Pandemistöd gav ökat bistånd 2021

Nyhet - 2022-04-12
Biståndet ökade återigen under 2021 men givarländerna är lika långt ifrån att nå sitt löfte. En stor del av ökningen utgörs av donationer av covidvaccin. Ett stort orosmoln är att biståndspengar riskerar att stanna i givarländerna samtidigt som behoven i världen fortsätter att öka.
En sjuksköterska i Mexiko ger Covid-19 vaccin till en pensionär.
En sjuksköterska i Mexiko ger Covid-19 vaccin till en pensionär. Foto: GuillermoGphoto / Shutterstock.com

Det internationella biståndet från givarländerna inom DAC uppgick till 179 miljarder dollar under 2021. Det är en ökning med 4,4 procent jämfört med förra året, enligt OECD DACs statistik. Den största delen av ökningen utgörs av donationer av covidvaccin, som står för 3,5 procent av det totala biståndet. Om kostnaden för covidvaccin exkluderas ökade biståndet med 0,6 procent jämfört med 2020. 

Trots ökningen ligger givarländernas sammanlagda bistånd kvar på 0,33 procent av deras kombinerade bruttonationalinkomst (BNI). Det betyder att givarländerna inte ens är halvvägs till att nå det internationella åtagandet om att ge 0,7 procent av BNI. Ett löfte som gavs för över 50 år sedan. 

ForumCiv är en av 40 civilsamhällesorganisationer som uppmanar givarländerna inom DAC att uppfylla åtagandena om 0,7 procent av BNI till bistånd och att 0,15–0,2 procent av BNI ska gå till de minst utvecklade länderna. Givarländerna uppmanas att upprätthålla biståndets integritet. Det innebär att länderna inte ska räkna in kostnader som inte uppfyller syftet med bistånd i sina biståndsbudgetar, till exempel kostnader för inhemskt flyktingmottagande. Låt bistånd vara bistånd helt enkelt.     

Orosmoln för minskat bistånd

Sverige är ett av fem länder som når eller överstiger målet om 0,7 procent. Sveriges bistånd uppgick till 0,92 procent av BNI för 2021, vilket är en minskning jämfört med 2020. Det beror på att Sveriges fleråriga bidrag till den Gröna Klimatfonden redovisades i sin helhet 2020 även om utgifterna är fördelade över flera år i statens budget. Sveriges biståndsbudget motsvarade alltså riksdagens åtagande om en procent av BNI 2021.

Det är svårt att förstå logiken i att regeringen säger att Sveriges ekonomi är väl rustad för att ta emot flyktingar för att dagarna senare föreslå nedskärningar i biståndet för att bekosta just detta.

Men det finns anledning till oro. Sveriges regering har aviserat att kostnaderna för mottagandet av människor som flyr undan kriget i Ukraina kan komma att tas från biståndet. En kostnad som beräknas till 9,8 miljarder i år enligt Migrationsverkets huvudscenario. Det är nästan en femtedel av biståndsbudgeten. 

- Det är svårt att förstå logiken i att regeringen säger att Sveriges ekonomi är väl rustad för att ta emot flyktingar för att dagarna senare föreslå nedskärningar i biståndet för att bekosta just detta. Nedskärningar som skulle innebära att pengar som idag behövs mer än någonsin för att möta ökad fattigdom och hunger, stärka flickors och kvinnors rättigheter och stötta de som kämpar mot auktoritära ledare skulle stanna i Sverige, säger ForumCivs generalsekreterare Anna Stenvinkel i ett pressmeddelande från CONCORD Sverige

Bistånd är den enda resurs som har fattigdomsbekämpning som mål.  Efter mer än två års pandemi har fattigdom och ojämlikhet ökat i världen. Idag har 885 miljoner människor inte tillräckligt att äta och hungersnöden väntas förvärras med ökade livsmedelspriser till följd av kriget i Ukraina. Samtidigt fortgår klimatkrisen och andra konflikter. Precis som vi visualiserar på leavenoonebehind.nu så är det de människor som redan innan stod längst ifrån att nå de Globala målen som har halkat ännu längre efter. 

Andra nyheter

Skärmklipp från musikvideon där Anna och Britt-Louise sjunger i ForumCiv tröjor.
Nyhet - 2025-06-17

Vi har skrivit en låt om biståndspolitiken

Svensk biståndspolitik genomgår en av sina största förändringar någonsin – och konsekvenserna är allvarliga. För att sätta ljus på vad som sker har vi skrivit en låt. "Vattna där det växer" är en...

Tåg med människor klädda i rött på Sveavägen i Stockholm. Banderoll med texten vi drar den röda linjen, agera för gaza nu
Nyhet - 2025-06-17

Vi drar den röda linjen för Gaza

Den 17 juni samlades runt 15 000 människor för att dra en röd linjen genom Stockholms gator. Vi var många som visade att gränsen sedan länge är passerad – vi kräver handling från Sveriges regering!

Anna stenvinkel ler mot kameran med en midsommarkrans i papper på huvudet.
Nyhet - 2025-06-11

Om vi varit sommarpratare

Om vi hade varit sommarpratare i år hade vi pratat om solidaritet och om hur vi just nu ser den utmanas. Vi hade pratat om alla de modiga människor som trots hot fortsätter kämpa för rättvisa. Om...