Sveriges bistånd till Afrika har minskat med två tredjedelar

Den 29 oktober, utan större uppmärksamhet, beslutade regeringen att minska Afrika-anslaget med ytterligare 664 miljoner kronor genom att ändra Sidas regleringsbrev för 2026. Medel som bland annat omallokeras till Ukraina.

Beslutet är det senaste i en rad kraftiga nedskärningar. Sedan 2022 har anslaget minskat med nästan 70 procent, från 8,1 till 2,6 miljarder kronor.

Att förebygga kriser kräver långsiktighet

Det humanitära biståndet till Afrika har inte minskat i samma omfattning som det långsiktiga utvecklingssamarbetet. Det är positivt, särskilt när de humanitära behoven växer. Men humanitärt bistånd kan inte ersätta långsiktiga insatser som stärker människors rättigheter, minskar fattigdomen och förebygger framtida kriser.

Behoven av sådana insatser är stora. Enligt Världsbanken lever omkring sju av tio av världens människor i extrem fattigdom i Afrika söder om Sahara. Här riskerar klimatförändringarna att få särskilt allvarliga konsekvenser, inte minst i Västafrika. Samtidigt ökar antalet konflikter som kräver internationellt engagemang. 

Att förebygga konflikter är dessutom betydligt mindre kostsamt än att hantera dess konsekvenser. Enligt IMF beräkningar från 2025 kan varje dollar som investeras i konfliktförebyggande insatser spara mellan 26 och 103 dollar i framtida konfliktrelaterade kostnader.

Mot den bakgrunden är det svårt att förstå prioriteringen att minska det långsiktiga biståndet till Afrika med två tredjedelar. 

Humanitärt bistånd är avgörande för att rädda liv när kriser uppstår, men utan långsiktigt utvecklingssamarbete försvagas möjligheterna att förebygga dem. 

Stödet till Ukraina är viktigt, men får inte ske på bekostnad av långsiktiga insatser mot fattigdom och förtryck i några av världens mest utsatta länder. Ett effektivt bistånd måste kunna möta akuta behov och samtidigt förebygga framtida kriser.