"Negativa etiketter hotar civilsamhället” – Anna Ardin om ett krympande utrymme i Sverige

I Sverige, ett land känt för sin demokratiska tradition, möter allt fler civilsamhällesorganisationer anklagelser och etiketter som underminerar deras arbete. Anna Ardin, doktorand vid Marie Cederschiöld högskola, har i sin forskning kartlagt hur organisationer stämplas med ord som "extremist" och "fuskare".

– Man sätter en stämpel på en organisation istället för att komma med substantiell kritik. Det är en strategi för att delegitimera organisationer och utmåla dem som hot, förklarar hon.

Hälften av organisationerna drabbas

Enligt Anna Ardins forskning hade 50 procent av de tillfrågade civilsamhällesorganisationerna i Sverige blivit utsatta för negativ etikettering.

– De vanligaste etiketterna är vänsterextremist, demokratiextremist och islamistisk extremist. Även organisationer som inte har någon koppling till islam har kallats islamistiska, berättar Anna Ardin.

Organisationer förlorar finansiering, samarbetspartners och i vissa fall tvingas de lägga ner sin verksamhet.

Hon pekar också på att etiketteringen ofta har konkreta konsekvenser.

– Organisationer förlorar finansiering, samarbetspartners och i vissa fall tvingas de lägga ner sin verksamhet, säger hon.

"Ingen rök utan eld" – en farlig logik

Etablerade medier och politiska företrädare spelar en betydande roll i att förstärka dessa stämplar, enligt Anna Ardin.

– När man blivit etiketterad tillräckligt många gånger så upprepas det i mainstream media som en sanning. Det blir som att skenet blir verkligheten, säger hon.

Hon varnar för att detta skapar en farlig normalisering.

– Många tänker att 'ingen rök utan eld' och ser inte att anklagelserna ofta saknar substans, tillägger Anna Ardin.

Biståndskvarten om hotet mot det svenska civilsamhället med forskaren Anna Ardin.

Demokratins motor hotas

Anna Ardin framhåller att civilsamhället är avgörande för en fungerande demokrati.

– När civilsamhället har varit starkt har demokratin också varit stark. Det är civilsamhället som lyfter alternativa röster och lösningar, säger hon och betonar vikten av att skydda organisationernas möjlighet att bära röst.

Genom att "bära röst" ser civilsamhället till att även marginaliserade grupper får möjlighet att höras. Men relationen mellan staten och civilsamhället har förändrats.

– Den svenska modellen, där civilsamhället haft en nära relation med makten, håller på att förändras. Organisationerna marginaliseras och deras roll som visselblåsare försvagas, säger hon.