Sex principer – så kan Sverige ta ledarrollen

Sedan riksdagsvalet 2022 har världen blivit farligare. Över 120 konflikter pågår, folkrätten utmanas och tre fjärdedelar av världens befolkning lever i autokratier. Klimatkris, krig och förtryck driver rekordmånga människor på flykt.

Samtidigt minskar Sverige sitt bistånd och planerar att sänka det till 0,68 procent av BNI – under FN:s mål.

Det är fel väg. Att investera i demokrati, fattigdomsbekämpning och konfliktförebyggande arbete ger mångdubbelt tillbaka och är också klok säkerhetspolitik. Genom att investera i hälsa, demokrati, konfliktförebyggande arbete och fattigdomsbekämpning stärker Sverige de krafter som motverkar auktoritära regimer.

Vi föreslår att Sverige tar en tydlig ledarroll för världens mest utsatta och att en kommande regering driver en kraftfull utrikes- och biståndspolitik utifrån sex principer:

1. Sätt folkrätten först, konsekvent och utan undantag

Sverige måste konsekvent sätta folkrätten, den internationella humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna först, oavsett aktör och plats. Politiken måste vara tydlig där skydd av civila, humanitära principer och ansvarsutkrävande ska stå i centrum. Folkrätten gäller alla, alltid.

2. Rikta biståndet till människorna i de fattigaste och mest sköra länderna och inrätta separat Ukrainafinansiering

Biståndet ska riktas till de mest utsatta i de fattigaste och mest konfliktdrabbade länderna, med långsiktigt stöd som kompletterar humanitärt arbete och stärker lokal motståndskraft. Det viktiga stödet till Ukraina får inte tränga undan världens fattigaste. Därför bör det finansieras separat från biståndsbudgeten.

3. Biståndets nivå och integritet

Sverige bör återställa biståndet till en procent av BNI inom mandatperioden och rikta det till de mest utsatta. Biståndet ska vara effektivt och evidensbaserat. Forskning visar att bistånd som är långsiktigt, flexibelt och satsar på lokala aktörer ger bäst resultat. Biståndet ska alltid utgå från riksdagens mål och sätta människor i fattigdom och förtryck i centrum, inte styras av andra intressen.

4. Rättigheter ska alltid vara utgångspunkt

Rättigheter för barn, kvinnor, hbtqi-personer, personer med funktionsnedsättning och religiösa minoriteter är under attack globalt. Därför måste rättighetsperspektivet genomsyra hela utrikespolitiken – diplomati, handel, bistånd och säkerhet – och vara en självklar utgångspunkt, inte ett tillägg.

5. Skapa en samstämmig politik för global utveckling, med klimatet i centrum

Riksrevisionen slår fast att Sveriges politik för global utveckling brister och saknar samstämmighet. Det krävs en nystart med helhetsperspektiv, klimatet i centrum och en tydlig, konsekvent svensk röst för att leva upp till globala åtaganden.

6. Se engagemanget i Sverige som kraft och resurs

Stödet för bistånd och global utveckling är starkt i Sverige – det märks i opinionsundersökningar och i engagemanget hos forskare, företag och unga. Den viljan att bidra måste tas till vara och uppmuntras.

Sverige står inför ett vägval: låta makt gå före rätt eller använda vår styrka för att försvara den regelbaserade världsordningen och ge dagens unga framtidstro. Sverige kan göra verklig skillnad, både för världens mest utsatta och för vår egen framtid. När den starkes rätt breder ut sig får även passivitet konsekvenser. Att agera är inte bara ett moraliskt ansvar, utan också en investering i vår gemensamma säkerhet som främjar svenska intressen och värderingar.

Anders Pedersen, internationell chef Svenska Röda Korset
Anna Sundström, generalsekreterare Rescue
Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect
Cecilia Chatterjee-Martinsen, tillförordnad Generalsekreterare Rädda Barnen
Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan
Göran Holmqvist, generalsekreterare ForumCiv
Mattias Brunander, generalsekreterare Diakonia
Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna