Skarp kritik mot Sveriges bistånd i ny OECD-granskning
OECD:s biståndskommitté DAC har granskat Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Rapporten lyfter Sveriges långvariga arbete för demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet som styrkor. Samtidigt konstaterar OECD att flera politiska förändringar under de senaste åren har gått emot etablerad kunskap om vad som gör bistånd effektivt.
Nedskärningar drabbar världens mest utsatta länder
OECD riktar särskild kritik mot att Sverige minskar biståndet till länder där behoven är som störst. Mellan 2023 och 2024 sjönk stödet till världens minst utvecklade länder från 0,30 till 0,24 procent av Sveriges BNI. Av 13 avvecklade eller planerat avvecklade landstrategier och landfönster gäller tio länder som FN klassar som minst utvecklade.
Samtidigt minskar stödet till fredsbyggande, konfliktförebyggande arbete och klimatanpassning i särskilt utsatta länder. OECD varnar för att nedskärningarna försvårar arbetet med att minska långsiktiga humanitära behov.
– När Sverige minskar biståndet till några av världens mest utsatta länder är det människor som redan lever i fattigdom, konflikt och utsatthet som riskerar att drabbas hårdast. OECD:s granskning visar varför biståndet måste utgå från människors behov, inte kortsiktiga politiska prioriteringar, säger Göran Holmqvist, generalsekreterare för ForumCiv.
Civilsamhällets arbete har försvårats
En annan central kritikpunkt gäller regeringens förändringar av stödet till civilsamhället. Enligt OECD har reformerna genomförts med begränsat samråd och kort framförhållning, vilket har skadat förtroendet mellan regeringen och civilsamhällesorganisationerna.
Avbrutna samarbeten och förändrade finansieringsvillkor har också påverkat lokala organisationer och försvårat långsiktigt arbete för demokrati och mänskliga rättigheter.
– Ett effektivt bistånd bygger på långsiktiga relationer och förtroende. När Sverige snabbt avslutar samarbeten drabbas lokala organisationer som arbetar för människors rättigheter och möjligheter att påverka sina egna liv. Det är precis den typen av konsekvenser som OECD nu uppmärksammar, säger Göran Holmqvist.
Minskade satsningar på forskning och kunskap
OECD kritiserar också att Sverige minskar stödet till forskning och information om biståndet. Trots Sveriges uttalade ambition att bedriva en evidensbaserad biståndspolitik har forskningsanslagen skurits ned kraftigt. Under 2026 halveras stödet till forskning om fattigdomsbekämpning ytterligare.
Rapporten lyfter även konsekvenserna av att det särskilda stödet till information och kommunikation avskaffades 2023. Enligt OECD försvagar det möjligheterna att sprida kunskap om biståndets resultat och bidra till en faktabaserad offentlig debatt.
För ForumCiv är detta en viktig demokratifråga. Civilsamhällets möjligheter att informera, granska och skapa engagemang är avgörande för ett öppet och transparent bistånd. Utan forskning och en levande offentlig debatt blir det svårare att både utveckla biståndet och utkräva ansvar för de politiska beslut som fattas.
Biståndet måste utgå från människors behov
OECD ifrågasätter också att svenska handelsintressen fått större inflytande över biståndet. Granskningen pekar på att vissa satsningar utgår från svenska företags affärsmöjligheter snarare än lokala utvecklingsbehov.
OECD betonar också vikten av att biståndspolitiken bygger på forskning, evidens och erfarenheter av vad som faktiskt ger resultat. Politiska prioriteringar behöver utgå från etablerad kunskap om biståndets effektivitet och från de behov som finns i de länder där Sverige verkar.
För ForumCiv understryker granskningen behovet av ett långsiktigt och rättighetsbaserat bistånd, där lokala organisationers kunskap och erfarenheter tas tillvara. Civilsamhället måste ges verkligt inflytande och möjlighet att bidra som en självständig och likvärdig partner.
Ett effektivt bistånd bygger på kunskap, dialog och långsiktiga samarbeten, med människors rättigheter och behov i centrum.
Andra nyheter
Sveriges bistånd till Afrika har minskat med två tredjedelar
Fattigdomen är utbredd, konflikterna blir fler och klimatkrisen slår hårt. Ändå har regeringen kraftigt minskat det långsiktiga biståndet till Afrika. Sedan 2022 har anslaget krympt från 8,1 till 2,6...
Demokratiuppropet: Fem uppmaningar till nyvalda politiker
Demokratin behöver ett politiskt samtal där hårda meningsskiljaktigheter ryms, utan att människor förlöjligas, misstänkliggörs eller reduceras till stereotyper. Det skriver vi tillsammans med...
Riksdagsledamöter, ni har nu världens chans
Ni 349 ledamöter kan bidra till ett Sverige som ser att säkerhet är mer än militära muskler. Ett Sverige som förebygger kriser och konflikter, tar klimatkrisen på allvar och investerar i trygghet...