Hur kan organisationer arbeta mer effektivt?

Rapporten Effective partnerships undersöker civilsamhällesorganisationers arbete med utvecklingseffektivitet. Studien baseras på intervjuer med elva organisationer och visar att de flesta effektivitetsprinciperna är väl inkluderade i organisationernas strategier och metoder. Rapporten identifierar också hinder och möjligheter för att ytterligare stärka organisationers arbete.

Bistånd som gör skillnad för människor som lever i fattigdom utgår från internationellt överenskomna principer om effektivt utvecklingssamarbete. Det handlar om principer om ägarskap, partnerskap, resultat, ansvarsutkrävande och transparens. Principerna är en del av det Globala partnerskapet för utvecklingseffektivitet. Civilsamhället har också tagit fram principer för civilsamhällets utvecklingseffektivitet, de så kallade Istanbulprinciperna.

Partnerskap ger ägarskap 

Grunden för organisationers förändringsteorier är att utveckla goda partnerskap med sina partnerorganisationer i mottagarländerna. Partnerskap möjliggör ägarskap för partnerorganisationer och de människor som är målgrupp för utvecklingssamarbetet. Rapporten visar att ägarskap i förhållande till partnerorganisationer är väl utvecklat och genomtänkt. Målgruppens ägarskap är ett område som kan utvecklas ytterligare, det vill säga hur mer ägarskap kan möjliggöras för människorna som partnerorganisationerna arbetar med för att skapa förändring. 

Även organisationers arbete med kärnstöd till sina partnerorganisationer kan utvecklas. Sida betonar kärnstöd till lokala organisationer som ett effektivt verktyg för att stärka lokalt ägarskap, organisationers system och processer och ge flexibilitet i organisationers verksamhet. Organisationerna som deltagit i studien har kommit olika långt i användningen av kärnstöd och skulle dra nytta av ett ökat erfarenhetsbyte. Osäkerhet kring kraven för resultatrapportering beskrivs som det största hindret för detta. 

Finansiell riskdelning för mer innovativa arbetssätt 

Behovet av ökad flexibilitet och finansiell riskdelning har blivit än mer aktuell i pandemins spår. De flesta organisationer upplever att Sidas flexibilitet för att kunna ställa om och möta förändrade behov under pandemin har varit god. Däremot är frågan om finansiell riskdelning inte hanterad. Trots att risktagande är en del av utvecklingssamarbetet står organisationerna idag för hela den finansiella risken. Här behöver den dialog som initierats mellan Sida och strategiska partnerorganisationer fortsätta. 

Avsaknaden av riskdelning lyfts som ett av de största hindren för att utveckla och prova nya arbetsmetoder. Innovativa sätt att arbeta för att bättre nå människor som lever i fattigdom har utforskats av några organisationer genom att till exempel stötta informella nätverk eller oorganiserade grupper. Här kan organisationer dra lärdom av varandras erfarenheter. 

Organisationerna som bidragit till studien genom intervjuer

Act Svenska kyrkan, Afrikagrupperna, Diakonia, ForumCiv, Olof Palmes Internationella Center, Plan International Sverige, RFSU, Rädda Barnen, Svenska missionsrådet, Union to Union och We Effect