Sverige fortsatt emot EU-lag om företagsansvar
Igår skulle EU-länderna ha röstat om EU-direktivet om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö (CSDDD), men återigen fanns det ingen majoritet för förslaget och omröstningen sköts upp. När länderna före mötet fick avisera hur de tänkte rösta, meddelade Sverige, enligt våra källor, som enda land att man tänkte rösta nej. Flera länder tänkte lägga ner sina röster, men Sverige sticker ut med en planerad nej-röst.
"Det har tydligt visat sig att frivilliga riktlinjer inte är tillräckligt. Barnarbete, tvångsarbete, kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstöring kopplat till företags verksamhet är fortfarande vanligt förekommande. Därför är det mycket beklagligt att EU:s medlemsstater inte kunnat enas om ett EU-direktiv som ska se till att företag respekterar mänskliga rättigheter och miljö. Det är extra beklagligt, och fullkomligt obegripligt, att Sverige verkar ha varit det enda landet som tänkte rösta nej", säger Karin Gregow, programrådgivare på ForumCiv.
Det belgiska ordförandeskapet har nu bråttom att försöka få igenom lagförslaget innan EU-valet i sommar. Om det inte går att hitta en kompromiss inom den närmaste månaden, är risken att förslaget läggs på is.
"Det är mycket sorgligt om tre års förhandlingar skulle vara förgäves. Många företag vill se tydliga regler och en harmoniserad lag på EU-nivå. Därför blir Sveriges hållning helt obegriplig. I slutändan är det offren för övergrepp mot mänskliga rättigheter och miljöskador kopplat till företags verksamhet som drabbas om det inte blir någon lagstiftning", säger Karin.
2020 tog EU-kommissionen initiativ till att skapa en lag som reglerar företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö i sina värdekedjor.
I februari 2022 presenterade kommissionen ett försenat men efterlängtat förslag till innehåll, då inleddes förhandlingarna om Corporate Sustainability Due Diligence direktivet (CSDDD).
I december 2022 kom ministerrådet överens om sin position.
I juni 2023 hade EU-parlamentet förhandlat fram sin position och under hösten genomfördes trepartsförhandlingar mellan EU-parlamentet, EU-kommissionen och ministerrådet.
I december 2023, nådde rådet och Europaparlamentet en politisk överenskommelse. Därefter återstod vissa detaljer som har diskuterats vidare under tekniska förhandlingar.
Under 2024 har omröstningen i COREPER, ministerrådets viktigaste förberedande organ, skjutits upp flera gånger. Ett godkännande i COREPER skulle varit en av slutpunkterna för att få ett direktiv på plats, och det är ytterst ovanligt att en omröstning om en redan fattad politisk överenskommelse inte går igenom i COREPER.
Other recent articles
EU-lag om företags ansvar nästan i hamn
Europaparlamentet har röstat ja till direktivförslaget om företags ansvar. EU är därmed nära målet att få en historisk lagstiftning som ser till att företag respekterar mänskliga rättigheter och miljö...
Regeringen minskar biståndsbudgeten med nästan en miljard kronor 2025
I den senaste vårändringsbudgeten avslöjas två betydande förändringar inom det internationella biståndet. Å ena sidan återförs 1,5 miljarder kronor, pengar som tidigare inte använts för asylkostnader...
Regeringens attack på biståndet ett lågvattenmärke
Regeringen går i öppen konflikt med svenska biståndsorganisationer och kastar borgerliga biståndsprinciper över bord. När en regering angriper civilsamhället är det dags att dra öronen åt sig, skriver...