Hur rapporterar media om biståndet?
Biståndsfrågor tar upp betydligt större utrymme i media 2019 jämfört med 2020 och tonen är mer kritisk. Moderaternas förslag att skrota enprocentsmålet är det enskilda utspel som väcker störst debatt. Under året uppmärksammar medierna korruptionsskandaler och bistånd till HBTQ-fientliga länder. Skandalerna används av kritiker som lyfter upp demokratiaspekten i sin kritik mot biståndspolitiken.
– Rapporten visar tydligt hur medielogiken fungerar, säger Gunnel Axelsson Nycander, policyrådgivare vid Act Svenska kyrkan. När biståndet fungerar som det ska och hjälper människor i svåra situationer får det sällan uppmärksamhet. Negativa nyheter om biståndet är ofta specifik och konkret och får däremot stor spridning.
Rapporteringen om biståndet minskar 2020, vilket troligen beror på att coronapandemin tar enormt stort medieutrymme. 2020 innehåller även färre negativa biståndsnyheter. Den kritik som framförs är mer uppmanande och går ut på att Sverige som biståndsgivare måste ta sitt ansvar när behoven ökar i världen till följd av coronapandemin.
Det är anmärkningsvärt att vissa felaktigheter får så stor spridning trots att de lätt kan granskas.
Den vanligaste kritiken mot bistånd är att ställa biståndsbudgeten mot behov inom landet. Att biståndet går till problematiska länder är en annan framträdande kritik. Här kritiseras till exempel biståndet till Tanzania, Palestina och Belarus.
Analysen visar att felaktigheter och missuppfattningar om bistånd upptar en liten del av den totala publiciteten. Men inför Moderaternas partistämma 2019 får ett par felaktigheter genomslag. Ledande moderatpolitiker påstår, felaktigt, att budgeten för internationellt bistånd är dubbelt så stor som Polisens budget och att Sveriges bistånd vuxit okontrollerat. Ledarsidor som stödjer Moderaternas förslag vidareförmedlar felaktigheterna och ger dem på så sätt legitimitet och spridning.
– Det är positivt att felaktigheter och missuppfattningar om bistånd upptar en liten del av publiciteten men det är anmärkningsvärt att vissa felaktigheter får så stor spridning trots att de lätt kan granskas, säger Anna Blücher, policyrådgivare på ForumCiv.
Läs mer om vilka frågor som får mest publicitet, vilken typ av kritik som syns i media och vem som hörs i biståndsdebatten i rapporten nedan.
Medieanalysen har gjorts på uppdrag av Act Svenska kyrkan, Diakonia, ForumCiv, IM (Individuell Människohjälp), Plan International Sverige och We Effect.
Andra nyheter
Demokratiuppropet: Fem uppmaningar till nyvalda politiker
Demokratin behöver ett politiskt samtal där hårda meningsskiljaktigheter ryms, utan att människor förlöjligas, misstänkliggörs eller reduceras till stereotyper. Det skriver vi tillsammans med...
Riksdagsledamöter, ni har nu världens chans
Ni 349 ledamöter kan bidra till ett Sverige som ser att säkerhet är mer än militära muskler. Ett Sverige som förebygger kriser och konflikter, tar klimatkrisen på allvar och investerar i trygghet...
EU:s bistånd minskar och de mest utsatta drabbas hårdast
EU:s bistånd minskade kraftigt under 2025 och en allt större del går till kostnader och intressen med svag koppling till fattigdomsbekämpning. Vi kommenterar årets AidWatch-rapport och varnar för att...