Vad är civilsamhället?

Civilsamhället är den delen av samhället som drivs av medborgare, frivilliga och ideella organisationer för att skapa förändring, främja samhällsengagemang och arbeta för social rättvisa.

Det kan vara olika typer av organisationer, folkrörelser, nätverk, stiftelser, institut och löst organiserade grupper som är oberoende av staten och drivs av medborgare. I civilsamhället organiserar sig människor för att agera gemensamt och påverka samhället utanför den offentliga sektorn (staten) och den privata sektorn. 

Civilsamhället bygger på frivillighet, engagemang och deltagande från människor som delar gemensamma värderingar och intressen. Exempelvis ideella organisationer, icke-statliga organisationer (NGO:er), volontärgrupper, fackföreningar, gräsrotsrörelser, trossamfund och många andra typer av grupper och initiativ.

En viktig funktion hos civilsamhället är att det ofta fungerar som en bro mellan medborgarna och staten eller företagen. Civilsamhället driver på förändring, skyddar medborgerliga rättigheter, främjar social rättvisa, erbjuder stöd och tjänster till samhället, samt är en röst för människor som lever i marginalisering och fattigdom.
Historiskt och i modern tid har civilsamhället varit den ledande aktören för att stå upp och försvara allas lika värde och rättigheter. Civilsamhället är drivkraften för demokrati och utveckling världen över. 

Hur påverkar civilsamhället demokratin?

Civilsamhället spelar en betydande roll i demokratiska samhällen genom att främja medborgarinflytande, samhällsengagemang och aktivt deltagande i samhällsfrågor. Det kan bidra till att skapa en starkare och mer deltagande demokrati, främja sociala förändringar och ta itu med utmaningar som samhället står inför. Utan civilsamhället tystnar demokratin. 

Vad är civilsamhällets roll i Sveriges internationella bistånd?

Ett starkt civilsamhälle är en förutsättning för att kunna åstadkomma förändring som är verkligt folkligt förankrad. Ett välfungerande civilsamhälle kan främja debatt i lokala samhällen och möjliggöra för människor att göra sig hörda i frågor som påverkar deras liv. Civilsamhället har flera viktiga roller i svenskt bistånd. Som utförare bidrar civilsamhällesorganisationer till att stärka människorätts- och miljöförsvarare som lever under förtryck. Som kunskapsbas samlar civilsamhällesorganisationer erfarenhet och expertis från lokalsamhällen världen över om vad som behövs för att stärka demokrati och utveckling. Som granskare arbetar civilsamhällesorganisationer för att biståndet ska användas på ett korrekt vis och gör skillnad för de mest utsatta.

Hur finansieras civilsamhället?

Civilsamhället i Sverige finansieras på olika sätt, och det beror på vilken typ av organisation det handlar om och vilka aktiviteter de bedriver. 

Offentlig finansiering: Många ideella organisationer och projekt inom civilsamhället får ekonomiskt stöd från den offentliga sektorn, främst från staten och kommunerna.

Sveriges biståndsmyndighet Sida har fleråriga avtal med ett antal strategiska partnerorganisationer i civilsamhället, däribland ForumCiv, som får finansiering från regeringens biståndsbudget. ForumCiv vidareförmedlar projektstöd till andra svenska organisationer, som i sin tur bedriver utvecklingssamarbete med en lokal samarbetspartner i utlandet.  Här kan du läsa mer om att söka projektstöd. 

Medlemsavgifter och donationer: Ideella organisationer kan finansieras genom medlemsavgifter från sina medlemmar. Utöver medlemsavgifter kan donationer från privatpersoner, företag och andra organisationer också vara en viktig finansieringskälla.

Fonder och stiftelser: Det finns många fonder och stiftelser i Sverige som ger ekonomiskt stöd till civilsamhället. 

EU-finansiering: EU erbjuder olika program för att främja samhällsutveckling, demokrati, sociala frågor, miljöskydd och andra områden som är relevanta för civilsamhället.