Vad tycker svenska folket om bistånd?
Många vill att biståndet ska öka
41 procent anser att det svenska biståndsanslaget ska ligga kvar på nuvarande nivå. 16 procent vill öka anslaget, jämfört med nio förra året. Andelen som vill minska det har sjunkit från 31 till 26 procent.
Civilsamhället anses mest effektiva på bistånd
Svenska frivilligorganisationer uppfattas som den mest effektiva kanalen för bistånd, medan Sida och EU som de minst effektiva. Sidas förtroende ökar sedan förra årets mätning.
Solidariteten är stark
Det finns ett exceptionellt starkt stöd för det som man skulle kunna kalla solidaritet och som är grunden för biståndstanken. Nästan 90 procent är överens om att alla människor har lika värde och att de som lever under omänskliga förhållanden bör få stöd.
Folk vill ha mer information
Bilden av hur Sverige arbetar med bistånd och utveckling är för många oklar. Samtidigt finns ett stort intresse för biståndet. Mer än varannan svensk (52 procent) vill veta mer. Mest intresserade är kvinnor i åldern 18-29 år där siffran är 62 procent.
Utbildning anses vara vägen ur fattigdom
Utbildning betraktas som den mest avgörande faktorn för att minska fattigdom, följt av fred, demokrati, hälso- och sjukvård samt jämställdhet. 64 procent anser att bistånd spelar en viktig roll för utvecklingen i fattiga länder. Kvinnor är mer benägna än män att hålla med, 70 procent jämfört med 57 procent.
Andra nyheter
Nej, Svantesson det stämmer inte
Regeringen påstår under årets Folk och försvar att det går bra att ta pengar från biståndet för att finansiera en militär upprustning utan att det ”försämrar andra delar av samhället”. Men det är inte...
Cristoffer Lokatt: Transparens kräver förståelse – inte bara data
I Biståndskvarten om transparens gästas vi av Cristoffer Lokatt, universitetslektor vid Stockholms universitet och medförfattare till rapporten Det svenska biståndets transparens. Vi pratar om hur...
Anna Ardin: Negativa etiketter hotar civilsamhället i Sverige
I Biståndskvarten om hotet mot civilsamhället diskuterade Anna Ardin, doktorand vid Marie Cederschiöld högskola, hur etikettering och stigmatisering drabbar civilsamhällesorganisationer i Sverige.