Säkerhet och trygghet – utifrån civilsamhällets perspektiv

Under inledningen av MR-dagarna 2022 fick vi höra att det är andra gången Örebro står värd för den årliga och det största nordiska seminariet om Mänskliga Rättigheter. Sist det var i Örebro 2010 var temat ”från ord till handling”. Nu är temat ”Rätten till ett liv i trygghet och säkerhet”, något som kanske också ligger helt i tiden.  

Flera av de som deltog på MR-dagarna är medlemmar i ForumCiv och arbetar brett med frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter. MR-dagarna är ett forum för förkovran, nätverkande och kanske att försöka fånga upp och sätta ord på en samhällsförändring. Bland de seminarier man kunde delta på fanns till exempel Svenska freds seminarium Mördarrobbotar där Deborah Solomon höll en föreläsning om vilka risker som finns med autonoma vapensystem och hur de dessa kan komma att påverka människan också utanför militär användning. Föreningen Ordfront arrangerade en föreläsning där Mattias Gardell höll ett föredrag om bokbålens historia och gjorde kopplingar till de bokbränningarna som skedde i Sverige under våren.   

Vid Svenska freds- och skiljedomsföreningens monter kunde man bland annat få tag på Linda Åkerströms bok om vapenexport.

Under seminariet Det villkorade civilsamhället arrangerat av studieförbundet Ibn Rushd medverkade också Brottsförebyggande rådet och LSU – Sveriges ungdomsorganisationer.

Mona Nechma, från LSU berättade att det som har förändrats vad gäller hat och hot till civilsamhället är vem som blir hotad. Tidigare var det främst förtroendevalda, men nu är det både medlemmar, personal och förtroendevalda. Samt att organisationer med tydliga ställningstagande är mer benägna för att bli utsatta för hat och hot.  

– När barn och unga blir hotade och hatade är det extra allvarligt eftersom engagemang i unga år är inträdet till civilsamhället och det är civilsamhället som bygger demokratin i Sverige.  

På frågan varför så få anmäler hatbrott som man blir utsatta för på nätet svarade Mona Nechma:  

– Det är för att ingenting händer, och att hat och hot på nätet normaliseras. Det blir svårare att förstå vad som faktiskt är brottsligt och inte. Samt att man som engagerad i en fråga kan ha en förväntan att man behöver tåla extra mycket. 

Under MR-dagarna var det också ett stort antal internationella gäster som medverkade. Bland annat under Centralasiengruppernas seminarium Security and Central Asia: regional and global implications där Shirin Tumenbaeva var inbjuden för att tala om de säkerhetshot som regionen utstår.  

I början av seminariet uttryckte en person i publiken att han valt att lyssna på samtalet eftersom det var de område han kunde minst om. Också Shirin Tumenbaeva bekräftade i början av seminariet att Centralasien är något av en “black box”. En region inklämt mellan bland annat Ryssland, Kina och Iran, som sällan får uppmärksamhet i media och där den allmänna kunskapen i Sverige är låg. 

– Säkerhetshoten mot Centralasien är både externa och interna. De påverkas av allt från Kinas förändrade roll i omvärlden, av Rysslands invasion i Ukraina, men också att det är ett område som har väldigt få politiska rättigheter, säger Shirin Tumenbaeva.

Shirin Tumenbaeva beskriver en region av världen där civilsamhället har väldigt begränsade resurser och där pandemin påverkat på flera sätt.  

– Covid har använts som en ursäkt att “säkerisera” området, men det har i stället inneburit att man har slagit ner på media och ökat övervakningen av samhället.  

– En av de största utmaningarna är statlig övervakning och den politik som förs för att begränsa civilsamhällets arbete. Konstitutionella rättigheter utövas de facto inte. Våra regeringar behöver mer extern press utifrån och vi behöver mer stöd till gräsrötter.  

Elham Kohistani berättade om hur situationen ser ut för det afghanska civilsamhället efter talibanernas övertagande.

En annan gäst på MR-dagarna var Elham Kohistani från Afghanisation. Hon medverkade bland annat på Internationalla Kvinnoförbundet för Fred och Frihets seminarium What happens to civil society in a militarised society? Elham Kohistani kom till Sverige från Afghanistan i samband med att talibanerna tog över makten under 2021. Hon berättade om de stora utmaningar som civilsamhället i Afghanistan står inför. 

– Det är många som har tagit sig till andra länder vilket innebär att civilsamhället är utspritt och även om man försöker skapa nätverk är det svårt. Eftersom alla också kämpar med att komma in i sin nya vardag, söka jobb, lära sig nya språk. Vi försöker ha kontakt med varandra med det är verkligen svårt, och man kan se hur vissa aktivister tappar hopp.  

Parallellt med alla seminarier fanns det också bokbord och montrar där organisationer huserade med informationsblad, klistermärken och böcker. Här fanns det möjlighet att på ett mer avslappnat sätt prata med aktivister och få inspiration till hur man kan arbeta med mänskliga rättigheter.  

Svalorna Latinamerikas utställning visade flera exempel på hur kultur kan användas för att arbeta för mänskliga rättigheter.

Vid en av dessa montrar arrangerade Svalorna Latinamerika fotoutställningen Konst och Kamp. Svalorna Latinamerika jobbar med gräsrotsorganisationer som använder kultur som en folkbildande metod. Att använda sig av olika kulturuttryck är något som motiverar människor att komma till workshops med deras partners som väldigt ofta jobbar med känsliga frågor.  

– Det kan till exempel vara att barn och unga får jobba med en teater i skolan, där de är med och skriver manus och sedan kommer föräldrar och tittar på teatern när den är klar. Det blir en ingång till många olika samtal. Olika konstformer fungerar bra för att öppna upp frågor som vi vill arbeta med, till exempel frågan om våld i hemmet, säger Maja Magnusson från Svalorna Latinamerika.  

En annan fråga som Svalorna Latinamerikas organisationer använder kultur till är klimatfrågan.  

– Vi kan förstå klimatfrågan intellektuellt, men om vi får se en film eller gå på teater då slår det på ett annat sätt. För att få till de stora förändringar som krävs så behövs det också att känna det och det är här kultur fungerar så bra. Kultur och konst har en förmåga att koppla ihop hjärna och hjärta.