Vad tycker svenska folket om bistånd?

Stödet för svenskt bistånd är både starkt och stabilt, och viljan att bidra fortsätter att växa. Det framgår av den årliga opinionsundersökningen om svenskarnas attityd till bistånd, som genomförs på uppdrag av Sida. En klar majoritet, 75 procent, tycker att det är viktigt att Sverige bidrar till utvecklingen i låg- och medelinkomstländer.

Fler svenskar vill att biståndet ska öka

I takt med att regeringen har sänkt biståndsbudgeten så ökar andel svarande som vill att budgeten ska höjas. År 2022 svarade 9 procent att de ville se en ökning, 2023 var siffran 16 procent och 2024 landade den på 19 procent. Det är den högsta siffran på 23 år! 

Samtidigt är det färre som vill att biståndet ska minska 31 procent (2022) till 26 procent (2023) och 2024 ner till 24 procent. Sex procent vill att biståndet bör tas bort helt, en siffra som varit stabil de senaste åren.

Har vi börjat se effekterna av det indragna stödet till biståndsbildning?

Majoriteten av de svarande, 60 procent, delar uppfattningen att "svenskt bistånd bidrar till en bättre värld", men andelen har minskat från 2023 då den var 68 procent. Samtidigt har andelen som uppger att de är osäkra ökat till 18 procent 2024, jämfört med 11 procent föregående år. 

Undersökningen visar att många svenskar saknar en tydlig bild av hur Sverige arbetar med bistånd och utveckling i andra länder. År 2024 uppgav 54 procent av de tillfrågade att påståendet "jag har en tydlig bild av Sveriges bistånd" stämmer dåligt eller inte alls. Det är en ökning med 7 procentenheter jämfört med 2023.

Mellan 2016 och 2023 har andelen som saknar en tydlig bild legat mellan 44 och 48 procent. I opinionsundersökningen från 2016 beskrivs en trend där fler tyckte sig förstå biståndet. Det såg då ut som att fler snart skulle få en god bild av Sveriges biståndsarbete än de som saknade det. 

Frågan är om det är dags att återinföra detta anslag för att ge fler en tydligare bild av Sveriges biståndsarbete. 

Årets siffror visar dock att utvecklingen har vänt, och att en majoritet nu känner sig osäkra. Det statliga stödet för att informera och skapa kunskap om bistånd (infokom-anslaget) drogs in av Tidöregeringen år 2022. Frågan är om det är dags att återinföra detta anslag för att ge fler en tydligare bild av Sveriges biståndsarbete. Något som också EBAs rapport Det svenska biståndets transparens stödjer. 

Vilka är de mest effektiva utövarna av biståndet?

Svenska frivilligorganisationer och FN uppfattas som de mest effektiva kanalerna för bistånd, medan EU anses vara den minst effektiva. Fördelningen mellan olika biståndskanaler har varit mycket stabil över tid. EU har till exempel rankats som den minst effektiva biståndskanalen i över 25 år.

Fler sätter världens problem före Sveriges

En av biståndsminister Benjamin Dousas återkommande talepunkter i försvar för regeringens sänkning av biståndsbudgeten är att ”Sverige har stora problem på hemmaplan”. Det är en fråga som länge ställts i Sidas opinionsundersökning. 

Årets undersökning visar en något mer positiv inställning till att hjälpa andra länder än 2023. Nu tycker 37 procent att Sverige har tillräckligt med egna problem att lösa först, jämfört med 42 procent året innan.

Svaren visar en stor spridning, vilket tyder på att många har olika åsikter. Formuleringen av frågan kan ha påverkat resultaten. När frågan istället handlar om vikten av att Sverige bidrar till utveckling i fattiga länder, finns ett starkare stöd. Där svarade en tydlig majoritet att det är viktigt att hjälpa.

Även om stödet för att "tänka på andra länder" är något svagare, håller 58 procent inte med om att Sveriges egna problem alltid bör gå före internationellt stöd. Detta visar att en majoritet ändå ser värdet i att hjälpa andra länder.