Praktikanter för ett stärkt civilsamhälle

Under 2018 skickades 80 praktikanter ut i världen genom åtta svenska organisationer. Vi gör en djupdykning i Framtidsjordens praktikantverksamhet.

Efter en tid av förberedelser är Edvin Erlandsson, Elvira Feldt och Astrid Woxenius nu redo för en fem månader lång utresa till Framtidsjordens partnerorganisationer i Indien, Ecuador och Colombia. De känner sig redo men är överens om att det nog inte går att vara helt förberedd på hur det kommer bli.

-En sak som källgranskning t.ex. Här hemma har man lite koll på hur man kan faktagranska information, det är inte lika lätt i ett samhälle som är främmande, där både språk, massmedia och normvärldar är nya, säger Astrid.

Andra saker de tror kommer vara nytt är möjligheten att ständigt vara uppkopplad, WiFi kommer inte vara tillgängligt på landsbygden i t.ex. Indien eller Ecuador. De tror unisont att deras världsbild kommer utmanas. De åker från ett samhälle som de menar lider av hetskonsumtion där människor tjänar pengar för att köpa prylar. Kanske finns samhällen som lever efter andra värden?

De hoppas kunna fungera som en länk mellan länderna de åker till och Sverige. Få ett globalt perspektiv och praktisk erfarenhet liksom inspiration för hur förändringsarbete kan föras.  

Vi är där för att lära oss och förhoppningsvis kommer vi hem med inspiration om nya sätt att verka för förändring.

Global utveckling

Irene Häger är hemma igen efter praktik via Framtidsjorden under vårterminen 2018 i Indien på organisationen Kudumbam som arbetar med ekologiskt jordbruk och hållbar utveckling. Länken mellan Sverige, Indien och hållbar utveckling i resten av världen blev för henne mycket tydlig under den här perioden.

-När vi kom ner till Indien brann det för att det var så torrt, det såg ut som en öken på vissa ställen. När jag sen kom hem igen brann det i hela Europa. Det blev tydligt att våra utmaningar är gemensamma och att vi drabbas av klimatförändringarna här likväl som där.

Irene är övertygad om att praktikantprogrammet skapar broar. Kanske inte mellan organisationerna i Sverige och Indien som hon menar redan har starka och nära samarbeten, men broar för engagemang för de som får möjligheten att göra praktik. När hon kom hem blev hon till exempel inbjuden att hålla föredrag på årsmötet för Ålands ekologiska odlare.

Den gemensamma nämnaren till varför individer söker sig till praktikantprogrammet verkar vara att få just praktisk erfarenhet, att få uppleva andra kontexter och få lära av andra människor än de som vanligen omger en.

Att det är ett populärt program är tydligt. Globalportalen annonserar för flertalet svenska organisationer om deras praktikantverksamhet. Under 2018 publicerade Globalportalen annonser för 13 organisationer som totalt hade 3 500 sidvisningar.

Språngbräda för engagemang

Markus Hellström är en f.d. praktikant vars engagemang utvecklats via och inom Framtidsjorden.

-Idag är jag styrelseledamot i Framtidsjorden. Det började med att jag gjorde praktik på Framtidsjorden i Sverige i ett halvår under hösten 2018 för att sedan åka till norra Indien, nära Kashmir.

Det norra gränsområdet i Indien kantas av oroligheter och gav Markus ett smakprov på en verklighet han tidigare bara läst om under sin kandidat i Freds- och konfliktstudier. Erfarenheter som han bär med sig både inom styrelsearbetet och masterutbildningen han nu genomför i statsvetenskap.

Jag har en förståelse för komplexitet idag. Praktiken har gett mig en mogenhet i studierna och jag tar in det på ett helt nytt sätt. Att försöka pressa in saker i en målstyrd matris kan verka helt irrelevant samtidigt som det finns en vits med hur det är uppbyggt.

Markus upplever att praktikantprogrammet är effektivt. Praktikplatsen är inte menad att ta över någon annans jobb och arbetsbeskrivningarna är sällan huggna i sten utan det finns utrymme för att ta egna initiativ och forma praktiken efterhand.

-Eftersom man främst är där för att lära så kommer man in med en annan infallsvinkel och jag tror att man kommer folk närmre tack vare det.

Markus får medhåll av Julia Hedjärn-Swaling vars praktik nu ligger långt bak i tiden. 2005 var Julia 21 år då hon åkte till Indien och praktiserade på en miljöorganisation som arbetade med ursprungsbefolkningar. Praktiken ledde till geografistudier om samspelet mellan människa och natur, ämnen som hon därefter arbetat med på olika platser i världen. Från Världsnaturfonden i Sverige, till FAO i Rom, därifrån till Jerusalem fram till nu då hon arbetar på ett forskningscenter för jordbruk i torra områden i Egypten.

Trots sina många år av vad som populärt brukar kallas ”fält” tycker Julia att praktiken, tillsammans med den MFS i Etiopien hon senare gjorde, la grunden till en förförståelse som hennes arbetserfarenheter inte motsvarat.  

Det är få tillfällen senare i karriären när man faktiskt får möjlighet att spendera så pass lång tid på en plats så att man lär känna människor och få en verklig förståelse för deras liv.

Julia anser att praktiken varit avgörande för vägval hon gjort i livet, att det öppnade nya dörrar till fler erfarenheter och hjälpte bygga självförtroendet som krävdes för att ta sig vidare i karriären.  

Målet med programmet

För Nils Viklund var praktiken början på en lång relation med Framtidsjorden och dess partnerorganisationer i Indien. Som civilingenjör i kemiteknik saknade han miljöaspekten av professionen under början av 2000-talet. Av den anledningen sökte han sig till utlandspraktik via en två terminer lång kurs på folkhögskolan Biskops Arnö.   

Jag visste att jag ville jobba med miljö men tyckte inte industrin tog det på allvar. Ända sedan praktiken har folkrörelsen varit en del av mitt liv.

Syftet med praktikantprogrammet är att det ska bidra till stärkt partnerskap mellan det svenska civila samhället och organisationer i OECD-länder. Partnerskapet ska vidare bidra till att förbättra levnadsvillkoren för människor som lever i fattigdom och förtryck och till hållbar utveckling.

Nils rekryterades till Framtidsjorden och stationerades i Indien under dryga tre år och är idag en del utav styrelsen. Han underskattar inte praktikantprogrammets betydelse för kanske särskilt små organisationer, utan ser det som en avgörande del av verksamheten.

Jag tror inte organisationen funnits idag utan praktikanterna.

Att förbereda praktikanterna och ordna med allt det logistiska tar en del resurser i anspråk, men Nils menar att det på det stora hela betalar sig. Den förståelse praktikanterna får för utvecklingsfrågor och de relationer de bygger med både organisationer i Syd och vän- eller lokalföreningar i Sverige lägger en god grund för det fortsatta folkrörelsearbetet. Förberedelserna ser han som en mycket viktig del av programmet.

- Jag skulle inte vilja se ett program som skickar ut folk utan förberedelser. Det är inte helt lätt att vara praktikant och för att vi privilegierade ska kunna fungera i situationer som är vardag för våra partners krävs mycket förberedelser.

Förutom förberedelser som ofta, men inte alltid, sköts av en folkhögskola inkluderas även en tid för efterarbete i programmet. För efterarbetet uppmuntras hemkomna praktikanter att dela med sig av sina erfarenheter i externa kommunikationsaktiviteter. Aktiviteter som resulterar i både informationsspridning, insamlade medel, medlems- och praktikantvärvning liksom förnyelse av organisationen när unga förmågor stannar i den egna organisationen.

Nils anser att programmets första syfte om hur programmet ska verka för att stärka partnerskap är enkelt att påvisa och tydlig i exemplet om Framtidsjorden. Hur programmet verkar för dess andra syfte om att förbättra levnadsvillkor och minska fattigdom är svårare att dra klara kopplingar till. Utveckling överlag är en långsam och komplex process där sambandsorsaker är svåra att tydliggöra.

Forum Syd har sedan 2012 förmedlat knappt 53 miljoner kronor till svenska organisationer vilket realiserat utlandspraktiker i Asien, Afrika, Latinamerika eller Östeuropa för totalt 608 praktikanter.

Med vidareförmedlingens ovanifrånperspektiv blir värdet av praktikantprogrammet för det svenska civilsamhället tydligt. För informationsspridning om utvecklingssamarbete, folkrörelsers roll för förändringsarbete och för det svenska civilsamhällets möjlighet att fortsätta bygga broar till ett globalt civilsamhälle spelar unga i programmet en avgörande roll.