2 år med Tidöregeringen: Så har biståndet påverkats

Nyhet - 2024-08-28
Två år sedan riksdagsvalet – vad har hänt med svenskt bistånd? Vi sammanfattar den politiska utvecklingen i 6 punkter.

Regeringen ändrar stödet till civilsamhället

I februari 2024 gav regeringen Sida i uppdrag att undersöka hur myndigheten kan ta över ansvaret för att fördela stödet till civilsamhället. Målet är att ersätta det nuvarande systemet med strategiska samarbetspartner med ett nytt system den 1 januari 2025.

Den största följden av uppdraget var att Sida avslutade alla avtal med sina strategiska partnerorganisationer, innan utredningen var klar. Beslutet meddelades muntligt på ett möte.

I juni lämnade Sida in den sista delen av sin utredning. Concord har granskat alla tre rapporter som tagits fram. Läs dem här!

Sida bryter avtal

Mitt i den pågående utredningen meddelade alltså Sida att de tänker säga upp samtliga avtal med de 17 organisationer som arbetar med bistånd till civilsamhällen från och med årsskiftet. Sida motiverade beslutet med att de behöver säga upp avtal redan nu för att hinna göra om systemet innan 1 januari 2025.

I och med att Sida river upp avtalen med de strategiska partnerorganisationerna påverkas i sin tur också 2000 avtal om finansiering för organisationer runtom i världen. 

Höjd egeninsats

Regeringen har antagit en ny biståndsstrategi för civilsamhället 2024. Den stora nyheten är beslutet att höja den andel som civilsamhällesorganisationer själva måste bidra med.

”Av den verksamhet som civilsamhällesorganisationer med hemvist i andra länder än utvecklingsländer bedriver med stöd från strategin ska (minst) 10 procent finansieras av organisationens egna medel 2024.” 

Regeringen har även signalerat att egeninsatsen kan höjas till 15 procent nästa år. Detta kan tvinga ideella organisationer som har svårt att samla in pengar att lägga ner sitt biståndsarbete, vilket skulle få stora konsekvenser för tusentals lokala organisationer världen över.

Transparens i biståndet

Vi har tidigare skrivit om att regeringen tidigt i sin mandatperiod minskade pengarna till kommunikation och information om biståndet. Detta har lett till att den del av biståndet som granskar makthavare, lyfter fram resultat och ger en röst åt berörda människor, som människorättsförsvarare, nu är nästan obefintlig.

Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) presenterade i somras en rapport om svensk biståndstransparens. De konstaterar att den data som finns på openaid.se inte räcker för att användare ska kunna utkräva ansvar, lära, samordna eller bilda opinion om biståndet. Det behövs ”pedagogisk information på ett övergripande plan”. Forskarna bakom rapporten presenterade sina slutsatser i en debattartikel i Altinget, där de avslutade med att fråga biståndsminister Johan Forssell om det är dags att åter fokusera på informations- och forskningsstöd inom biståndet.

Fryst bistånd i Palestina och avslutade länder

Efter Hamas terrorattack i Israel den 7 oktober valde svenska regeringen att pausa biståndet till Palestina. Sida fick samtidigt i uppdrag att granska hela biståndet till området, med en deadline den 1 december. I mars 2024 återupptogs utvecklingsbiståndet till Palestina efter en paus på fem månader.

”Vi är tydliga när vi i vår analys inte ser något hinder med fortsatt stöd baserat på vad som framkommit i översynen, med vissa undantag och preciseringar,” säger Göran Holmqvist, som ansvarat för granskningen på Sida, när han intervjuades i Global Bar Magazine i februari 2024.

Under 2024 har regeringen också avslutat biståndet till flera länder. Bland annat Kambodja, Sydsudan, Mali och Burkina Faso.

Stödet till de partianknutna biståndsorganisationerna, PAO

I december 2023 beslutade regeringen om en ny budget för stödet till de partianknutna biståndsorganisationerna. Budgeten ökar från 100 miljoner kronor 2023 till 159 miljoner kronor 2024.

I februari 2024 presenterades den nya strategin med flera förändringar. Bland annat får de partianknutna organisationerna använda delar av sin budget för informations- och kommunikationsarbete, något som tagits bort för övriga civilsamhället. Dessutom återgår en del av stödet till att fördelas baserat på mandat i stället för kvalitet, i strid med Sidas tidigare rekommendationer.

Blankspot skrev om förändringen här: ”Partiernas egna organisationer är de stora vinnarna när biståndet fördelas” 

Vad har hänt sen dess?

Benjamin Dousa har tillträtt som ny bistånds- och utrikeshandelsminister.

Fortsatta kapningar i biståndet och Sverige riskerar att hamna under åtagandet om minst 0,7 procent av BNI i bistånd.

Ny CSO-strategi med många förändringar i genomförandet

Andra nyheter

Uganda partnerskap i praktiken. Kvinna med scout sjal runt halsen.
Resultat - 2024-12-20

Från beroende till egenmakt i Uganda

Alkoholmissbruk är ett utbrett problem i Uganda och har särskilt påverkat Teso regionen. Här är konsekvenserna av alkoholkonsumtionen förödande – från familjer som svälter till barn som tvingas hoppa...

Cirkeldiagram som visar att 63% av Sveriges befolkning vill att biståndet går till de som är värst drabbade.
Debatt - 2024-12-17

Regeringens omläggning av biståndet saknar stöd

Svenska folket vill känna stolthet över Sveriges internationella engagemang för fred, jämställdhet och demokrati, visar en undersökning. Regeringens omläggning av biståndet saknar stöd – inte ens var...