3 anledningar: Därför är det dumt att använda bistånd som påtryckningsmedel
– Vi går fram med en ordentlig påse pengar som delvis ska hantera migrationens grundorsaker, så att vi minskar asylinvandringen till Sverige och att människor stannar kvar, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).
Med det bryter regeringen potentiellt mot internationella överenskommelser. Om det huvudsakliga syftet är att påverka migration till eller i riktning mot givarlandet är aktiviteten migrationspolitisk och kan inte redovisas som bistånd, enligt internationella regler för vad som får kallas för bistånd, de så kallade OECD-DAC-reglerna. Menar man allvar med effektivisering av bistånd bör man inte lägga krutet på att villkora bistånd för att få mottagarländer att ta emot återvändande medborgare.
Här kommer tre anledningar till varför regeringen bör välja en annan linje:
1. Det är ineffektivt bistånd
Bistånd ska utgå från lokala behov och lokalt ägarskap. Det är en grundläggande förutsättning för ett effektivt bistånd, vilket världens biståndsgivare och mottagare har enats om inom ramen för det Globala partnerskapet för utvecklingseffektivitet, GPEDC. Under partnerskapets högnivåmöte i början på 2023, då Sverige dessutom tog över medordförandeskapet för GPEDC, förnyades detta åtagande. Att använda biståndet som påtryckningsmedel på det här sättet är inte att utgå från mottagarens behov. I stället skulle det göra biståndet mindre effektivt.
2. Det går emot OECD/DAC:s riktlinjer
Vid årsskiftet enades OECD-länderna om riktlinjerna för vilka insatser på migrationsområdet som kan definieras som officiellt utvecklingsbistånd (ODA). Målet med bistånd är och förblir utveckling och välfärd i låg- och medelinkomstländer. För att definiera en insats som bistånd måste detta vara huvudsyftet. Medel som villkoras för migrationspolitiska syften får inte räknas som bistånd. Detta förtydligades i DAC:s principer för migrationsrelaterade aktiviteter där det står att en aktivitet inte får rapporteras som bistånd om utbetalningen av medel villkoras till migrationsrelaterade resultat, så länge det inte går att visa att villkoren i sig främst bidrar till att främja mottagarens utveckling snarare än givarens migrationspolitiska intressen.
3. Det riskerar att slå helt fel
En väldigt liten del av Sveriges bistånd går direkt till mottagarländernas statsapparater, och när det gör det handlar det ofta om att stärka granskning och kontroll av regeringen, till exempel genom riksrevisioner, statistikbyråer och ombudsmän för mänskliga rättigheter. De som mest sannolikt kommer drabbas av indraget bistånd är i stället utsatta människor och de som arbetar för att stärka demokratin i landet. Lyssna gärna på Biståndskvarten med Sidas Göran Holmqvist för en fördjupad insikt om kopplingen mellan bistånd och migration.
Att villkora bistånd för migrationspolitiska syften riskerar att urholka biståndets egentliga syfte. Om vi vill skapa verkliga förändringar, behöver vi fokusera på att bygga partnerskap och stödja lokala krafter som arbetar för demokrati och hållbar utveckling.
Andra nyheter
Från beroende till egenmakt i Uganda
Alkoholmissbruk är ett utbrett problem i Uganda och har särskilt påverkat Teso regionen. Här är konsekvenserna av alkoholkonsumtionen förödande – från familjer som svälter till barn som tvingas hoppa...
Regeringens omläggning av biståndet saknar stöd
Svenska folket vill känna stolthet över Sveriges internationella engagemang för fred, jämställdhet och demokrati, visar en undersökning. Regeringens omläggning av biståndet saknar stöd – inte ens var...
Anders Gustafsson: Biståndet är på väg att bli en del av ett kulturkrig
I Biståndskvarten om mediedebatten diskuterar Anders Gustafsson, redaktör och skribent på Altinget Civilsamhälle, den förändrade tonen i mediernas bevakning av biståndet.