Regeringen minskar biståndsbudgeten med nästan en miljard kronor 2025

Nyhet - 2024-04-18
I den senaste vårändringsbudgeten avslöjas två betydande förändringar inom det internationella biståndet. Å ena sidan återförs 1,5 miljarder kronor, pengar som tidigare inte använts för asylkostnader. Å andra sidan omfördelas medel från biståndet för att täcka integrationskostnader i Sverige.
Finansminister Elisabeth Svantesson presenterar vårbudgeten vid en pressträff iklädd en rosa kostym.
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet


Vid regeringens tillträde var förutsägbarhet och transparens i biståndsbudgeten starka argument för att överge åtagandet om en procent av BNI till bistånd och i stället införa en fyraårig budgetram. Nu ser den fastställda ramen på 56 miljarder kronor ut att minska med nästan en miljard kronor nästa år.

Regeringen planerar att minska biståndsbudgeten med totalt 975 miljoner kronor för åren 2024 och 2025 enligt CONCORD Sveriges analys. Anledningen är för att täcka de ökade kostnaderna för personer med tillfälliga uppehållstillstånd i Sverige. År 2024 handlar det om 82 miljoner kronor och förväntas stiga till 893 miljoner kronor 2025.

Enligt OECD:s DAC-regler får givarländerna räkna flyktingmottagande som bistånd under de första 12 månaderna. Därför väljer regeringen att minska biståndsbudgeten i stället för att finansiera flyktingmottagandet med andra medel. 

Så tycker civilsamhället

”Vi välkomnar att regeringen nu väljer att återföra 1,5 miljarder kronor till biståndsbudgeten efter att Migrationsverket förra året överskattade hur mycket som skulle behövas för att täcka kostnader för flyktingmottagande. Men det är oroväckande att regeringen väljer att sänka biståndet för att kunna undgå DAC-reglerna om vad som får räknas som bistånd. Sverige fortsätter att låta människor som redan idag lever i störst utsatthet betala kostnaden för flyktingmottagandet”, säger Anna Stenvinkel, generalsekreterare på ForumCiv.

”Exakt detta, att risken ökar för att pengar tas från biståndet, varnade vi för när enprocentsåtagandet övergavs. Regeringen talade då mycket om den ryckighet som åtagandet orsakade, men nuvarande system verkar inte direkt vara en garant mot det”, säger Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia i CONCORD Sveriges pressmeddelande

Så tycker oppositionen

”Om man tillför 1,47 miljarder i år och drar 893 miljoner nästa år, så blir det ryckigt. Det är ett klumpigt sätt att hantera målet. Och vi tycker fortfarande att det var ett misstag gå ifrån enprocentsmålet. Vi förstår att kostnaderna för ukrainaflyktingar måste hanteras, men det här är ett felaktigt och väl kreativt sätt att kringgå DAC-reglerna”, säger Olle Thorell, S-ledamot i utrikesutskottet till Altinget

”1,5 miljarder kronor är naturligtvis mycket pengar och det är bra att de kommer tillbaka, men samtidigt har den här regeringen skurit ned mycket på biståndet och framför allt omprioriterat och lämnat många länder och områden där hjälpen behövs som bäst” kommenterar Janine Alm Ericson, biståndspolitisk talesperson för Miljöpartiet i tidningen Dagen.

Rekordmycket av det totala biståndet stannar i givarländerna

Fortfarande lägger givarländerna en mycket stor del av biståndet på hemmaplan, hela 13,8 procent av biståndet 2023 enligt OECD. Vi har tidigare påpekat hur osäkra prognoser för avräkningarna leder till stor ryckighet i biståndsbudgeten som försvårar den långsiktighet som är så viktig för att nå resultat i biståndet. 

Bistånd ska vara bistånd. Allt vi kallar bistånd ska därmed gå till att främja dess mål: att stärka människor som lever i fattigdom och under förtryck. Det är fel att ställa utsatta grupper mot varandra. Givetvis ska vi hjälpa människor på flykt och ha ett generöst flyktingmottagande, men de kostnader som uppstår i vårt land ska inte innebära sänkta medel till andra utsatta grupper. Kristider kräver utökad finansiering, inte en kapning av de medel som ska gå till att förhindra framtida kriser och katastrofer.

Särskilt skadliga blir avräkningarna när de genomförs med kort varsel och gäller för innevarande år, som vi såg under 2022 efter Rysslands invasion av Ukraina. Nästan en femtedel av biståndet avräknades omedelbart och drabbade många organisationer hårt. Avräkningarna genomfördes hastigt och baserades på prognoser för flyktingmottagande som under året visade sig vara överdrivna, men skadan för många organisationer och viktiga lokala samarbeten var redan skedd. Att införa ett tak på avräkningar och säga att de inte ska drabba innevarande år är ett steg på vägen, men de måste fasas ut helt.

Andra nyheter