Ny CSO-strategi med många förändringar i genomförandet

Regeringens nya strategi för utvecklingssamarbete med det civila samhället har kommit. Strategin ska gälla under perioden 2025–2029 och har som övergripande mål att stärka kapacitet hos civilsamhället i utvecklingsländer och förbättra förutsättningarna för civilsamhällesaktörer i utvecklingsländer att verka. Det är bra att strategin fortsatt har som övergripande syfte att bidra till ett livskraftigt och pluralistiskt civilsamhälle. De stora förändringarna finns i bilagan som handlar om genomförandet. 

Enligt strategin ska stödet utgöras av tre delar med följande fördelning av medel:

• ”Del ett: Partnerskap mellan civilsamhällesorganisationer, där stöd förmedlas till civilsamhällsorganisationer i ODA-länder via samarbete med civilsamhällesorganisation i Sverige eller annat land.
• Del två: Stöd för policyarbete och metodutveckling, liksom för civilsamhällesorganisationers kvalitets- och transparensarbete (upp till 8 procent av total strategivolym).
• Del tre: Direktstöd till lokala civilsamhällesaktörer med hemvist i ett ODA-land (upp till 8 procent av total strategivolym)."

Vidareförmedling

Något som regeringen har flaggat sedan de lanserade sin reformagenda: Bistånd för en ny era - Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt är att de vill minska antalet ”transaktionsled” och i den nya strategin gäller att vidareförmedling i fler led än ett ska som regel undvikas. Det är olyckligt att regeringen missar att se bortom ” transaktionsled” när partnerskapet mellan svenska civilsamhälles organisationer och dess partners ger förutsättningar för erfarenhetsutbyte, kapacitetsstöd, dialog och påverkan. I ”transaktionsleden” byggs värden som förtroende, mod och motivation – liksom en positiv Sverigebild. 

Egenfinansiering

I den nya strategin krävs att ”Svenska civilsamhällesorganisationer som bedriver verksamhet med stöd från strategin ska (minst) 15 procent finansieras av organisationens egna medel.” 

Det innebär en stor utmaning för många små organisationer och kan i praktiken innebära att ideella organisationer som inte har möjlighet att samla in pengar snabbt, kan bli tvingade att lägga ner sitt biståndsarbete – något som kommer leda till stora konsekvenser för tusentals lokala organisationers arbete världen över.

Insamlingsinsatser är resurskrävande och framgången beror på många faktorer som inte nödvändigtvis kopplar till organisationens resultat i relation till biståndsmålet.

Det är däremot mycket positivt att strategin öppnar för svenska organisationer att söka medel till egeninsats inom ramen för EU:s utvecklingsbistånd eller andra utvecklingsfinansiärer.

Transparens

Ett av regeringens ledordord när det gäller bistånd är transparens. Tyvärr verkar det inte gälla på hemmaplan där man först la ner Infokom-anslaget och nu stänger möjligheten att söka medel för att bedriva påverkans- och informationsarbete riktat mot icke låg- och medelinkomstländer, det vill säga i Sverige. Detta är särskilt bekymmersamt eftersom Sveriges agerande och politik är avgörande för att säkerställa en hållbar och rättvis global utveckling

Vad händer nu

Den nya strategin lämnar många frågetecken som behöver rätas ut snarast när det gäller avtal, budget och den nya ansökningsprocessen så vi, men framför allt våra partners äntligen kan fortsätta sitt viktiga arbete, säger Anna Stenvinkel, generalsekreterare, ForumCiv.

Klart är att regeringen har beslutat att det blir en övergångsperiod för nuvarande organisationer fram till den 30 september 2025.

ForumCiv är Sveriges största plattform för civilsamhället med över 200 medlemmar. Vi är redo att göra vårt jobb, att kämpa för ett starkt och aktivt civilsamhälle där människor har makt att förändra sina liv och skapa förändring på lokal, nationell och global nivå. Det är då som demokratin kan utvecklas, resurserna fördelas mer rättvist och fattigdomen minska.