7 gånger civilsamhället har förändrat världen

Civilsamhället är drivkraften för demokrati och utveckling världen över. När människor organiserar sig kan de rubba på strukturer, normer och diktatorer som tidigare har betraktats som oflyttbara berg. 

Mellan 2012 och 2015 skrevs 120 lagar runt om i världen som begränsar civilsamhällets möjlighet att påverka; för utan civilsamhället tystnar demokratin. Här följer sju exempel när civilsamhället vägrat tystna mot strukturella orättvisor:

När civilsamhället kämpade för kvinnors rösträtt – Suffragetterna och civil olydnad

I ett demokratiskt samhälle ska alla få komma till tals och kunna uttrycka sin åsikt. För 100 år sedan var kvinnlig rösträtt ett kontroversiellt ämne. Suffragetterna i Storbritannien kämpade för kvinnors lika värde med demonstrationer och civil olydnad.

En dryg femtio år lång kamp gav slutligen kvinnor i Storbritannien rösträtt 1918. Liknande rörelser blossade upp över hela Europa och inspirerade kvinnor att organisera sig och kräva sin rösträtt. 

När civilsamhället försvarade allas rätt att få älska vem de vill – Pride

Att organisera och kräva likabehandling för sexuella- och könsminoriteter är på många platser mycket farligt. Under 60-talet i USA trakasserades hbtqi-personer och gayklubbar utsattes för ständiga polisräder. 1969 inträffade räden som ledde till de kända Stonewall-upproren där polisen på baren Stonewall Inn mötte stort motstånd. Efter räden ökade organiseringen för hbtqi-personers rättigheter och skapandet av säkra platser.

1970 hölls världens första Pride-parader i tre amerikanska städer. Idag genomförs Pride varje år på många platser i världen och är en symbol och ett verktyg i kampen mot hbtqi-personers diskriminering och trakassering. 

När civilsamhället tog ansvaret för demokratiseringsprocessen – Tunisien

Demonstrationerna i Tunisien, januari 2011, krävde frihet och demokrati. Protesterna ledde till att diktatorn Ben Ali avgick efter 23 år vid makten. Osäkerheten i landet efteråt var påtaglig med en överhängande risk att våldsamheter skulle bryta ut. 

Tack vare det civila samhällets insatser blev övergången från diktatur till demokrati lyckad – dialoger och diskussioner hölls kontinuerligt, över 300 civilsamhällesorganisationer samarbetade vilket ledde till att en ny konstitution skrevs. För det omfattande samarbetet blev ”Tunisian national dialogue quartet” även tilldelade Nobels fredspris 2015.

När civilsamhället kräver transparens och ansvar – Skogsplantering i Moçambique

I Moçambique har norska Green Resources anlagt odlingar av tall och eukalyptus på ca 265 000 hektar mark. Detta har lett till en mängd markkonflikter mellan företaget och lokalsamhällen. Skogsplanteringarna har kantats av bristande konsultation och utebliven kompensation för de småskaliga bönder som tvingats bort från sin odlingsmark och förlorat sin försörjning. 2014 köpte Green Resources upp ett skogsprojekt som initierats av Västerås stift och Norska Kyrkofonden.

Moçambiqueanska bonderörelsen UNAC har tillsammans med internationella organisationer i flera år granskat och kämpat för småskaliga bönders skydd mot landgrabbing och för större transparens i landets markinvesteringar.

När civilsamhället stod upp mot rasismen – Medborgarrättsrörelsen

Rasism, segregation, mord, diskriminering och få medborgerliga rättigheter för afroamerikaner skedde systematiskt i 60-talets USA. Civilsamhället krävde förändring genom demonstrationer, strejker och civil olydnad. Trots ett starkt motstånd skrevs "The voting rights act" 1965 vilket innebar att alla, oavsett hudfärg, skulle ha samma möjlighet att rösta och studera. Än idag pågår kampen mot strukturell rasism i USA för att ge rasifierade samma förutsättningar som vita.

När civilsamhället utkrävde ansvar – Mödrarna vid Plaza de Mayo

I militärdiktaturens Argentina på 70-talet var det inte ovanligt med oförklarliga försvinnanden eller bortföranden. En grupp mödrar krävde att få veta vad som hade hänt med deras barn och samlades på torget ”Plaza de Mayo” i Buenos Aires. De demonstrerade fredligt med vita sjalar och förklarades av regimen som galna. Men kvinnorna gav inte upp. När diktaturen föll  fick kvinnorna upprättelse och 2016 hade fler än 1000 personer ställts inför rätta för tortyr eller mord under diktaturen.

När civilsamhället tog ansvar för flyktingmottagandet – Refugees Welcome

Under 2015 anlände många människor på flykt till ett oförberett Europa. Myndigheterna hade antingen svårt att ge det som krävdes eller så saknades den politiska viljan att möta människorna på ett humant och värdigt sätt. Ur det föddes rörelsen Flüchtlinge Willkommen i Tyskland, också känt som Refugees Welcome. Transitboenden, tolköversättningar och soppkök är några av de tusentals tjänster civilsamhället snabbt organiserade för att hjälpa människor som flytt krig och förföljelse.