EU:s bistånd minskar och de mest utsatta drabbas hårdast

Nyhet - 2026-09-18
EU:s bistånd minskade kraftigt under 2025 och en allt större del går till kostnader och intressen med svag koppling till fattigdomsbekämpning. Vi kommenterar årets AidWatch-rapport och varnar för att utvecklingen slår hårdast mot människor och länder med störst behov.
Göran med diagram som visar sjunkande bistånd i EU samt framsidan av Aidwatch rapporten

Varje år granskar CONCORD Europa statistik och trender i EU:s internationella bistånd. Årets AidWatch-rapport visar att EU-ländernas bistånd under 2025 motsvarade 0,42 procent av medlemsstaternas samlade bruttonationalinkomst (BNI), den lägsta nivån sedan 2018. Totalt minskade biståndet med 11,4 procent jämfört med året innan. Bara Danmark, Luxemburg och Sverige nådde det internationella åtagandet om minst 0,7 procent av BNI.

Rapporten bedömer dessutom att omkring en femtedel av biståndet har svag koppling till biståndets mål. Bland annat gick 14 procent av medlemsstaternas bistånd till flyktingskostnader i givarländerna.

– Trenden mot minskade biståndsvolymer och ökad betoning av egenintressen är djupt oroande. Det blir spännande att se om valutgången gör att Sverige går mot strömmen och gradvis höjer biståndet. Och låter det vägledas mer av behovsbilden, snarare än egenintresset, säger Göran Holmqvist, generalsekreterare för ForumCiv.

Störst minskning där behoven är störst

De länder som FN klassificerar som minst utvecklade drabbas oproportionerligt hårt. Enligt preliminär statistik från OECD DAC minskade stödet till dessa länder med omkring 26 procent under 2025. Sveriges bilaterala stöd till de minst utvecklade länderna låg samma år på 0,11 procent av BNI. Det är nästan en halvering jämfört med fyra år tidigare.

I en intervju med Altinget beskriver Göran Holmqvist konsekvenserna:

”De människor som har störst behov drabbas hårdare, och de länder som har svårast att absorbera det minskade biståndet får det svårare. I Sveriges fall har det långsiktiga biståndet fasats ut i 13 länder, som nästan alla antingen räknas in i gruppen minst utvecklade länder eller fragila konfliktstater.”

Han pekar också på att andra finansieringsflöden inte självklart når samma länder:

”Man kan uttrycka det som att de alternativa flödena – som handel, remitteringar, privata investeringar och så vidare – oftast går till länder som redan har starkare ekonomier. Det gör att de etablerade biståndsexperterna, inklusive OECD DAC, varnar för att den utvecklingen kan få särskilt stora konsekvenser för Afrika, fragila stater och de minst utvecklade länderna, där andra finansieringskällor ofta är mer begränsade.”

För ForumCiv är utgångspunkten att biståndets inriktning ska styras av människors behov och bidra till att bekämpa fattigdom och förtryck. När resurserna minskar blir det ännu viktigare att biståndet når de människor och länder där behoven är som störst.

Andra nyheter

Undertecknarna för artikeln står på en scen och pratar under Frihamnsdagarna i Göteborg.
Debatt - 2026-09-02

Biståndet måste gå dit behoven är som störst

När finansiering blir mindre förutsägbar och insatser avslutas snabbt är det människor i fattigdom, konflikt och utsatthet som drabbas hårdast. Sverige behöver en långsiktig biståndspolitik som sätter...

Riksdagen och text: Debatt.
Debatt - 2026-07-13

Folkbildningen är demokratins immunförsvar

När demokratin pressas behövs ett starkt civilsamhälle och en levande folkbildning mer än någonsin. Nedskärningar i stödet till studieförbund och föreningsliv riskerar att försvaga de mötesplatser där...