonas. 

Isabella da Luz, f.d. praktikant 

Programmet gav unga nya perspektiv på globala frågor, Agenda 2030 och internationellt utvecklingssamarbete. Samtidigt bidrog de med engagemang och energi till lokala partners arbete för demokrati, jämställdhet och hållbar utveckling. När de kom hem till Sverige spred de sina erfarenheter genom föreläsningar, material och möten och fler röster från civilsamhället runt om i världen blev hörda här hemma.

För många blev praktikperioden en språngbräda. Många före detta praktikanter är i dag aktiva i civilsamhället som volontärer, styrelseledamöter eller anställda inom internationella organisationer, myndigheter och ambassader.

Praktikantprogrammet var ett sätt att bygga broar mellan människor, organisationer och samhällen i Sverige och världen.

Praktiken gav mig en förståelse för komplexitet och en mogenhet i studier och arbete som jag inte kunnat få på annat sätt. 

Julia Hedjärn-Swaling, f.d. praktikant

I början av 2000-talet växte en stark global rörelse fram. Kampanjen kallades Jubel 2000 och målet var tydligt: att världens rikaste länder skulle skriva av skulderna för låginkomstländer. Många av dessa skulder hade tagits på 1970-talet. Men under 1980-talet steg räntorna kraftigt och skulderna blev omöjliga att betala tillbaka. Istället för att kunna satsa på skolor, sjukvård och utveckling, tvingades länderna lägga stora delar av sin budget på att betala räntor. Jubel 2000 ville ändra på det.

Ett starkt engagemang – också i Sverige

I Sverige samordnades kampanjen av ForumCiv tillsammans med flera andra organisationer, bland annat Svenska kyrkan, Diakonia och solidaritetsgrupper i Uppsala. Tillsammans gjordes namninsamlingar, demonstrationer och frågan lyftes i media. Kampanjen växte sig snabbt stor. Människor från hela världen engagerade sig och blev hörda.

17 miljoner röster för förändring

Den 19 juni år 2000 nådde kampanjen sin kulmen. Då överlämnade nätverket bakom Jubel 2000 över 17 miljoner namnunderskrifter från 160 länder till världsledare under ett G8-möte i Köln. Budskapet var tydligt: Det är dags att sätta människor före skulder. Kampanjen fick effekt – skuldavskrivning hamnade högt på den politiska dagordningen.

Globala Studier var en tidskrift som satte fokus på några av världens viktigaste frågor. Den handlade om rättvis handel, bistånd och hur internationella finansinstitutioner påverkar utvecklingen i världen. ForumCiv gav ut tidningen i samarbete med andra organisationer och finansierades av Sida. Den blev snabbt ett kraftfullt verktyg i arbetet för att påverka politiska beslut.

En resurs för förändring

Globala Studier riktade sig framför allt till beslutsfattare och organisationer som arbetade med utvecklingsfrågor. Men den blev också uppskattad av en bredare allmänhet. Med tydliga budskap och konkreta rekommendationer gjorde tidskriften det lättare att förstå komplexa frågor. Den blev en viktig resurs för idéarbete, opinionsbildning och folkbildning. Tidningen fick även engagemang från seminarium och releasefester.

För ForumCiv blev Globala Studier en viktig finansieringskälla. Eftersom tidskriften såldes till allmänheten gav den också inkomster, vilka användes till  egenfinansieringen i projekt.

Sedan starten 1995 har ForumCiv varit en viktig plattform för att utveckla metoder och stärka civilsamhällets arbete för demokrati och mänskliga rättigheter. Hundratals kurser, workshops, seminarier och på senare år även digitala utbildningar har samlat organisationer som velat växa i sitt engagemang och sin kapacitet.

När ForumCiv grundades var medlemsorganisationerna eniga om att de svenska folkrörelserna behövde bygga upp sin förmåga att arbeta med internationellt utvecklingssamarbete. ForumCiv blev arenan för idéutbyte och metodutveckling, där medlemmar och partners tillsammans testade och förbättrade arbetssätt.

Demokratisk utveckling kräver att människor kan delta och påverka lokalt. Därför började ForumCiv redan tidigt investera i organisationsutveckling för att stärka partnerorganisationer runt om i världen. Under 2000-talet publicerades flera böcker i en serie som satte fokus på viktiga frågor om genus, miljö, demokrati och ungas inflytande. Dessa följdes senare av metodologin Right(s) Way Forward, som hjälper organisationer att identifiera maktstrukturer och förstå de hinder som står i vägen för människors rättigheter.

ForumCivs metodutveckling har alltid byggt på samarbete, gemensamt lärande och analys. Fokus har varit att väva samman perspektiv kring fattigdomsbekämpning, demokrati, jämställdhet, miljö och konfliktförebyggande arbete. Under slutet av 1990-talet, när civilsamhällets roll i utvecklingssamarbetet ifrågasattes, blev arbetet med resultat och metodanalys särskilt viktigt.

Genom åren har flera böcker publicerats om utveckling och globala frågor. Mest ihågkommen är Utvecklingens drivkrafter från 2002, skriven av ekonomen Stefan de Vylder. Den gav en unik översikt av globala ekonomiska kriser och utvecklingsteorier, och används än idag i utbildningar på både universitet och gymnasier.

Sedan 2019 har ForumCiv, tagit nästa steg genom lanseringen av vår digitala läroplattform för civilsamhället. Där erbjuds kurser i bland annat rättighetsbaserat arbete, projektstyrning, anti-korruptionsarbete, ekonomi och metoden Right(s) Way Forward. Syftet är detsamma nu som då: att ge organisationer och människor världen över verktyg att stärka sin kapacitet, påverka sin framtid och bygga ett starkt civilsamhälle.

Skatteflykt är ett stort hinder för utveckling. År 2012 uppskattade man att summan pengar som varje år olovligt lämnar låginkomstländer och hamnar i rikare länder, var tio gånger större än världens totala biståndsbudget. ForumCiv var en av de organisationer som arbetade aktivt för att förändra detta.

Tax Solidarity Week var ett årligt evenemang som lanserades tillsammans med tolv andra organisationer i lika många EU-länder. Målet var att uppmärksamma kapital- och skatteflykt, särskilt genom sociala medier. Forum Civ drev frågan och arbetet gav resultat. Både EU och G20 började till slut ta upp problemet på den politiska agendan.

År 2012 lanserade vi kampanjen Finn skatten. Den fick stort genomslag i svensk politik och media. Det var ett försök att uppmärksamma skatteflykt genom att samla relevant information om multinationella företags skatteflykt från låginkomstländer. Tillsammans med 18 samarrangörer uppmanades medborgare att skriva under ett brev till den dåvarande statsministern Fredrik Reinfeld för att regeringen ska agera i frågan.

År 2013 publicerades rapporten Giving With One Hand and Taking With the Other. Rapporten väckte både medial och politisk uppmärksamhet. I Kenya ledde det till att ett multinationellt företag fälldes för omfattande skatteflykt. Det blev ett tydligt exempel på hur granskningar och påverkansarbete kan leda till verklig förändring.

ForumCiv tog tillsammans med flera organisationer initiativ till kampanjen Schyssta Pensioner för att granska hur svenska pensionspengar investeras. Det visade sig att statliga AP-fonder hade placerat pengar i kolgruvor i Colombia – företag med stora brister i både miljöhänsyn och respekt för mänskliga rättigheter.

Efter flera års påtryckningar besökte det svenska energibolaget Vattenfall kolgruveområdet Cerrejón, där pensionspengar tidigare investerats. Lokal-samhällen som drabbats av gruvdriftens effekter fick för första gången framföra sina berättelser direkt till företaget. Besöket blev ett viktigt steg mot ökat ansvar i svenska investeringar utomlands.

“De var ju rätt arga på oss”, säger Karin från ForumCiv om AP-fondernas reaktion. Men kampanjen väckte debatt. Fler började ifrågasätta inte bara var pensionspengarna hamnar – utan också vilka värderingar som styr.

As Black as Coal 

År 2016 publicerades rapporten As Black as Coal, som belyser kolgruve-området i Cerrejón, Colombia. Rapporten visar hur de multinationella gruvbolagen påverkade både lokalbefolkningens liv och  ekosystem. Vattendrag förstördes, samhällen tvingades flytta och klimat-påverkan var omfattande. I samband med rapporten gick ForumCiv, WWF, Latinamerika-grupperna och flera andra organisationer samman och skickade ett öppet brev till regeringen. Vi krävde skarpare regler för hur våra pensionspengar får investeras. 

När världens ledare antog Agenda 2030 gjorde de ett viktigt löfte: Ingen ska lämnas utanför. Därmed uppkom Leave No One Behind, ett gemensamt åtagande om att nå dem som har det svårast först. Det innebär att inget mål är uppnått förrän det är uppnått för alla. Alla människor ska få samma chans till ett värdigt liv, oavsett vem de är eller var de bor.

År 2019 släppte ForumCiv rapporten Leave No One Behind: From words to reality in Swedish development cooperation. Rapporten granskar hur Sverige lever upp till sitt löfte i relation till biståndet, hur biståndsbudgeten fördelas och hur insatser genomförs i praktiken – med särskilt fokus på att nå de mest utsatta.

Ny hemsida och ikon

2019 tog ForumCiv fram helt ny ikon för agendans viktigaste löfte – att ingen ska lämnas utanför, tillsammans med CONCORD Sverige och  The New Division.

2023 lanserade ForumCiv webbplatsen leavenoonebehind.nu som visualiserar statistik på hur världen ligger till i arbetet med att nå de Globala målen. Där finns också rekommendationer till svenska beslutsfattare. 

Att företag respekterar mänskliga rättigheter och skyddar miljön borde vara en självklarhet. Men verkligheten ser ofta annorlunda ut. Därför stod ForumCiv bakom kampanjen Visa handlingskraft – ett upprop för en nationell lagstiftning som säkerställer att företag inte kränker mänskliga rättigheter eller förstör miljön. Kampanjen samlade 61 civilsamhällesorganisationer och 41 svenska företag.

År 2020 publicerade ForumCiv rapporten Time to Act, som gav en tydlig bild av varför en lag som kräver att företag identifierar, förebygger och hanterar risker för kränkningar av mänskliga rättigheter i sin verksamhet behövs. Rapporten analyserar även lagstiftning i andra europeiska länder och presenterade ett konkret förslag på hur en svensk lag skulle kunna se ut.

Påverkansarbete på EU-nivå 

2020 tog EU-kommissionen initiativ till att skapa en lag som reglerar företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö i sina värdekedjor. 2024 meddelade Sveriges regering att man tänkte rösta nej till EU-direktivet. Ett nej skulle innebära att Sverige aktivt motarbetade en lag som kunde skydda människor och miljö, i Europa och globalt. Undersökningar visade samtidigt att över 80 % av EU:s befolkning ville se tydliga krav på företags ansvar. Efter stort tryck från organisationer, fackförbund och medborgare valde Sveriges regering till slut att lägga ner sin röst i stället för att rösta nej.

Demokratin är under hot. I takt med att demokratin trängs tillbaka, ökar riskerna för dem som försvarar den. Mellan 2010 och 2020 ökade andelen av världens befolkning som lever i en autokrati från 48 till 68 procent. Genom att stötta lokala organisationer och rörelser att kräver sina rättigheter, bidrar ForumCiv till att människor får en röst – även i länder där det civila samhället är hårt pressat.

År 2022 publicerades rapporten Vem värnar demokratin?. Den undersöker hur Sverige, genom Sida, kan stötta demokratiska krafter i länder där demokratin är på tillbakagång. Rapporten visar också hur demokrati kan mätas, och vilka grundläggande kriterier som måste vara uppfyllda för att ett land ska räknas som demokratiskt. Studien betonar att lokalt ägarskap måste vara en central princip i svenskt demokratibistånd. Det betyder att stödet ska utgå från den kunskap och de erfarenheter som finns hos människor och organisationer i samarbetsländerna. De vet bäst vad som behövs och hur förändring kan ske, även under svåra omständigheter. 

Biståndskvarten är ForumCivs samtalsserie om Sveriges biståndspolitik. I första säsongen bjöd vi in politiker från Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Moderaterna för att prata om vad de vill med biståndet framöver. I andra säsongen grottade vi ner oss i partiernas politik och pratar med experter på områdena. I tredje säsongen tar vi avstamp i Tidöregeringens politik om biståndet och de snackisar som bubblat upp i mediedebatten.

Östliga partnerskapsnätverket är en plattform där 39 svenska civilsamhällesorganisationer samarbetar för att stärka demokratin och civilsamhällets roll i Östeuropa och Ryssland. ForumCiv har koordinerat nätverket sedan starten 2015.

Nätverket skapar kontakter, utbyter kunskap och driver gemensamt påverkansarbete gentemot EU, svenska myndigheter och andra beslutsfattare. Fokus ligger på att bygga kapacitet, skydda civila rättigheter och öka civilsamhällets inflytande i regioner som präglas av politiska utmaningar och auktoritära tendenser.

Genom dialog med svenska UD, ambassadörer och lokala aktörer fungerar nätverket som en bro mellan det svenska och det östeuropeiska civilsamhället och som en röst för dem som annars riskerar att tystas.

Ta del av nätverkets webbinarium på YouTube.

Kontakterna mellan det svenska civilsamhället och det civila samhället i Östeuropa är avgörande för att det stöd som nu riktas till länderna i regionen både från Sverige och EU ska vara hållbart, göra samhällen motståndskraftiga och främja reformer. 

Christina Johannesson, Fd. Sveriges ambassadör för det östliga partnerskapet

Demonstration i solidaritet med Ukraina arrangerat av nätverket. Stockholm 2023. Foto: ForumCiv