Biståndskvarten om forskning och bistånd med Anders Olofsgård från Handelshögskolan

Det känns som en oerhört dålig tidpunkt att börja snacka om att det är dags att minska biståndet.

Det är enligt Anders Olofsgård, forskare vid Stockholms Handelshögskola, viktigt att utvärdera biståndets effekter för att fastställa att insatserna ger förväntade resultat. Inom nationalekonomin har fokus skiftat från att titta på samhällsnivå till att fokusera på individnivå. Anders tror att den forskningen är mer användbar för biståndet. 

– Från ett praktiskt perspektiv är det viktigare att förstå vilken typ av insatser som har mer eller mindre effekt på människors välstånd. 

Forskningen tyder på att biståndet kan ha potential att gynna även oss i Sverige

På frågan om Sverige tjänar på att ge bistånd svarar Anders Olofsgård att det är svårt att bedöma utifrån ett forskningsperspektiv. Han har inte sett någon studie som försöker ge ett totalsvar på det. 

Det går däremot att se potentiellt positiva effekter inom ett antal områden, säger Anders Olofsgård. Vaccinprogram och arbetet för att minska fattigdomen i världen är exempel på biståndsinsatser som kan bidra med allmännytta för oss i Sverige. Biståndet kan också ha privata positiva effekter på investeringar och handel.

Globala utmaningar kräver lösningar som minskar negativa effekter för utsatta människor 

Om Anders Olofsgård fick göra ett medskick till valårets biståndsdebatt skulle han vilja uppmärksamma vikten av att bidra för att möta de globala utmaningarna. Detta gör vi bäst genom att investera i lösningar som minskar effekten av klimatförändringarna för människor, tror Anders.

– Det känns som en oerhört dålig tidpunkt att börja snacka om att det är dags att minska biståndet. 

Anders Olofsgård, forskare vid Stockholms handelshögskola, och Anna Stenvinkel, Generalsekreterare ForumCiv, i Biståndskvarten