Pandemistöd gav ökat bistånd 2021

Det internationella biståndet från givarländerna inom DAC uppgick till 179 miljarder dollar under 2021. Det är en ökning med 4,4 procent jämfört med förra året, enligt OECD DACs statistik. Den största delen av ökningen utgörs av donationer av covidvaccin, som står för 3,5 procent av det totala biståndet. Om kostnaden för covidvaccin exkluderas ökade biståndet med 0,6 procent jämfört med 2020. 

Trots ökningen ligger givarländernas sammanlagda bistånd kvar på 0,33 procent av deras kombinerade bruttonationalinkomst (BNI). Det betyder att givarländerna inte ens är halvvägs till att nå det internationella åtagandet om att ge 0,7 procent av BNI. Ett löfte som gavs för över 50 år sedan. 

ForumCiv är en av 40 civilsamhällesorganisationer som uppmanar givarländerna inom DAC att uppfylla åtagandena om 0,7 procent av BNI till bistånd och att 0,15–0,2 procent av BNI ska gå till de minst utvecklade länderna. Givarländerna uppmanas att upprätthålla biståndets integritet. Det innebär att länderna inte ska räkna in kostnader som inte uppfyller syftet med bistånd i sina biståndsbudgetar, till exempel kostnader för inhemskt flyktingmottagande. Låt bistånd vara bistånd helt enkelt.     

Orosmoln för minskat bistånd

Sverige är ett av fem länder som når eller överstiger målet om 0,7 procent. Sveriges bistånd uppgick till 0,92 procent av BNI för 2021, vilket är en minskning jämfört med 2020. Det beror på att Sveriges fleråriga bidrag till den Gröna Klimatfonden redovisades i sin helhet 2020 även om utgifterna är fördelade över flera år i statens budget. Sveriges biståndsbudget motsvarade alltså riksdagens åtagande om en procent av BNI 2021.

Det är svårt att förstå logiken i att regeringen säger att Sveriges ekonomi är väl rustad för att ta emot flyktingar för att dagarna senare föreslå nedskärningar i biståndet för att bekosta just detta.

Men det finns anledning till oro. Sveriges regering har aviserat att kostnaderna för mottagandet av människor som flyr undan kriget i Ukraina kan komma att tas från biståndet. En kostnad som beräknas till 9,8 miljarder i år enligt Migrationsverkets huvudscenario. Det är nästan en femtedel av biståndsbudgeten. 

- Det är svårt att förstå logiken i att regeringen säger att Sveriges ekonomi är väl rustad för att ta emot flyktingar för att dagarna senare föreslå nedskärningar i biståndet för att bekosta just detta. Nedskärningar som skulle innebära att pengar som idag behövs mer än någonsin för att möta ökad fattigdom och hunger, stärka flickors och kvinnors rättigheter och stötta de som kämpar mot auktoritära ledare skulle stanna i Sverige, säger ForumCivs generalsekreterare Anna Stenvinkel i ett pressmeddelande från CONCORD Sverige. 

Bistånd är den enda resurs som har fattigdomsbekämpning som mål.  Efter mer än två års pandemi har fattigdom och ojämlikhet ökat i världen. Idag har 885 miljoner människor inte tillräckligt att äta och hungersnöden väntas förvärras med ökade livsmedelspriser till följd av kriget i Ukraina. Samtidigt fortgår klimatkrisen och andra konflikter. Precis som vi visualiserar på leavenoonebehind.nu så är det de människor som redan innan stod längst ifrån att nå de Globala målen som har halkat ännu längre efter.