Valet i Colombia visar på ett splittrat land

Nyhet - 2018-03-20
Nyligen hölls Colombias första kongressval sedan fredsavtalet mellan regeringen och Farc-gerillan ingåtts.
Laura Bonilla
I regioner där Forum Syd arbetar kan folket idag göra saker som de inte kunde förr, säger Forum Syds landschef i Colombia om hur arbetet pågår.

Nyligen hölls Colombias första kongressval sedan fredsavtalet slöts mellan regeringen och Farc-gerillan. Valresultatet vittnar om ett delat land där det kommande presidentvalet antas bli högst betydande för fredsprocessen. Kongressvalet beskrivs som en uppvärmning inför det kommande presidentvalet i maj.

Sedan fredsavtalet slöts har Farc-gerillan blivit ett politiskt parti, Common Alternative Revolutionary Force (som på spanska fortsatt förkortas FARC), och de är garanterade 10 av 280 platser i kongressen fram till år 2026. Väljarstödet för FARC har dock varit svagt, och partiet fick inte tillräckligt med röster i kongressvalet för att vinna några ytterligare platser i varken representanthuset eller senaten.

Två sidor i konflikt om fredsavtalet

Laura Bonilla, Forum Syds regionala chef i Colombia, menar att det idag finns två huvudsakliga läger i parlamentet, ett som stödjer fredsavtalet och ett som menar att Farc-gerillan har behandlats alltför välvilligt.

- Den ena sidan säger att fredsavtalet förvisso är viktigt, men att problemet är att gerillan inte tvingas sona sina brott och att de sätts i en privilegierad position.

Avtalet har varit kontroversiellt sedan starten, och många kritiker menar att Farc bör ställas inför rätta snarare än att ges politiskt inflytande som parti. Fredsavtalets förespråkare ser eftergifterna som nödvändiga för att sätta punkt för den över 50 år långa och våldsamma konflikten. Bonilla, som betonar att freden är den viktigaste frågan i Colombia, beskriver vidare:

- I den andra delen av parlamentet finns de som stödjer fredsavtalet, om än med kommentarer och diskussioner. Det är ingen horisontell position och alla är inte överens om allt, men de stödjer idén om att värna freden, att försvara det lilla stycke fred som vi nu har.

Mycket hänger på presidentvalet

Enligt Bonilla vilar Colombias framtida fredsprocess på utgången av presidentvalet som hålls 27 maj.

- Söndagens val visade på ett splittrat land. Ett land delat i två delar. Och just nu kan vilken som helst av dessa delar ha majoritet i parlamentet. Vi har nästan 50/50, nästan, i detta ögonblick... Så just nu beror fredsavtalets öde på presidentvalet.

Hon förklarar att eftersom Colombia har ett flerpartisystem där koalitioner i parlamentet bildas efter att valresultatet har tillkännagivits får den kandidat som vinner presidentvalet i maj avsevärd makt.

- Om presidenten stödjer fredsavtalet kommer parlamentet att stödja fredsavtalet, och om presidenten inte stödjer det kommer parlamentet inte att stödja det.

Enligt Bonilla finns två möjliga scenarier, antingen kommer nästa president att kunna sluta överenskommelser vad gäller stöd för fredsavtalet, eller så kommer landet att hamna i ett läge där polariseringen ökar. Hon menar att om presidenten tillhör ett vänster- eller centerparti, vilka stödjer fredsavtalet, är det möjligt att även vissa högerpartier som idag motsätter sig det kan komma att byta position. Om presidenten däremot skulle sätta sig emot avtalet befarar hon att detta skulle innebära ett steg tillbaka i fredsprocessen, och en risk för att väpnade grupper börjar öka igen.

Civilsamhällets styrka är avgörande för freden

Laura Bonilla understryker att oavsett hur presidentvalet går, och oavsett hur detta påverkar fredsavtalet, spelar civilsamhället en central roll för bevarandet av freden i Colombia. Hon menar att det är viktigt att komma ihåg att politiker inte är de enda aktörerna som har inflytande i processen, och poängterar att civilsamhället arbetar för fred varje dag.

- Jag tror att det som är viktigast att lyfta fram är att värnandet av den lilla, vardagliga fred som vi redan har i många regioner är något som berör alla. Så det är väldigt viktigt att försvara civilsamhällets kraft, för civilsamhället kan göra skillnad. Även om en president inte skulle stödja fredsavtalet kan ett starkt civilsamhälle alltid göra skillnad. I vilket politiskt scenario som helst.

Andra nyheter