Lokalt ledarskap i fokus när Sverige ska leda arbetet för utvecklingseffektivitet

Högnivåmötet hölls inom ramen för det Globala partnerskapet för utvecklingseffektivitet, GPEDC, som för samman stater, organisationer, näringsliv, parlamentariker, fackrörelser och fler, med syftet att stärka effektiviteten i utvecklingssamarbetet. I samband med mötets avslutande tillträdde Sverige som medordförande för partnerskapet.

”Som tillträdande ordförande kommer vi verka för inkluderande partnerskap på nationell nivå och på lokal nivå måste vi ge alla en plats vid bordet – stater, civilsamhälle, näringsliv och lokala styren. Det kommer förbättra ansvarsutkrävandet och transparensen för att försäkra att ingen lämnas utanför”, sade Marie Ottosson på Sida om Sveriges ordföranderoll.

Sverige skriver inte under uttalande om lokalt ledarskap

Ett genomgående tema under tredagarsmötet var civilsamhällets vädjan om lokalt ledarskap – vikten i att stärka lokala system, organisationer och rörelser. I ett försök att adressera detta tog 15 givarländer fram ett särskilt uttalande om lokalt ledarskap (Donor statement on locally led development) under mötets gång. Sverige fanns inte med bland signatärerna, vilket framkallade en del frågetecken, inte minst i och med att Sverige varit pådrivande för flera av de dokument och överenskommelser som ligger till grund för detta uttalande. Beror det på att Sverige har problem med uttalandets innehåll och bitvis ganska otydliga formuleringar, eller finns det en tveksamhet hos den nya regeringen att skriva under någonting innan de har sin egen politik på området helt färdigformulerad?

Även bland civilsamhällesrepresentanterna på plats skapade uttalandet en del diskussion – är det här ett önskvärt steg i rätt riktning, eller är det ett sätt för givarländer att ta kontroll över ett ganska otydligt lokaliseringsbegrepp snarare än att prata om verkligt lokalt ledarskap? Som Tatiana Fraga Diez från den mexikanska civilsamhällesorganisationen Comunalia Foundation uttryckte det: ”När vi pratar om lokalisering så pratar vi om att bygga lokalt ledarskap. Istället för toppstyrda processer där lokala aktörer är med på ett hörn borde vi lyfta grupper och rörelser som redan finns till att leda utvecklingen.”

Klimatfinansiering bör utgå från principer om effektivitet

Bland mötets övriga stora diskussionspunkter fanns bland annat klimatfinansiering, där det mest lovande budskapet handlade om att även klimatfinansiering måste utgå från principerna om effektivt utvecklingssamarbete för att göra verklig skillnad för de mest utsatta.

Vidare var det tydligt att det finns tveksamheter kring det Globala partnerskapet som forum och modellen för utvecklingssamarbete som det bygger på. Frågan om huruvida GPEDC i dess nuvarande form är rustat för att möta de förändrande utmaningarna ställdes vid nästintill varje panelsamtal och seminarium under de tre dagarna. Somliga deltagare, särskilt från civilsamhället, förordade reformering av GPEDC-systemet för att göra det mer rörligt och anpassningsbart.

Riktigt så långt nådde inte slutdokumentet som antogs vid högnivåmötet, även om det fanns en del positiva signaler. Främst handlade höjdpunkterna om förnyade åtaganden om att arbeta för att implementera de överenskomna effektivitetsprinciperna, tyngd vid att stärka civilsamhällets roll i utvecklingssamarbetet och en ny metod för uppföljning av hur effektivitetsprinciperna implementeras i olika länder.

Civilsamhället hade starkt inflytande

Civilsamhället fick igenom många ändringsförslag i slutdokumentet, och hade stort inflytande över mötet överlag. Dagarna före högnivåmötet samlades Civilsamhällets partnerskap för utvecklingseffektivitet, CPDE, i Genève för en konferens med fokus på civilsamhällets roll i arbetet för att ingen ska lämnas utanför och vikten av att motverka det krympande utrymmet för civilsamhället världen över. Denna konferens lade en bra grund och möjliggjorde mängder av betydande interventioner från civilsamhällesrepresentanter under högnivåmötets gång.

Utöver de många kommentarer, frågor och inspel som civilsamhället bidrog med under själva panelsamtalen så utfördes även en aktion: Unmet Gala, en modeshow mitt i högnivåmötet. På kläderna som visades upp stod några av civilsamhällets viktigaste budskap till mötet skrivna, som ”No to status quo”, ”There is no Planet B” och ”People over profit”. Showen arrangerades av CPDE, och namnet Unmet Gala anspelar på Met Gala och hänvisar till de principer och åtaganden som ej uppnåtts i arbetet med de Globala målen (de är alltså ”unmet”). Unmet Gala är ett exempel på ett kreativt sätt att uppmärksamma viktiga frågor – det behövs under långa dagar av enformiga panelsamtal och snåriga formuleringar, där kärnan i det vi arbetar för riskerar att tappas bort.

När Agenda 2030 nu når sin halvtidspunkt står det klart att vi inte är på rätt väg mot att uppfylla de Globala målen, och ju längre vi väntar, desto allvarligare blir problemen. Högnivåmötet för utvecklingseffektivitet visar trots allt att det finns en utbredd vilja hos såväl stater som civilsamhälle och näringsliv att enas och flytta fram ambitionerna för effektivt utvecklingssamarbete, men det är långt ifrån att ske i praktiken. ”Nu är det dags att visa att vi menar allvar med utvecklingseffektivitet”, sade Marie Ottosson vid mötets avslutande. Vi hoppas att såväl Sveriges som alla världens regeringar skriver under på den slutsatsen. Dags att omsätta orden i handling!