Oppositionen ger svar på tal om EU-direktiv för företagsansvar

Förhandlingar om ett EU-direktiv om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö, Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD) har pågått i tre år. Den svenska regeringen har fått hård kritik efter att de inför en omröstning i ministerrådet aviserat att Sverige, som enda EU-land, tänkte rösta nej till direktivet.

ForumCiv och andra civilsamhällesorganisationer är kritiska till att det därmed blir ännu färre företag som omfattas av en kommande lag. 

Från förebild till bromskloss

”Sverige har gått från att vara en förebild i frågor som rör mänskliga rättigheter, miljö och klimat till att nu vara en bromskloss. Man blockerar ett lagförslag som syftar till att minska kränkningar av mänskliga rättigheter, öka det arbetsrättsliga skyddet och stärka svenska företags konkurrenskraft. Tre års arbete med direktivet riskerar att gå förlorat om förslaget faller”, sa Aida Birinxhiku, socialdemokratisk ledamot i riksdagens näringsutskott, i en interpellationsdebatt med energi- och näringsminister Ebba Busch idag.

”Direktivförslaget har rört sig i en riktning där det blir kontraproduktivt”, svarade Ebba Busch. ”Risken är att större företag plockar bort företag från sina värdekedjor. De administrativa bördorna för företagen, framför allt mindre företag, står inte i proportion till syftet med lagstiftningen.”

Urvattnat kompromissförslag

Efter att det belgiska ordförandeskapet inte lyckats få ihop en majoritet i den slutliga omröstningen i ministerrådets förberedande organ COREPER har man nu lagt fram ett kompromissförslag. Bland annat har tröskelvärdena för vilka företag som lagen ska omfatta höjts till företag med över 1 000 anställda och en årsomsättning på 300 miljoner euro. Tidigare var gränsen 500 anställda och 150 miljoner euro.

ForumCiv och andra civilsamhällesorganisationer är kritiska till att det därmed blir ännu färre företag som omfattas av en kommande lag. I det ursprungliga förslaget från EU-kommissionen skulle mindre än en procent av de europeiska företagen omfattas.

På Aida Birinxhikus fråga om Sverige kommer att rösta för det nya förslaget svarar Ebba Busch att regeringen välkomnar kompromissförslaget och att man nu håller på att analysera det. Men hon kan inte ge något svar på hur Sverige kommer att ställa sig.

”Hur blev ett ja ett nej?”, undrade Matilda Ernkrans.

Förankring av regeringens mandat

Matilda Ernkrans, socialdemokratisk ledamot i EU-nämnden, sa att Ebba Busch ägnar sig åt cirkuskrumbukter när de förhalar, försenar och försämrar direktivet. Hon undrade hur ministern ser på den demokratiska förankringen för regeringens hållning, eftersom det mandat som förankrats i näringsutskottet och EU-nämnden var ett stöd till direktivet. ”Hur blev ett ja ett nej?”, undrade Matilda Ernkrans.

Ebba Busch menar att regeringen står bakom syftet med direktivet och anser att de har arbetat utifrån det förankrade mandatet. ”Om det finns behov av att förankra en ny ståndpunkt i riksdagen utifrån kompromissförslaget, så kommer vi att göra det”, sa Ebba Busch.

”EU-länders möjligheter att handla med fattiga länder riskerar att försvåras av direktivet. Vi arbetar för att fler länder ska kunna handla med EU”, avslutade Ebba Busch debatten.

Sveriges regering har under ett års tid målmedvetet vattnat ur, saboterat och nu slutligen blockerat en lagstiftning.

Regeringen saboterar

”Att öka respekten för mänskliga rättigheter och miljö, stärka klimatarbetet, motarbeta tvångsarbete och skapa rättvisa konkurrensförhållanden för företag. Allt detta är oerhört viktigt – och självklart! Men inte för Sveriges nuvarande regering”, skriver Alice Bah Kuhnke, Elin Söderberg och Rebecka Le Moine, EU-parlamentariker och riksdagsledamöter för Miljöpartiet, i en debattartikel i Aktuell Hållbarhet.

”Sveriges regering har under ett års tid målmedvetet vattnat ur, saboterat och nu slutligen blockerat en lagstiftning som efterfrågats av såväl svenska folket som svenskt näringsliv”, skriver de.