”Filantroper bör satsa på påverkansarbete för ambitiöst bistånd”

2025 minskade det offentliga biståndet i världen med 40 miljarder USD, en fjärdedel av totalen enligt OECD/DAC-data. Det är en historisk och omskakande förändring i det globala samarbetet för liv, fred och hälsa och följer på en redan negativ trend, påhejad av nationalism och geopolitiska konflikter. USA står för den största nedskärningen, men även Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna drar ner.

Trenden ser likadan ut i Sverige där vi har övergett 1-procentsmålet och nu har ett bistånd på 0,74 procent av BNI. Samtidigt har biståndet till stor del flyttats om från de mest akuta behoven till sådant som gynnar svenska egenintressen. Sedan 2023 har Sverige dessutom dragit in näst intill allt offentligt stöd till informationsarbete om globala utvecklingsfrågor: organisationer som granskat svenska åtaganden står utan finansiering och satsningar på kunskapsarbete i skolorna har avstannat.

Biståndet har till stor del flyttats om från de mest akuta behoven till sådant som gynnar svenska egenintressen.

Filantropiskt kapital motsvarar cirka en tiondel av det offentliga biståndet i världen, cirka 17 miljarder dollar enligt OECD. Det går framför allt till insatser inom hälsa och utbildning, vilka tillsammans utgör ungefär hälften av kapitalflödena. Det som särskiljer filantropiskt kapital är ofta inte bara vad det finansierar, utan hur: det kan ta högre risk, testa tidigare oprövade modeller och finansiera frågor som är svåra för offentliga eller kommersiella aktörer att prioritera.

Många filantroper vill använda sina pengar där de gör störst nytta och räddar flest liv, en idé som kallas effektiv altruism. Den bygger på att man försöker mäta effekten av olika insatser, till exempel genom randomiserade studier. Då kan man på förhand se vilka åtgärder som ger mest resultat och det är så vi vet att myggnät mot malaria räddar liv till en relativt låg kostnad per räddat barn.

Just kunskapsspridning, policyutveckling och politisk påverkan är områden där säkra orsakssamband saknas, men det är just där en enskild insats kan skapa ringar på vattnet: ett initiativ påbörjar nästa, en lag följer en annan. Bill Gates Foundation är ett exempel på en mycket stor aktör som avsätter en liten men strategisk del av medlen till policypåverkan och kunskapsspridning. Vi har i hög grad stiftelsen att tacka för att allmänkännedomen om hälsotillståndet i världen är så utbredd.

Filantropins snabbrörlighet bär på en strategisk möjlighet.

Det är därför filantropin nu måste ompröva sina egna prioriteringar. Att täppa till de akuta luckorna är fortfarande nödvändigt, men filantropins snabbrörlighet bär också på en strategisk möjlighet: Att satsa en del av kapitalet på opinionsbildning och politiskt påverkansarbete kan ge den hävstång som krävs för att större offentliga medel ska mobiliseras till de mest utsatta igen.

Därför är vår uppmaning till svenska välgörare: avsätt en del av det filantropiska kapitalet till påverkansarbete. Finansiera de som håller kunskapsflödet levande, beslutsfattare ansvariga och frågan kvar på den politiska dagordningen. En krona till opinionsbildning kan utlösa hundra i återställt bistånd. Effekten sprider sig långt utöver gåvan: ett mer rättvist samhälle, för dem som har minst.

Göran Holmqvist, generalsekreterare, ForumCiv

Philip Börjesson, Vd, donationsplattformen Samfora