9 myter om bistånd

Vilka biståndsmyter använder regeringen?

Tre myter om Sveriges bistånd som vi hör biståndsminister Benjamin Dousa och regeringen använda:

1. Att biståndet inte är effektivt.
2. Att en stor del av biståndet försvinner i korruption.
3. Att villkorat bistånd är bra migrationspolitik.

Här är nio vanliga myter om internationellt bistånd.

”Biståndet är ineffektivt och ger inget resultat.”

Att biståndet inte ger något resultat är falskt. I vår profil hittar du flera exempel på resultat i närtid. Betyder det att allt bistånd är effektivt eller ger resultat? Nej. Men i debatten om biståndet görs ofta generaliseringar om att biståndet som helhet är ineffektivt eller borde skäras ner, i stället för att diskutera nyanserat.

Till exempel är regeringen missnöjda med det svenska utvecklingsbiståndet till Afrika, eftersom många länder fortfarande plågas av svår fattigdom. Men att fattigdom fortfarande finns i många av Afrikas 54 länder är inte ett bevis på att biståndet inte fungerat. Andra faktorer påverkar också ett lands utveckling, som att afrikanska länder förlorar 89 miljarder dollar i skatte- och kapitalflykt varje år. I förhållande till den summan är biståndet till Afrika litet.  

”Bistånd betalas ut utan villkor eller redovisningskrav.”

Varje gång biståndspengar utbetalas eller vidareförmedlas åtföljs de av avtal, regelverk och en beredning som innebär en lång rad förberedande analyser, kontroller och beslut. Svenskt bistånd har en inre kontroll som är större än för något annat statsbidrag.

Att kräva transparens är helt rätt. Men det är fel att hävda att ingen har koll på biståndsmedel som betalas ut.

”Utvecklingsbistånd är mindre effektivt än humanitärt bistånd.”

Humanitärt bistånd är enormt viktigt men vi måste också arbeta långsiktigt för att förhindra konflikter och skapa hållbara och fredliga samhällen. Bra utvecklingsbistånd leder till mindre behov av humanitärt stöd.

Att förebygga och minska risker kopplade till katastrofer minskar sårbarhet för extremväder och humanitära konsekvenser av klimatförändringarna. Att förebygga och minska risker kopplade till katastrofer minskar sårbarhet för extremväder och humanitära konsekvenser av klimatförändringarna. Men trots den ökade risken för klimatrelaterade katastrofer har inga nya medel tillförts till klimatanpassning i regeringens höstbudget för 2025.

”Villkorat bistånd är bra migrationspolitik.”

Forskning pekar på att villkorat bistånd inte påverkar migrations-mönster. Det riskerar istället att bidra till att biståndsmedel missbrukas och inte används till sitt huvudsyfte, att stötta människor i fattigdom och förtryck.

Den nuvarande regeringen vill i allt högre grad koppla bistånd till återvändande och migration trots att det strider mot OECD DAC:s riktlinjer om vad länder får räkna som bistånd. När biståndet villkoras med krav som främst tjänar givarlandets inrikespolitiska syften riskerar man att urholka dess legitimitet och effektivitet.   

”Biståndet går rakt ner i fickorna på auktoritära ledare.”

Att bistånd förmedlas okritiskt till diktaturer stämmer inte. Sverige har idag inget fritt budgetstöd till något samarbetsland på grund av att det anses för riskabelt. Andelen stöd till statlig verksamhet har minskat drastiskt till förmån för stöd genom oberoende organisationer och FN-organ. 

”En tredjedel av biståndet försvinner i korruption.”

Det går inte att säkerställa hur stor korruptionen är eftersom att den i sin natur är dold. De rapporter som Världsbanken och Sida gjort visar att fall där korruption upptäckts och pengar krävts tillbaka kan mätas i promille av det totala biståndet. Inom bistånd råder det redan nolltolerans mot korruption. Att förebygga och utreda korruption är en viktig del av arbetet inom Sida och biståndsorganisationer. När misstankar om korruption anmäls och utreds är det snarare ett tecken på att systemet fungerar.

”Internationellt bistånd betyder mindre än handel för länders utveckling.”

Både handel och bistånd spelar viktiga roller för en hållbar utveckling. För att handel ska bidra till minskad fattigdom behöver den nå de mest utsatta, vilket den per automatik inte alltid gör. När biståndet blandas ihop med svenska handelsintressen riskerar de allra fattigaste att lämnas utanför. Utvecklingsbiståndet finns för att förändra levnadsvillkoren för människor som lever i fattigdom och förtryck, dit andra resurser inte når. 

”Sveriges bistånd har blivit mycket mindre transparent.”

I de senaste granskningarna har transparensen i Sveriges bistånd varit relativt oförändrat i de flesta kategorierna, med en positiv utveckling i några områden. Däremot har andra stora bistånds-givare utvecklats snabbare i sitt arbete med inrapportering av standardiserad data, och därför gått om Sverige i Aid Transparency Index.

”Biståndspengar gör bara nytta utanför Sverige.”

Stödet till information, kommunikation och forskning har tagits bort för att minska på bistånd som stannar i Sverige. Men genom info-kom anslaget kunde många organisationer belysa orättvisor i världen, granska våra makthavare och visa svenska folket biståndets resultat. Anslaget utgjorde 0,3 procent av biståndsbudgeten. Utvecklingsforskning har varit en viktig del för att förstå globala problem och biståndets effektivitet.