Stark biståndsvilja bland svenskar
Sida släppte nyligen sin årliga opinionsundersökning om biståndsviljan i Sverige. Förändringarna sedan förra året är små. Huvudslutsatsen blir att det bara är en minoritet av svenskarna som vill att biståndet minskar. Samma bild framträder när man ser resultatet från två andra opinionsundersökningar som återkommande ställer samma typ av fråga.
Grafen redovisar resultat över tid för tre undersökningar från Sida, SOM-institutet och Europabarometern. Man har ställt liknande typer av frågor om biståndsviljan.
Sida ställer frågan: "Bör biståndsanslaget ökas eller minskas?" Här visas den andel som svarat "ökas" eller som anser att biståndsanslaget är "ungefär lagom".
SOM-institutet ställer frågan hur man ställer sig till förslaget att "minska biståndet till utvecklingsländerna". Här visas den andel som svarat "dåligt förslag" eller "varken eller".
Europabarometern ställer frågan hur man ställer sig till påståendet att "tackling poverty in developing countries should be one of the main priorities of the Swedish Government". Här visas den andel som svarat att man instämmer.
Stark biståndsvilja i Sverige
Den övergripande trenden är att biståndsviljan har legat rätt stabilt sedan 2020, och snarat med en tendens till uppgång de senaste åren (med viss minskning i Sidas senaste undersökning för 2025).
År 2018–2019 skedde dock ett visst tapp i biståndsviljan, visar alla tre undersökningarna. Möjligen hänger det samman med att Moderaterna de åren blev mer uttalat negativa till enprocentsmålet.
Huvudslutsatserna från alla tre undersökningarna samlat står sig: Endast en minoritet av svenskarna vill minska biståndet. De senaste fem åren har biståndsviljan legat stabilt eller till och med ökat.
Folkligt stöd för minskat bistånd saknas
Hur kommer de uttalat biståndkritiska politiska partierna reagera när de tar del av de här siffrorna inför ett valår? En möjlighet, som vi kanske också redan bevittnat, är att de tycker att svenska folket har fel och därför förstärker sin biståndskritik, oavsett vad evidensen säger. Vi har ju på sistone sett flera exempel på det.
Nej, 10% av biståndsvolymen drabbas inte av korruption.
Nej, EBA:s utvärdering av Tanzania biståndet visar inte på svaga effekter på fattigdomsminskning (tvärtom konstateras positiva effekter för den senaste 20-årsperioden).
Nej, det är inte så att ingen har koll på pengarna eller var de hamnar.
Det blir därför viktigt för oss alla att hjälpas åt med att bemöta den biståndskritik som inte är grundad på evidens. Gissningsvis lär vi fortsatt få se en hel del av det även framöver under det valår som väntar.
Göran Holmqvist, generalsekreterare ForumCiv
Andra nyheter
Biståndsdebatten – det rimmar illa?
Tycker du att riksdagen saknar tjo och tjim? Låt oss summera dagens biståndsdebatt i riksdagen – på rim!
Biståndsquiz 2025
Vi sammanfattar biståndsåret med 9 kluriga frågor. Har du hängt med under året?
Sveriges utfasning hotar fred och rättigheter i Liberia
Liberia har tagit viktiga steg mot fred, rättvisa och jämställdhet – inte minst genom arbetet med markrättigheter. När Sverige fasar ut biståndet uppstår en ökad risk för konflikt att blossa upp igen.