Status för biståndspolitiken – 1 år efter valet

Ny biståndsminister

I regeringsförklaringen meddelade Ulf Kristersson att utvecklingsbiståndet och utrikeshandel slås samman till ett statsråd. Moderaten Johan Forssell blev därför i oktober ny bistånds- och utrikeshandelsminister. Kort därefter intervjuades han av tidningen Omvärlden.  

ForumCivs generalsekreterare Anna Stenvinkel skrev också ett öppet brev till Johan Forssell med en inbjudan till möte och dialog:

Vi hoppas att du som ny biståndsminister vänder dig till oss som en resursbas och tar vara på den bredd och djupa kompetens som finns i civilsamhället. Vi vill gärna möta dig för ett fördjupande samtal. Låt oss gemensamt fortsatt arbeta för ett starkt och effektivt svenskt bistånd.

Stora nedskärningar i biståndet

Men under hösten var det tyst. Trots flera inbjudningar till samtal träffade inte biståndsminister Johan Forssell civilsamhällets företrädare. Eller Sida. Det var därför svårt att veta vad regeringens politik skulle innebära i praktiken. Under hösten 2022 presenterade regeringen sin budget. Där saknades också information om hur biståndet skulle förändras och hur budgeten skulle fördelas.

Dagen före julafton 2022 kom regleringsbrevet till Sida med de ekonomiska ramarna för det kommande året beskrivna. Där fick vi veta att regeringen valt att i stort sett lägga ner stödet till informations- och kommunikationsverksamhet.

Det betyder att den del av biståndet som:

• Granskar våra makthavare
• Lyfter biståndets resultat
• Möjliggör att röster från berörda människor hörs (till exempel röster från människorättsförsvarare som tystas i sina egna länder)

Nu skulle bli i stort sett obefintlig.

Det stöd som funnits till specifikt för att stärka civilsamhället minskades också med 10 procent jämfört med 2022.

I en intervju med TT pratade Johan Forssell om reformeringen av biståndet. Apropå minskningen av budgeten för informations- och kommunikationsinsatser sa han ”Det följer vår prioritering. Vi vill se fler matpaket och färre konferenser”. Ett citat många reagerade på. Flera av våra medlemmar gjorde uttalanden i olika medier. Bland annat skrev Östgruppen i Göteborgs-Posten i februari om konsekvenserna av det kapade stödet för informations- och kommunikationsarbete. Rubriken var ”Tysta inte de röster som dokumenterar Ukrainakrigets grymhet”.

Tillsammans med flera av våra medlemsorganisationer lyfte vi också upp resultat på hur kommunikation i biståndet gjort skillnad.

Regeringens stora nedskärningar i biståndet har inte fått stå okommenterade under året.

Reformeringen av biståndet

Regeringen har sedan Tidöavtalet presenterades varit tydlig med att ytterligare reformer av biståndet ska göras, utöver de nedskärningar och omläggningar vi redan har sett. Dessa väntas vara omfattande och enligt regeringen ska de fokusera på att stärka biståndets effektivitet och transparens.

I maj träffade Diana Janse, statssekreterare till bistånds- och utrikeshandelsministern, flera av ForumCivs medlemmar för att diskutera regeringens reformagenda. Det var ett uppskattat möte där våra medlemmar ställde frågor och gav inspel. ForumCiv har också lämnat in våra synpunkter på vad agendan för det nya biståndet bör fokusera på.

Samtidigt har vi inte fått ordentliga svar på våra frågor om var regeringen ser brister i effektivitet eller transparens i dagsläget. Civilsamhället har inte heller haft möjlighet att se eller kommentera på något textutdrag från reformagendan. På grund av detta har möjligheterna för civilsamhället att komma med produktiva förslag och ha reellt inflytande över innehållet varit mycket begränsade.

104 organisationer i gemensamt upprop

I juni publicerade ForumCiv ett upprop i Altinget tillsammans med 104 av våra medlemsorganisationer.

Vi vill att regeringen tar vår oro och våra råd på allvar och utformar reformagendan på ett sätt som bekräftar att Sveriges bistånd även fortsättningsvis är ett av de mest effektiva. Det finns annars en risk att svenskt bistånd tappar fokus och glömmer bort att det är människor som lever i fattigdom och under förtryck som ska stå i fokus när biståndet utformas – ingenting annat.

Och nu då?

Vi väntar på att se regeringens nya reformagenda för biståndet. Vi väntar också på regeringens budget som ska presenteras inom kort.

Vi hoppas att framtida förändringar av biståndet bygger på etablerad kunskap och forskning om vad som leder till resultat mot biståndets mål. I det sammanhanget har civilsamhället erfarenheter och kunskap som regeringen behöver, och som de skulle tjäna på att ta vara på. Att göra kraftiga, plötsliga förändringar i biståndet utan dialog och konsekvensanalyser leder till kortsiktighet och ryckighet i biståndet.

Utrikes- och utvecklingspolitiken bör vara välförankrad hos såväl viktiga samarbetspartners i civilsamhället som i riksdagen, för att säkerställa långsiktighet i biståndet. Det behövs en transparent, långsiktig och effektiv reformprocess för att åstadkomma ett transparent, långsiktigt och effektivt bistånd.