Parul Sharma: Handel är handel och bistånd är bistånd, de två ska inte beblandas

Nyhet - 2024-12-05
I säsongspremiären av Biståndskvarten snackar vi handel och bistånd med Parul Sharma, generalsekreterare för Institutet mot mutor. Vilka risker finns för transparens, mutor och korruption när biståndet får en starkare koppling till näringslivet?

Regeringens ambition att knyta handel närmare bistånd får skarp kritik från Parul Sharma, generalsekreterare för Institutet mot mutor. I ForumCivs samtalsserie Biståndskvarten lyfter hon riskerna med den nya inriktningen – och ifrågasätter Sveriges kapacitet att hantera korruption i internationella sammanhang.

– Handel och bistånd är två skilda discipliner som inte ska blandas ihop, säger Parul Sharma.

De fattigaste länderna lämnas utanför 

Den nya reformagendan syftar till att skapa synergier mellan svenskt bistånd och näringsliv, med fokus på att stärka lokala näringslivsstrukturer i mottagarländerna. Men Sharma menar att satsningen riskerar att gå på tvärs med biståndets mål.

Att "vattna där det växer", som regeringen uttrycker det, handlar snarare om att gynna ekonomier där svenska företag redan kan tjäna pengar. De allra fattigaste länderna, där behoven är störst, riskerar att bli bortprioriterade.

– Jag kommer sannolikt inte se någon investering i Sydsudan. För de absolut fattigaste länderna har man berövats en chans till svenskt bistånd med det här tänket, säger Parul Sharma.

Korruptionens hot mot demokrati och mänskliga rättigheter

Parul Sharma lyfte även de stora riskerna kopplade till korruption i mottagarländer och Sveriges bristande beredskap. Korruption underminerar möjligheterna att bygga demokratiska institutioner och respektera mänskliga rättigheter. Hon uttryckte oro över det svenska näringslivets beredskap att hantera korruptionsrisker i komplexa miljöer.

Vi är det landet i världen vars storbolag fått väldigt tunga skadestånd från till exempel Department of Justice

Svenska företag har historiskt sett inte varit förebilder i antikorruptionsarbete, menar Parul Sharma. 

– Vi är det landet i världen vars storbolag fått väldigt tunga skadestånd från till exempel Department of Justice. Vi har hamnat på svarta listor för Världsbanken där små och medelstora svenska företag inte får ingå i Världsbankens upphandling, just på grund av mutor och korruption. 

Parul iklädd grön kavaj sitter i en fåtölj
Parul Sharma, generalsekreterare för Insitutet mot Mutor gästar studion i Biståndskvarten.

Näringslivet kan ha en stödjande roll i biståndet

Trots riskerna ser Parul Sharma potential för näringslivet att bidra positivt – men inte som ledande aktörer i biståndsarbete. 

– Näringslivet ska inte vara utövarna, det upplever jag som extremt riskabelt. 

Hon föreslår att företagen snarare kan stötta biståndsstrategier genom att tillämpa striktare principer för mänskliga rättigheter och hållbarhet i sin egen verksamhet. 

Om Biståndskvarten

Biståndskvarten är en samtalsserie om Sveriges biståndspolitik. I tredje säsongen tar vi avstamp i Tidöregeringens politik om biståndet och de snackisar som bubblat upp i mediedebatten. I första säsongen bjöd vi in politiker från Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Moderaterna för att prata om vad de vill med biståndet framöver. I andra säsongen grottade vi ner oss i partiernas politik och pratar med experter på områdena. 

Andra nyheter