Våldet eskalerar i Colombia

Fredsavtalet 2016 mellan den colombianska regeringen och FARC-gerillan innebar ett formellt avslut på en av världens längsta interna konflikter. Men Colombia är fortsatt drabbat av våld och befolkningens säkerhet är hotad. Uppskattningar tyder på att åtminstone 198 kommuner är utsatta för väpnade attacker och selektiva mord.

Att stå upp för sina rättigheter i Colombia innebär en risk för livet. Förra året mördades 172 människorättsförsvarare. Bland dem fanns Sandra Liliana Peña Chocué, en av ForumCivs partners som arbetade för urfolks rättigheter. Sandra Liliana tillhörde urfolket Nasa i Cauca.

Att stå upp för sina rättigheter i Colombia innebär en risk för livet.

Den 24 januari i år utfördes ytterligare en attack mot urfolket Nasa i samband med att en beväpnad styrka tvingats bort från deras landområden. Attacken resulterade i mordet på Albeiro Camayo Güeito, en före detta frontfigur i rörelsen som arbetar för urfolks rättigheter. Samma väpnade styrka är sannolikt skyldig till morden på ytterligare två medlemmar ur urfolket, Breiner David Cucuñame and Guillermo Chicame. Dessa tre mord skedde inom loppet av bara två veckor, och har utlöst ett tillstånd av oro och ständig beredskap hos urfolken i regionen.

Situationen förvärras i Colombia

Attackerna mot urfolken i Cauca är bara ett av flera tecken på att våldet ökar på flera håll i Colombia. Förutom de brutala morden så har 50 personer försvunnit och 170 familjer tvingats lämna sina hem. Antalet människor som tvingas lämna sina hem ökar också. Enligt FN fanns det över 72 000 internflyktingar i landet under förra året. En person dog och 20 skadades när en bilbomb detonerade utanför Joel Sierra Human Rights Foundations kontor i Saravena, Arauca. En humanitär FN-konvoj attackerades för några dagar sedan av väpnade styrkor i Puerto Nuevo i sydöstra Colombia. Två av bilarna förstördes men ingen omkom.

De väpnade aktörerna vill isolera lokalbefolkningen och beröva dem skydd.

Attacken var riktad mot de institutioner som ansvarar för kontroll av fredsavtalet och vittnar därför om ett allvarligt hot mot säkerheten i landet och en ny dimension på våldsamheterna.

– De väpnade aktörerna vill isolera lokalbefolkningen och beröva dem skydd, säger Laura Bonilla, chef för ForumCivs regionkontor i Latinamerika.

Arauca, en annan av de värst drabbade regionerna, har en lång historia av väpnad konflikt mellan illegala väpnade grupper och nationella styrkor. Enligt FOIDHD har 60 personer, både colombianer och venezuelaner, fallit offer för sammandrabbningar mellan ELN och FARC:s dissidenter under den första månaden 2022. Dessutom har det förekommit attentat mot militära mål. Regeringen har avfärdat våldet som tvister mellan kriminella gäng och på så sätt även motiverat militära ingripanden från statens sida. Civilas liv, säkerhet och försörjning hotas av stridigheterna och Colombia riskerar att gå in i en ny cykel av konflikter.

Oro att våldet ökar inför valet i Colombia

Vid Kongressvalet i mars ska för första gången 16 särskilda fredsrepresentanter väljas, för att säkerställa att tidigare exkluderade grupper inkluderas i fredsarbetet. Över 400 personer, varav hälften är kvinnor och många tillhör ett urfolk, kandiderar för att representera särskilt utsatta regioner. Enligt Carlos Ruiz Massieu, FN:s särskilde representant för Colombia, innebär valet en unik möjlighet för stärkt fred och demokrati i landet.

Men om denna möjlighet ska förverkligas måste de som ställer upp i valet skyddas. Nu uttrycker flera civilsamhällesorganisationer oro över att våldet ökar när valet närmar sig. Två dagar efter attacken utanför Joel Sierra Human Rights Foundation hittades en bomb gömd i en byggnad där flera valkandidater nyligen haft ett möte. Den nationella valobservationsmissionen MOE har varnat om risk för våld och fusk i samband med valet av de 16 fredsrepresentanterna till Kongressen.

Våldet slår mot civilsamhället

Inom civilsamhället har det länge funnits en frustration över brister i implementeringen av fredsavtalet. Oron är nu stor att det ökande våldet ytterligare ska försämra implementeringen.

Vi håller på att förlora ledarskiktet bland sociala rörelser och civilsamhällesorganisationer.

Mord på sociala ledare är det vanligaste sättet att tysta civilsamhället i Colombia. Den aktuella situationen kan resultera i ett brutalt massmord på människorätts- och miljöförsvarare, menar Laura Bonilla. I särskilt stor fara svävar de som försvarar urfolks landområden, de som arbetar för implementering av fredsavtalet, före detta FARC-soldater och kvinnor som kämpar för att sätta stopp för de väpnade gruppernas tvångsrekryteringar.

– Vi håller på att förlora ledarskiktet bland sociala rörelser och civilsamhällesorganisationer, säger Laura Bonilla. Civilsamhället är en förutsättning för demokrati.

ForumCiv arbetar bland annat tillsammans med bondeorganisationer, kvinnoorganisationer och urfolksgrupper i Colombia för att stötta dem i att genomföra fredsinsatser och göra anspråk på sina rättigheter. Arbetet är mer akut än någonsin eftersom deras rättigheter hotas av det ökade våldet. Under de kommande dagarna kommer ForumCiv att delta aktivt i diplomatiska samtal om den humanitära situationen i landet och koordinera insatser för att skydda den civila befolkningen.

Omvärlden måste agera!

Det allvarliga läget och eskaleringen av våldet i Colombia kräver att det internationella samfundet skyndsamt agerar. Den svenska regeringen bör:

• I de bilaterala relationerna med Colombia uttrycka sin oro över den nuvarande situationen och det ökande våldet mot människorättsförsvarare och sociala ledare.
• Uppmana den colombianska regeringen att vidta åtgärder för att skydda utsatta grupper i de olika regionerna, exempelvis urfolk, och uttrycka vikten av en effektiv implementering av fredsavtalet.
• Kräva av Colombia att säkerheten för och deltagandet av alla partier och kandidater i de olika regionerna garanteras inför de kommande valen.
• Agera för att EU snarast håller en människorättsdialog med den colombianska regeringen.
• Verka för att EU:s valobservations mission EOM inkluderar ett fokus på mänskliga rättigheter i observatörsuppdraget och kopplar ihop våld mot sociala ledare och människorättsförsvarare med våld i samband med presidentvalet i maj.

26 civilsamhällesorganisationer har skrivit ett gemensamt uttalande om situationen i Colombia.