Snyggast comeback? Svagast belägg? Vi summerar biståndsdebatten i riksdagen
I en tid av stora globala utmaningar står biståndet under press. Under riksdagens interpellationsdebatt om internationellt bistånd lyftes både konkreta resultat och allvarliga konsekvenser av regeringens omprioriteringar. Civilsamhällets roll, klimatets påverkan och biståndets effektivitet blev centrala teman i en debatt som visar hur avgörande Sveriges biståndspolitik är – för människor världen över.
Här är debattens...
Bästa resultatredovisning
Fick vi av Gudrun Brunegård (KD) som lyfte flera resultat från biståndsprojekt i sitt anföranden:
“Bangladesh är ett av de länder som är allra mest utsatta för klimatförändringar. Cyklonerna kommer allt oftare. […] Röda Korsets cyklonvarningssystem har räddat livet på hundratusentals människor.“
Bästa konsekvenstänk
Bjöd Olle Thorell (S) på när han raddade upp flera konsekvenser av regeringens omprioritering av biståndet:
“Bakom vart och ett av de här avtalen finns ju människor. När Sverige lägger ned utbildningsprogram i Centralafrika är det flickor som inte längre får gå i skolan. När kvinnojourer i Uganda tvingas stänga på grund av indraget stöd är det våldsutsatta kvinnor som står utan skydd.”
Snyggaste comeback
Fick vi av Joar Forssell (L) om vilka partier som vill ge 1% av BNI i bistånd:
“Herr talman! Efter att ha lyssnat på det tidigare replikskiftet får jag börja med att konstatera att ytterkantsvänstern i Sverige är ganska bred. Eftersom både Liberalerna och Kristdemokraterna vill ha 1 procent till biståndet tillhör vi också den.”
Bästa räkneexempel
Kom från Janine Alm Ericsson (MP):
“Lyssna nu, Moderaterna! För varje dollar som spenderas på fredsförebyggande och bistånd sparas 103 dollar i kostnader för katastrofrespons. Det är effektivitet.”
Idé kring organisationers medfinansieringskrav
Anna Lasses (C) lyfte den höjda egeninsatsen för organisationer på 15%:
“Ett sätt att lösa det här skulle kunna vara att man behåller kravet men räknar ut värdet av det ideella arbete som faktiskt utförs av många och räknar av det från de 15 procenten. Det skulle förmodligen hjälpa. Det kräver visserligen lite administration, vilket också kostar, så frågan är vad som är enklast.”
Mest okända ämne
Lotta Johnsson Fornarve (V) kritiserade att den nya civilsamhällesstrategin inte tillåter påverkansarbete.
“Bistånd ska alltså inte kunna gå till påverkan i icke-biståndsländer. Det visar att regeringen inte förstår sig på hur modernt rättighets- och demokratiarbete går till. Varför ska civilsamhället inte få kritisera eller påverka icke-biståndsländer?
Vad är man egentligen rädd för?”
Minst pålästa om civilsamhällets roll
Bidrog Katarina Tolgfors (M) med:
“Det är fritt fram för alla att kritisera regeringen, men jag vet inte om det är civilsamhällesorganisationernas huvuduppgift. Den är väl snarare att se till att förmedla biståndspengar och omsätta dem så att de når fram till de behövande.”
Hetaste ämnena
Civilsamhället nämndes 44 gånger
Klimatet nämndes 35 gånger
Effektivitet nämndes 24 gånger
Jämställdhet nämndes 20 gånger
Sida nämndes 16 gånger
USAID nämndes 12 gånger
Enprocentsmålet nämndes 12 gånger
Andra nyheter
9 myter om bistånd
Vilka biståndsmyter använder regering? Det är hög tid att slå hål på myter om internationellt bistånd. Till vår hjälp har vi CONCORD Sverige fantastiska lista över vanliga biståndsmyter.
Göran Holmqvist blir ny generalsekreterare för ForumCiv
ForumCiv har rekryterat Göran Holmqvist till posten som generalsekreterare. Han tillträder den 17 november med uppdraget att leda organisationen genom en viktig omställning och utveckla nya...
Fri journalistik pressas tillbaka i Östeuropa
Att vara journalist i länder som Armenien, Moldavien, Ukraina och Belarus blir allt farligare. Oberoende medier i dessa länder arbetar under hårt tryck, samtidigt som desinformation sprids och...